Hjärta och kontinuitet
Det har gått ett år med Pérez, flera storköp har gjorts, det är en ny Galacticos era. Men är detta vad Madridistas egentligen vill ha? Jag har bara två ord, två begrepp Madrid borde fokusera på: Hjärta och kontinuitet.
Jag ser på Athletic Bilbao, en klubb jag beundrar en hel del, och Barcelona, och frågar mig själv om inte man kan ta lärdom av dessa klubbar. Visserligen lider Barca av en viss dubbelmoral, men sanningen är ändå den att en majoritet av spelarna är från den egna akademin. Baskerna i sin tur har bara spelare från Baskien och från den egna verksamheten, ett kontroversiellt val, men som har gjort klubben unik och har gjort att hela verksamheten och laget andas lojalitet, samvaro, kärlek och passion. För sin stad, provins och klubb.
Dessa bitar saknar Real till stor del. Man hör såklart från Atletico supportrar, samt andra konkurrenter såklart, att vårt lag är ett plastigt miljardbygge. Även fast detta påstående är laddat av viss avundsjuka och enögdhet är det ändå ganska sant.
Många av er har läst Nivas krönika om just förra Los Galcticos-eran, Pérez och supportern som drömde sig tillbaka till den gamla tiden då Real var ett hårt arbetande lag, med många spelare från akademin och där de flesta spelare hade ett stort hjärta för laget.
Det vill jag se igen i klubben. Jag vill att fler ska få chansen från Castillan. Det är svårt, de håller inte samma klass som Ronaldo, Kaká, Xabi, Lass, Marcelo, Ramos och så vidare. De får helt enkelt inte plats om det inte dyker upp en jättetalang som Messi. Man kan skylla på att ingen ungdom har visat Madrid-klass sedan Raúl, Guti och Casillas. Fast detta beror på bara en sak; dåligt tålamod. Dessa tre herrar blev så bra som de blev för att de fick chansen i A-laget, knappt ingen efter dem som har fått samma förtroende.
Mourinho kommer nu när han tar över laget satsa allt han kan, har och vill på att se till att klubben vinner så många titlar som möjligt, framförallt Champions League, inom två till tre år. Han bryr sig inte om unga spelare, han köper in de han behöver för att lyckas med sina mål så snabbt som möjligt. Inget jag belastar honom för, jag vet vad man kan förvänta sig av honom. Han lyckas med detta, men han är inte långsiktig, han är ingen Alex Ferguson eller Wénger.
Det är på presidentposten klubbens framtid, identitet och policy styrs. Supportrarna bidrar såklart mycket till detta, men det är mannen högst upp som drar i trådarna. Detta med hjälp av rediga sedelbuntar, som bländar de egna fansen som dreglar över det ena nyförvärvet efter det andra och hypnotiserar dem till att glömma vad som sist hände. ”Nu är det annorlunda, han har köpt in Xabi, Arbeloa och så vidare” säger man. Visst, han har delvis glömt sina misstag, men han har även förvandlat klubben till det flashiga miljardbygge, där namnet på spelarna är viktigare än namnet på klubben, vilket vi ser i dag.
Vad som har gjort klubben speciell det senaste årtiondet, är att den har varit galaktiskt stor sett till stora spelare och dess ekonomiska kraft. Men titlar har det varit sparsamt med. Pérez förra era genererade visserligen en Champions League-titel och några ligatitlar. Att man vann Champions League berodde till stor del på de som tidigare varit med och vann titeln några år tidigare, och Zidane såklart vilket var en av få bra köp under denna tid. Ser man på denne fransman, en av de störste spelarna genom tiderna, så vann han bara en ligatitel förutom Champions League-titeln. Två stora troféer under hela sin tid i klubben. Ronaldo, som vunnit VM, vann aldrig Champions League under sina fem år i Madrid. Fiasko är ett starkt ord men detta var i alla fall ett misslyckande av Florentino, vilket många har tyckt. Men detta har man glömt när han än en gång står som President, samt vill göra likadant som förr och skapa ännu ett Galacticos. Får dessutom Ronaldo nummer 7, en spelare som kan tänka sig att spela i Barcelona i framtiden, blir det en symbol att det är pengar som talar i Pérez Real Madrid.
Hur ska framtiden se ut för Real?
Vad jag tycker, vad jag önskar är följande:
Satsa långsiktigt. Ha en tränare under ett till två decennier. Ja, ni såg rätt. Jag vill att man gör som United, fast med inspiration av det gamla Madrid, i moderniserad tappning. Bygg laget kring egna spelare, köp in rollspelare, grovjobbare, och ha en och annan stjärna. Inte ett dussin stjärnor som tar plats av varandra, vilket bara leder till frustration över hur laget underpresterar.
Vem ska vara tränare under sådan lång tid?
Raúl. Först ska han spela klart, pensionera sig. Bli tränare inom klubben, ha hand om ungdomarna, bli assisterande och därefter bli huvudtränare. Därefter ska han styra och ställa över laget under minst ett decennium. Nu kan man inte veta hur bra han kan vara som tränare. Men, han personifierar det jag vill ha i en manager. Det behöver inte vara han, bara någon som är i närheten av vad han står för. Någon med passion och kärlek till klubben, som dessutom har kunskap om den.
Att få se denna stora spelare, denna legend, som tränare för Real är en dröm. Förmodligen förblir den bara just det, en önskedröm. Ingen värvning, oavsett vem det är, hade varit större än, eller mer tillfredställande, än att se honom vid sidlinjen på Bernabeu.
Det är viktigt att ha en tränare, under en lång tid, som kan bygga ett långsiktigt lag. Skapa kontinuitet och återuppliva det hjärta och den själ klubben delvis har förlorat under 2000-talet. Det är vad Real behöver, inte bara för att nå framgång, utan även för att få en själ, speciellt nu när en stor del av den försvann med Raúl och Guti. Casillas är den sista kvar.
Men det finns såklart även inköpta spelare i dagens lag, som Ramos, Higuaín och Pepe vilka har ett hjärta för laget, vilket ständigt växer. Men de är som sagt inte allt för många. Inte ens dessa jag nämnt kan mätas med de eldsjälar som tidigare spelat i klubben.
United-modellen ser jag som ett föredöme på många vis. Kan man ha stenhård kontinuitet blandat med de resurser Real har hade detta varit ett fantastiskt framgångsrecept, vilket hade lett klubben till dominans i Europa. Skillnaden från United är att man ska satsa mer på egna spelare, för att få mer hjärta in i klubben.
Även fast man tar influenser från andra lag och ser tillbaka på sitt förflutna och söker sig till det som identifierade laget då, ska man försöka skapa något nytt med dessa redskap. Det är främst det man ska sträva efter.
Jag vill inte ha ett dyrt lag med stjärnor. Jag vill ha ett lag med spelare som Raúl, Guti, Casillas, Hierro. Inte ett lag med Figo, Ronaldo, C.Ronaldo och Beckham. Jag vill se mer hjärta och egna spelare, mindre importer och stora stjärnor.
OBS! Detta är endast spekulationer och en åsikt från min sida, och ingen sanning. Kommentera gärna och diskutera, vilket ni även kan göra på forumet. Försökt hålla disskusionen på en civiliserad nivå.
