Inför Europa League-finalen: Club Atlético de Madrid - Fulham FC
22 spelare väntar spänt på att få springa ut på HSH Nordbank Arena i Hamburg under onsdagskvällen. Det är dags för Europa League-finalen 2009-2010. ¡Vamos mi Atléti!
1985-1986. Det var sista gången som Atlético de Madrid spelade en Europeisk final, den gången avgjordes Cupvinnarcupen mot Dynamo Kiev på Stade de Gerland i Lyon, då blev det även förlust, 0-3. Nästa 13 säsonger innan slog Bayern München den röd-vitrandiga huvudstadsklubben efter omspel i Bryssel, då föll man tungt. Ytterligare 13 säsonger tidigare vann man sin första och hittills enda titel i Europa, då hette hjältarna Joaquín Peiró, Jorge Alberto Mendonça och Miguel Jones. Fiorentina slogs tillbaka i omspelsmatchen som hölls på Neckarstadion i Stuttgart fyra månader efter det första mötet.
Nu, cirka 48 år senare är man återigen i final, den här gången slåss man inte om nedlagda Cupvinnarcupen, istället handlar det om nystartade Europa League och motståndarna kommer från England.
Londons äldsta professionella klubb
Precis som rubriken understryker så är Atléticos motståndare Londons äldsta professionella fotbollsklubb. Fulham bildades 1879 under namnet Fulham St Andrew's Church Sunday School FC, men man förkortade namnet till klubbens nurvarande form nio år senare. Tio år senare, nämligen 12 december, 1897 fick man professionell status och skickades till Southern Football League, en liga som man vann 1905-1906 och 1906-1907.
Efter att man vunnit Southern Football League för andra året i rad så gick man med i The Football League. Några större framgångar blev det dock inte utan man fick helt enkelt nöja sig med mindre resultat. Hur som helst, 1931-1932 lyckades man dock äntligen vinna något, nu hade Fulham slutade på förstaplats i vad som numera är League One och på så vis ta sig till Second Division, nurvarande Championship. Väl där fick man vänta en lång period innan klubben kunde ta sig till vad som är nurvarande Premier League, säsongen var 1948-1949 och man slutade i toppen av tabellen genom att sluta före West Bromwich Albion. Någon säsong senare åkte man ur finrummet med dunder och brak för att sedan tillbringa de kommande åren som en medioker Second Division-klubb. Detta fram till 1958-1959 då man nådde semifinalen av FA Cupen för att sedan ta sig tillbaka till finrummet efter nästan ett decennium av misslyckanden.
Under den här perioden representerade skotten Graham Leggat London-klubben där det även blev 134 mål på 277 matcher mellan 1958-1966 innan han flyttade vidare till Birmingham. Man nådde ännu en semifinal i FA Cupen 1962, men lyckades inte ta sig till final den gången heller och två säsonger innan slutade man på en niondeplats i First Division, klubbens högsta placering någonsin fram till 2003-2004 års upplaga av Premier League.
När vi ändå är inne i den här tidsperioden så bör även undertecknad nämna Johnny Haynes, en anfallare som representerade Fulham mellan 1952-1970. Det blev sammanlagt 657 matcher under sin tid på Craven Cottage och upplevde både mediokritet, men även en del succé, dock inte så stor att man var med och vann någonting under spelaren är. Det blev 52 landskamper för England, men tyvärr så skadades den då 28-årige Haynes i en bilolycka och spelade aldrig mer för landslaget vilket även gjorde att han missade segern i bland annat hemma VM 1966. Så, efter den här eran tog en ny vid efter 1970.
Under den här perioden värvade man en hel del kända fotbollsspelare och nådde till slut finalen av FA Cupen 1975, men det blev förlust, trots att man för första gången på fem försök nått slutrundan av turneringen, West Ham blev för svåra. 1970-talet var ändå ganska framgångsrikt med tanke på klubbens historia, men även detta har ett slut, vilket supportrarna fick erfara 1979-1980 då man åkte ur Englands näst högsta division sedan man slutat sex poäng bakom Bristol Rovers. Början av 1980-talet gjorde att man slogs för att ta sig upp i Second Division igen, något som klubben lyckades med 1981-1982.
Nästkommande säsong var man mycket nära att ta sig upp i First Division, men en förlust mot Derby gjorde att laget inte tog steget. Just det här laget såldes iväg och det var föga överraskande att Fulham återigen åkte ned i Third Division 1985-1986. Ett år senare var det nära att man gick i konkurs, men en gammal fotbollsspelare, som representerade klubben mellan 1952-1961 vid namn Jimmy Hill förhindrade såväl konkurs som en ihopslagning med vad som numera är Queens Park Rangers. Så, 1993-1994 åkte man ur Second Division och nådde sin lägsta punkt någonsin när man tvingades spela i Football Leagues Third Division, nurvarande League One.
Louis Saha efter att klubben tagit sig till Premier League under Jean Tigana 2001.
Revolutionen
Man var även på väg ur den ligan, men Mickey Adams räddade kvar Fulham och inledde en revolution. 1997 köpte dock Mohamed Al-Fayed klubben och började organisera om föreningen. Ray Wilkins, numera assisterande till Carlo Ancelotti i Chelsea tog över och blev klubbens tränare samtidigt som Kevin Keegan fick en roll i ett lagbygge som skulle nå Premier League under de fem kommande säsongerna. Wilkins lämnade efter en dispyt och Keegan tog över tränarjobbet 1998 samtidigt som Fulham lyckades ta sig upp i ligasystemet för tredje gången på fem säsonger. Trots att Keegan slutade för att ta över Englands landslag. Det var framförallt under fransmannen Jean Tigana som tog klubben till en ny nivå när han värvade Louis Saha till det dåvarande Championship-laget. Den säsongen, 2000-2001 vann man överlägset och Saha slutade på 27 mål. Det hade tagit fyra säsonger att nå Premier League, ett år mindre än det uppsatta målet och det här var första gången sedan 1968 som man faktiskt tog sig till finrummet igen.
Klubben har hållt sig i Premier League sedan dess och slutat 13:e plats under sin första säsong i Englands finrum under 2000-talet. 2002-2003 klarade man sig precis från att åka ur efter att gamle kaptenen Chris Coleman räddat klubben sedan Jean Tigana fått sparken av Al-Fayed. Samma man tog Fulham till en niondeplats i ligaspelet 2003-2004, den nästkommande säsongen slutade man på en 13:e plats. 2005-2006 klarade man sig också kvar, men då efter en betydligt tuffare säsong.
Coleman hade hand om klubben fram till 2007, det var just då som man var nära att åka ur, men återigen klarade man sig tack vare Lawrie Sanchez, Nordirlands gamle förbundskapten. Han blev dock inte särskilt lånvarig för några dagar innan nyår tillträdde den nurvarande managern; Roy Hodgson.
Hodgsons breda kunskap och kontakt nätverk gjorde att han kunde rädda kvar klubben 2007-2008, man vann fyra av de fem sista matcherna den säsongen och sedan dess har revolutionen varit igång. Man nådde kvartsfinalen av FA Cupen förra året, slutade sjua i ligaspelet och nådde Europa League på det här viset. 2009-2010 säsong har varit den bästa i klubbens historia genom att nå finalen i Europa League efter att ha slagit ut Shaktar Donetsk, Juventus, Wolfsburg och Hamburg på vägen.
Kontinuitetens fader har lite problem med skador inför finalen i Hamburg.
De elva utvalda
Hodgsons manskap har gjort en fantastisk säsong och har verkligen ingenting att förlora i finalen av Europa League. Det är ett hårt arbetande kollektiv utan några större stjärnor som Atlético kommer ställas mot under onsdagen. Man har en mycket duktig målvakt i australiensiske landslagsmannen Mark Schwarzer som gjort 199 räddningar på 55 spelade matcher under den pågående säsongen. 37-åringen kommer att finnas med i Australiens VM-trupp under sommaren och med sina 73 landskamper på kontot så är han en av de mest rutinerade i fotbollsvärlden.
Till höger i backlinjen spelare en annan landslagsman, Ghanas duktige John Paintsil som åkte på en smärre muskelskada i mötet med Arsenal i helgen, sägs vara beredd att vara med och spela mot Atlético. Norrmannen Breden Hangeland är nästintill omutlig i luften och kommer försöka hålla reda på såväl Forlán som Agüero, någon anledning att slå långbollar på den 197 långe mittförsvararen skall inte Atlético ha, samtidigt kommer de röd-vitrandiga ha en hel del problem med hans fina snabbhet, för långsam är han då inte. Nordirlands lagkapten Aaron Hughes kommer göra honom sällskap. Vänsterbacken Richard Kochensky får ändå anses vara en av de svaga punkterna i Fulhams försvar och tur är det då att Reyes får möta honom, detta är dock inte nödvändigtvis något negativt, men visst finns det bättre ytterbackar därute på den här positionen.
Det centrala mittfältet kommer bestå av lagkaptenen och gamle Liverpool-spelaren Danny Murphy som numera är 33 år gammal. Han är lagets spelmotor och kommer sannerligen att föra en ordentlig kamp på mittfältet tillsammans med nigerianen Dickson Etuhu. Där får Atléticos mittfältsduo med Paulo Assunção och Raúl Garcia sannerligen något att bita i under onsdagen. Det lär även smälla en del så det är bäst att båda två spelar på topp när det gäller för kampen på mitten lär bli avgörande. På högerkanten håller Damien Duff till när han är frisk, men irländaren har haft problem med en skada, det skall dock mycket till om 31-åringen skall missa finalen. På måndagen hade han redan tränat tillsammans med sina lagkamrater och därmed räknar vi in honom. Walesaren Simon Davies är en av spelarna som inledde vändningen mot HSV i semifinalen och kommer med största sannolikhet få starta på vänsterkanten.
Hangeland och Schwarzer firar avancemanget mot HSV.
På topp startar ungraren Zoltán Gera i en lite mer tilbakadragen roll tillsammans med lagets kanske största stjärna, Bobby Zamora. Den kraftfulle anfallaren var en favorit hos undertecknad under hans tid i Brighton där han etablerade sig som en målskytt innan det bar av mot en misslyckad säsong i Tottenham, West Ham mellan 2004-2008 och till slut Fulham. Atléti-försvaret lär få ordentligt med problem i den egna boxen med Zamora och Gera som fungerat mycket bra i Europa League samt varit högst delaktiga i lagets succé under våren. Gera kanske gjorde sin bästa match i karriären mot Juventus tidigare i vår, så det man kan konstantera är att Atléti kommer tvingas vara extremt fokuserade matchen igenom. Hodgson kan också använda sig av amerikanen Clint Dempsey i den här positionen bakom den ensamme anfallaren, det handlar om en hårt arbetande spelare som även är väldigt målfarlig i djupled. Det kan dock bli så att Zamora missar finalen, men såväl lagkamrater som tränare Hodgson håller tummarna.
Truppen
Publiceras när den är tillgänglig..
Askmolnet ställer till problem
Atlético de Madrid kommer att stöttas av 10,000 supportrar på NSH Nordbank Arena eller Hamburg Arena som UEFA gärna kallar det då man inte får använda sig av sponsornamnet i Europa-sammanhang. Det har dock uppstått en hel del problem innan finalen då vulkanen Eyjafjallajökull är aktiv och stänger stora delar av flygtrafiken. Klubbens högsta huvud, Miguel Ángel Gil Marín uttalade sig i media om problemen och är orolig över supportrarna som mycket väl kan bli kvar på flygplatsen när matchen sätter igång.
Hodgson var också orolig över att tvingas tillbringa 20 timmar i buss om flygplatserna skulle bomma igen och en final utan supportrar är väl ingenting att ha? Så går i alla fall resonemanget.
Spaniens yngsta mot Englands äldsta
Under den pågående säsongen har The Best Eleven räknat på medelåldern och kommit fram till att Fulham har Englands äldsta genomsnittsålder. Atlético å sin sida har en snittålder på exakt 25,00 och är således yngst i hela Primera División. Fulhams åldersnitt ligger på 29,09 och man har även en tränare som är 62 år gammal att jämföras med Quique som nyss fyllde 45 år.
Målvakter
David de Gea, Joel
Försvarare
Juan Valera, Antonio López, Mariano Pernía, Juanito, Tomáš Ujfaluši, Álvaro Domínguez, Luis Perea, Pablo Ibañez, Leandro Cabrera
Mittfältare
Tiago, Ignacio Camacho, Raúl García, José Manuel Jurado, Paulo Assunção, Eduardo Salvio, José Antonio Reyes, Simão
Anfallare
Diego Forlán, Sergio Agüero, Borja González, Ibrahima Baldé
Den spanska huvudstadsklubben tog sig till Hamburg under måndagen i ett lyckat försök att undvika askmolnet och man har redan genomfört båda sina träningspass inför finalen på onsdag.
Quique valde att ta med sig hela 23 spelare till Tyskland och däribland återfinns såväl Tiago som Ibra, två spelare som inte kan hjälpa sina lagkamrater i finalen då man inte är inskrivna. Borja finns också med i truppen vilket även gäller Pablo och Pernía som med största sannolikhet sitter på läktaren. Det kommer inte bli några större överraskningar från Quiques sida, laget har fungerat väl i Europa League med en elva och därför finns det helt enkelt ingen anledning att ändra på det hela. Debatten som uppstår är dock om Simão skall finnas med i startelvan, men det lär han vara i en så här viktig match. Det här gör i sin tur att såväl Salvio som Jurado start mötet på bänken.
Spelarna hoppas få fira med supportrarna efter matchen, precis som på Anfield.
El once de gala
David de Gea kommer att stå i mål, den nyblivne spanske landslagsmannen var mycket glad över att komma med i 30-mannatruppen till VM. Till höger i backlinjen återvänder tjecken Tomáš Ujfaluši och på den motsatta flanken spelar Antonio López efter att unge Leandro Cabrera fått starta i tre raka matcher för Atlético. Mittförsvaret utgörs av Álvaro Domínguez och colombianen Luis Perea.
Europa League-duon Paulo Assunção och Raúl García kommer att finnas med från start när matchen blåses igång. De har en mycket viktig uppgift på Atléticos centrala mittfält. Till höger spelar José Antonio Reyes och på motsatt flank återser vi portugisen Simão.
Anfallet består som vanligt av Diego Forlán och Sergio Agüero.
Datum: 12 maj 2010
Start: 20:45
Plats: HSH Nordbank Arena, Hamburg
Kapacitet: 57,274 åskådare
Planen: 105 x 68 m
Domare: Nicola Rizzoli (ITA)
TV: Matchen kommer att direktsändas av TV4SPORT med uppsnack som startar 20:00 på samma kanal.
Stream: Om du av någon anledning inte har tillgång till kanalen eller någon TV i närheten så kan man se mötet via nätet genom att klicka sig in på antingen ATDHE, Rojadirecta eller MyP2P.
