Villarreal – Barcelona 1-4
Villarreal fick sota för missade chanser, som det hade stått på Football Manager. Nilmar brände två jättelägen i matchinledningen, och när den gula u-båten sen var på tok för givmild i försvarsspelet var matchen och kanske CL-drömmen över.
Villarreal gjorde vad man kunde rent laguppställningsmässigt för att kunna ta tre mycket tunga poäng i hemmamötet med serieledarna Barcelona. Det var många offensiva mittfältare på planen, vilket betydde att Marcos Senna fick börja på bänken. Fullt logiskt, anser jag, då Senna varit en skugga av sitt forna jag den här säsongen, och kanske den enskilde spelare som har mest skuld i Villarreals dåliga säsongsinledning. Han skulle dock få en mindre revansch senare i matchen, men för nu nöjer vi oss med att ta en titt på den elva som började matchen för Villarreal:
Rossi
Nilmar – Cani – Ibagaza – Cazorla
Bruno
Capdevila – Godin – Gonzalo – Ángel
Diego Lopez
De inledande tio minuterna av matchen var rent av jämna. Och det var Villarreal som hade de vassaste chanserna. Nilmar lyckades bränna två jättelägen, ett bjöds han på av Valdes och ett bjöds han på av Cani, som omringad av fyra Barcelonaspelare lyckades hitta en fin djupledsboll till Nilmar, som dunkade sitt friläge en bit över målet.
Efter den starka inledningen väntade sedan 35 minuters bollrull av Barcelona, något som mynnade ut i tre mål för gästerna: först hittade matchens gigant Xavi fram med en snygg genomskärare till Messi som vackert behandlade bollen och turligt fick in 0-1 via Godins fot. Det andra målet kom efter att Gonzalo huvudlöst tacklat omkull Pedro utanför straffområdet. Xavi tog hand om frisparken och placerade in 0-2 bakom en utsträckt Diego Lopez.
Det tredje målet var besvärande snyggt av Bojan, som i friläge mot Gonzalo drog till med slå-på-ena-sidan-spring-på-andra mot Gonzalo, och fri med Diego Lopez placerade den lille men ack så kvicke anfallaren in 0-3 i bortre hörnet.
Ärligt talat, det finns inte mycket mer att säga om den första halvleken. Villarreal fick till stor del inrikta sig på försvar eftersom Barcelona hade så grymt mycket boll. Då är det tur att vi har en smart tränare som kan göra förändringar i laget. I andra halvlek byttes nämligen just Marcos Senna in istället för Cani, och med den rutinerade ex-brassen kom också ett förbättrat Villarreal. Även Joseba Llorente byttes in i halvtid, för Ibagaza.
Samtidigt som Barcelona så klart kände att de inte behövde anstränga sig lika mycket i offensiven så tycker jag ändå att Villarreal gör en bra andra halvlek. Man är intensivare i sin press och ligger lite högre upp i banan. Senna får mycket boll och fantastiskt nog tvingas Barcelona ibland få vara det jagande laget.
Men u-båten når inte riktigt ända fram. Det vaskas inte fram speciellt många roliga lägen. Men efter en dryg timmes spel så blir det lite kul att hålla på Villarreal i alla fall.
Senna tunnlar Xavi på mittplan och levererar bollen vidare. Santi Cazorla blir nedtacklad av Dani Alves utan åtgärd, och medan Santi ligger kvar sätter Barcelona fart framåt. Villarreal bryter häftigt bollen, och Nilmar får den ute på högerkanten. Med en passning som Xavi hade varit nöjd med serverar han Joseba Llorente som med ett tillslag stöter in bollen bakom Valdes i Barcelonas mål. 1-3, och det känns som om en viss rättvisa har skipats.
Nästan direkt efter är Valdes ute och cyklar igen, men Pique agerar räddande ängel när Nilmar inte riktigt får kontroll på bollen. Men nu känns det som om Villarreal kanske kan komma tillbaka i matchen.
Men det kunde vi ju inte. Däremot hände nåt extremt ovanligt: När Busquets maskar lite väl mycket när han är på väg att bli utbytt får han sitt andra gula kort för kvällen, och får sitt andra gula kort för kvällen. Exakt vad det innebär vet jag faktiskt inte, men Yaya Touré fick kliva in i alla fall. Det är möjligt att Sergio bara åker på en matchs avstängning.
Och precis när man börjat vänja sig med tanken att det var ju bra att vi vann andra halvlek i alla fall, så kliver Messi fram och sätter 1-4 i 87:e på ett friläge. Ridån är nere.
Allt som allt var Barcelona en övermäktig motståndare. Det är nog flera av oss som hellre sett Mateo Musacchio istället för Gonzalo i mittlåset, för att bättre kunna matcha de kvicka Barcelona-spelarna. Däremot är det kul att Senna fortfarande kan leverera på högsta nivå, och han har nog spelat sig till en mer permanent plats i a-laget med den här insatsen.
Villarreal – Barcelona 1-4
Villarreal (4-1-4-1): Diego Lopez – Capdevila, Godin, Gonzalo, Ángel – Bruno – Nilmar, Cani (Senna 45'), Ibagaza (Llorente 45'), Cazorla – Rossi (Fuster 82')
Barcelona (4-3-3): Valdes – Maxwell, Puyol, Pique, Daniel Alves – Keita, Busquets (Touré 80'), Xavi – Pedro, Bojan (Ibrahimovic 86'), Messi (Jeffren 89')
Skott: 7 – 13
Hörnor: 4 – 4
Bollinnehav: 36% – 64%
Matchstart: 22:00, lördag 1 maj 2010
Spelplats: El Madrigal, Vila-real
Domare: Teixeira Vitienes
Källor: Marca.com , AS.com
