Fuera de juego
Zaragoza gjorde inte sin bästa match mot Málaga

Fuera de juego

Champions Leauge drar igång, Hércuels vinst på Camp Nou, Málagas målspottande och ordet är fritt. Medverkar gör firma Johansson, Ljung Fredman, Jakobsson och Kassnert.

Deltagare:
Robert Johansson, Redaktör Spanien
Nina Ljung Fredman, Kröinkör Spanien
Daniel Jakobsson, Skribent Spanien
Jens Kassnert, Skribent Spanien


Förra året blev det italiensk seger i Champions Leauge. När årets upplaga nu drar igång står det spanska hoppet till Barcelona, Real Madrid och Valencia. Vilka chanser ger du de spanska lagen och vilket lag anser du vara starkast i Europa just nu?

Robert:
- Ja det vore tjänstefel att inte säga att Barcelona eller Real Madrid inte kan vinna CL för det har båda lag till. Men tror jag det? Nej, tyvärr. Hoppas jag det? Ja.

Det fanns en tid när det var mer regel än undantag för de spanska lagen att gå till semifinal. I alla cuperna. Så är det inte nu. Europa är ett slagfält och ska man vinna måste man gå vinnande över minfältet.

Ser man till dags dato tycker jag Chelskij ser starkast ut och håller dem därför som favoriter. Varför? Didier Drogba och hans kamraters inledande målfyrverkeri i Premier Leauge övertygar de mesta.


Nina:
- Naturligtvis är både Real Madrid och Barcelona lag som man på förhand tänker ska ta sig långt i turneringen. De har potential, förstås, liksom de alltid har. Ändå är det väldigt sällan det bär hela vägen fram. tror inte någon av dem vinner i år heller, trots Mourinho och trots Zlatans (vinnande?)sorti.
Valencia har överraskat mig inledningsvis. Nu har det bara spelats två matcher i ligan och en - för Los Che - i CL, och det går verkligen inte att börja bestämma hur resten av säsongen går med dessa som utgångspunkt, men jag trodde uppriktigt att de skulle få det mycket svårare. (Ett utmärkt exempel på vad jag menar när jag säger att jag gärna har fel, för övrigt, heja Valencia!)
Jag är rätt övertygad om att Valencia går vidare, men hur långt vågar jag, av vidskepliga skäl, inte gissa på offentligt.

Tror Chelsea vinner - de ser oerhört bastanta, starka, orubbliga i år, och tror Man United blir någon slags flopp.


Daniel:
- Först och främst vill jag tillägga att det är väldigt tråkigt att inte Sevilla är med. Sevilla tillhör Europa-eliten och de bör vara med till åtminstone gruppspelet. Men en Champions League-plats är givetvis ingenting man bara får, utan man måste även förtjäna den vilket Sevilla tydligt inte gjort med tanke på det usla kvalet mot Braga.

Både Valencia och Barcelona har nu spelat sina premiärmatcher i ”den där djävla Champions” och båda lagen har verkligen imponerat. Barcelonas 5-1 seger mot klubben med Europas skönaste sång, Horto Magico, var ett bevis på att spelarna inte är mätta eller att Zlatan skulle saknas som vissa tidningar ansett. Gruppen kommer Barca rätt så enkelt att vinna. Det roligaste i den här gruppen, på förhand, är FC Köpenhamn som jag hoppas går vidare. Valencia och Champions League vet vi alla inte är världens roligaste kombination, om du är Valencia-fan, men jag tror att Valencia kan kriga sig till ett avancemang. Nu har man redan slagit turkarna borta och nu är det dags att invadera Storbritannien.

Real Madrid kliver in i turneringen ikväll och likt varje säsong så är man favoriter till både slutspelsavancemanget och turneringssegern. Gruppen ser på förhand väldigt intressant ut, men det känns som att marängerna klarar gruppen och Milan får slåss mot Ajax om den sista platsen. I år tror jag på antingen Real Madrid eller Chelsea. Barcelona åker ut i semifinal mot just Chelsea, medan Valencia åker direkt i åttondelen.


Jens:
- Goda chanser absolut. Valencia tror jag blir laget som går vidare tillsammans med Manchester United. Både Barcelona och Real Madrid ska gå vidare. 

Det kommer att bli intressant och se vad Milan kan göra i Europa nu efter en liten svacka. Chelsea är förstås tillsammans med Manchester United ett stort hot med stabila trupper. Kanske börjar Uniteds trupp tunnas ut lite. 

Barcelona är nog starkast trots allt och kommer bli det lag som vinner CL. Den klubb som Zlatan lämnar vinner ju den där Champions.




Hércules vinst på Camp Nou ger de som vill ha spänning i ligan vatten på sin kvarn men det innebär också en god start för nykomlingen från Alicante. Tillsammans med Real Sociedad har de visat att rookisarna också kan vara med och leka. Vilka chanser ger du Hércules och Real Sociedad i årets La Liga?

Robert:
- Stora. Precis som ni läst i tipset. Real Sociedad har som uttalat mål att aldrig någonsin åka ur igen och ser man till säsongen så har det börjat mer än bra, trots att det bara blev 2-2 mot Almería. Laget är hungrigt och med Raúl Tamudo på topp kan allt hända. Och sen ska jag inte gå igång för mycket om Aranburu. Ett föredöme som kapten och ledargestalt.

Hércules är ett favoritlag ända sedan jag besökte José Rico Pérez för några år sedan. Inte för att se fotboll utan för att jag genom en promenad var tvungen att skingra tankarna efter för mycket kvinnoproblem. Jag upptäckte staden Alicante och fick se delar av dåvarande Segundalaget Alicantes träning. När jag gick därifrån var jag inte imponerad utan tyckte att lokalkonkurrenten Hércules var ett bra mycket coolare lag. Jag läste in mig på laget av ren nyfikenhet och efter ett tag glömdes damen i fråga bort, om än för bara några minuter. En bra start på mitt förhållande till Hércules. Ett lag jag inte följer varje vecka men som jag ändå håller lite koll på om ni hänger med.

Dagens Hércules är minst sagt spännande. Längst bak har vi ligans kanske mest underskattade målvakt Calatayud. En man som dominerat Segundan i många år nu och även testat på Primeran i Málaga. På mitten finns en annan före detta Málagaspelare, Rufete, ex landslagsman och står för erfarenhet i massor. Sen kan jag älta på i evighet om Portillo, Drenthe, Valdez, Trezeguet, Tote osv. Hércules har nog det starkaste nykomlingslaget jag sett på länge.

Summa summarum: Båda lagen hamnar på stabila mittenpositioner i tabellen.


Nina:
- Vilken skön liten näsknäpp på alla beivrare av idiotiska uttalanden som "Det finns bara två lag i Spanien". Först spelar Real Madrid 0-0 mot Mallorca premiäromgången, sedan får Barcelona stryk av Hércules på hemmaplan i andra.
Svårt att värja sig mot.

Nu tror jag inte att vare sig Hércules eller Real Sociedad kommer orka fortsätta som de börjat, de lever trots allt på den kick man får av ett avancemang. De är hungriga och särskilt Hércules har vinden i ryggen. Lag som har flyt och självförtroende spelar alltid lite över sin egen förmåga, de vet inte om att de kanske egentligen inte kan flyga. Sedan kommer de obligatoriska svackorna och då gäller det att inte ha gått på den myt om sig själv man börjat skriva.

Jag tror precis som i mitt och Roberts ligatips att de båda gör stabila säsonger och klarar sig kvar, vilket är gott nog.
Det blir en tuff säsong.


Daniel:
- Segern på Camp Nou är självklart en meriterande sådan för Hércules, men jag kallar den för en ren tillfällighet. Som nykomlingar så är du alltid lite extra taggad i början av säsongen och möter du Barcelona redan i omgång två så är det klart att man ger 140% av det du normalt sett kan prestera. Hércules har dock ett väldigt intressant lag och jag är säker på att Alicante-laget slutar högst utav samtliga nykomlingar i år. Detta betyder dock inte att man slutar på en topp tio placering, utan jag skulle placera Hades-nemesis på en 15:e plats möjligen. Ett extra plus i undertecknads ögon är att staden är väldigt vacker och en kär vän till mig äger en lägenhet i närheten av José Rico Pérez-stadion. Räkna med att jag kommer att sitta på plats någon gång i år för att skåda Valdéz, Trezeguet, Drenthe och övriga gänget.

Även om min personliga connection inte är lika stark med Real Sociedad så är det ett lag som är väldigt lätt att sympatisera med. Sociedad har inlett säsongen ännu bättre än Hércules och det känns som att baskerna kommer att klara sig kvar. De har ett väldigt intressant lag på pappret med anfallare som Joseba Llorente och Raúl Tamudo. Sociedad kommer att klara sig från nedflyttning, men man klarar sig med nöd och näppe. Den sista nykomlingen, Levante, tror jag dock slutar på en jumbo placering i år. Man har inlett säsongen uselt och jag har svårt att se laget klara sig till nästa säsong. Kanske att man plockar något poäng i Valencia-derbyna?


Jens:
- Ja, kan man slå Barcelona på bortaplan kan man nog skrapa ihop de poäng som behövs för att klara sig kvar och det kommer Hércules att göra. Dock tror jag inte på någon storplacering utan det blir nedre halvan för dem. 

Även Real Sociedad såg pigga ut och hade ledningen mot Almería större delen av matchen, nu blev det bara en poäng eftersom man släppte in ett mål i sista minuten men man bevisade att man är att räkna med. Poäng på bortaplan är alltid viktigt för nykomlingarna samtidigt som man vill spela bra hemma.




35 minuter och fem mål. Hur är det möjligt att släppa in så mycket på en halvtimme på hemmaplan 2010?

Robert:
- Det finns en öppning där man kan vinna ett schackparti efter endast tre drag men då krävs det att motparten går i fällan och "tillåter" det hela ske och det var precis det Zaragoza gjorde. Man visste att Málaga skulle backa hem och satsa på kontringar. Man visste att Málaga har två av Europas snabbaste fotbollsspelare (löpare) i Eliseu och Quincy. Ändå valde man att pressa högt och lyfta fram backlinjen. Något som inte bara blottade både kungen och drottningen utan också hela Zaragoza stad. Snacka om att inte bara sätta sig själv i schack utan också schackmatt. Direkt.

Hade inte Quincy varit så fenomenalt usel på att förvalta sina frilägen (han hade ett gäng) så hade Málaga vunnit med 3-9 istället och jag är säker på att fler lag kommer uppfatta Málaga som obehagliga framöver.

Zaragoza ska dock ha cred för att de inte gav upp och kämpade sig närmre men ett tips är ju att Leo Franco gör bäst i att fylla vattenflaskorna nästa omgång.


Nina:
- Jag vet inte var möjligt hör hemma. Det allra mesta är möjligt, men det är skrämmande ofta som tillfälligheterna spelar huvudrollen och avgör hur saker och ting utvecklas.
Jag lever och andas Zaragoza, klubben är min respirator, min katalysator, vi kan fortsätta men det blir tjatigt.
Det där var inte Zaragoza, det var något annat.
Det har pratats en hel del om vad som verkligen hände. Ingen kan riktigt förklara, de förstår inte själva säger de för de vill skona syndabockarna.
Jorge Lopez kommer närmast när han säger att vi inte spelade med våra fem (sex) sinnen, att det tidiga ledningsmålet på ett kriminellt vis chockade försvaret. För vi som såg matchen kan inte säga att Zaragoza inte försökte. Det gjorde vi. Offensiven var det inte ens under den här helveteshalvtimmen något egentligt fel på. (Skrämmande nog var bollinnehavet vid den tidpunkten 80-20 till hemmalagets favör.) Men vad backarna sedan gjorde så högt uppe, och utan press på bollhållaren övergår mitt förstånd.
Leo Franco måste ha varit onykter.
Det finns ingen annan förklaring till hans ickeagerande.

Jag vet att många törstar efter förnedring här. Men jag tycker uppriktigt talat att det var stort av oss att ta tag i oss själva och se till att vi när domaren blåste av inte förlorade större än vad Barca gjorde.
Säger som Gay: - Jag förlorar hellre med 3-5 än 2-0. 2-0 är ett betydligt mer uppgivet resultat. Och jag förlorar hellre med 3-5 i en match än med 1-0 i fem.



Daniel:
- Denna fråga ska egentligen bara riktas åt mina kollegor Robert och Nina då det är deras lag som det handlar om, men jag får la ge ett försök. Tyvärr så såg jag inte den här matchen, gick den ens på TV (?), men det känns som att Zaragoza-spelarna fått någon typ av blackout innan matchen. Om inte innan, så åtminstone efter två minuter in i matchen.

Att vika ner sig så otroligt inför sin egen hemmapublik tycker jag är rent utsagt fruktansvärt. Förvisso så gör Zaragoza tre mål i den andra halvleken och visar kämparvilja i 45 minuter, men gör man inte det i 90 minuter så bör laget inte få nå beröm ändå. Nu vet jag inte hur Zaragoza-fansen reagerade efter slutsignalen, men som fotbollsfan själv så hade jag aldrig accepterat att mitt lag hade gjort en sådan miserabel första halvlek. Förhoppningsvis så fortsatte Gay att dela ut riktiga verbala smällar efter matchen, för jag tror knappast att han var nöjd med lagets insats.


Jens:
- Enkelt, man ställer ut skorna och tittar på när det andra laget spelar fotboll. Det tillsammans med underskattning vilket måste ha varit en av orsakerna gjorde att man hamnade för långt efter. Om inte det första, andra och tredje målet kunde väcka dem så är det försent. 

Kan man dock göra tre mål visar man ändå på lite vilja och krigarinställning. Det kan nog ha varit räddningen för att inte samma scenario ska upprepa sig i fler matcher.





Till sist - Ordet är fritt. Säg något.

Robert:
- Spanien landskampade ju förra veckan och det är väl där det finns mest att kommentera nu när ordet är fritt. Tror jag. Om man bortser från sömnpillret i EM-kvalet så var Argentina en höjdare. En match som kunde slutat 4-4 lika gärna.

Jag tror faktiskt förlusten var rätt nyttig för Del Bosques mannar. Att dem inser att de inte är odödliga och någonstans tänker efter lite extra i kampen på nya mästerskap. Det värsta som finns är när allt går i stå och det blir rutin. Vem kommer exempelvis ihåg när Spanien senast förlorade en landskamp? Nästan skönt att vi fick ett resultat vi inte är vana vid.

Till sist vill jag bara hylla Rafa Nadal. En av de största inom tennisen numera.
Jäkla imponerande. Grattis!


Nina:
- Jag återknyter till det vi pratat om tidigare i dagens Fuera.
Hércules vinner över Barcelona med 2-0, Zaragoza släpper in fem mål på 35 minuter. Det tar inte lång tid innan skadeglädjen kastas omkring, som skynken över ljuskällorna.
Jag läser vad ni skriver, till mig och till varandra, och funderar på supporterskapet.
Det är så sorgligt, så gement.
Det handlar inte om någon glädje för Hercules för deras egen skull, det handlar om att hata Barcelona och sitta i sin instängda lilla värld, bakom skärmen i rummet och söka spår av förnedring hos någon man vet att man aldrig kommer att kunna mäta sig med.
Det handlar inte om att imponeras av Málagas effektivitet och den fantastiska Juanmi, det handlar om att känna 'haha det där täpper allt till truten på den där jävla uppstudsiga idioten', alltså mig. (Vilket man förvisso inte alls gör, ju mer man har emot sig ju högre måste man skrika och ju mer måste man ta i, men det begriper inte alla.)
De här fanatikerna, de här galningarna, som drivs av hat och bitterhet och inte av kärlek och hopp, som tycker att det festligaste med fotbollen är att se en avskydd motståndare "förlora" har gått på parad den senaste veckan.
De bär själva förlorarens banér men det förstår de inte, de marscherar gladeligen under det, tillsammans.
Bara en sådan sak.

Det pratas om det 'ovärdiga' i Barcelonas uppträdande.
Det ovärdiga?
Det var inte Barcelona som uppträdde ovärdigt, det var belackarna som skamlöst och mot bättre vetande blottade sin småaktighet och inte kunde ge dem deras mänsklighet och rätten till en dålig dag. På grund av en förlust eller två.
Jag tror att de allra, allra flesta av oss är här av samma anledning. Vi är drivna av kärlek, av passion och naturligtvis av ett sunt motståndsförakt som stundtals når fram till Respektregionens diffusa gräns.
Det är sällan vi korsar den.
Men de här galningarna ser varje medel som tillåtet bara ändamålet uppnås, gränsen till respekt faller samman och hatet i sin renaste utvinning får flöda fritt.
Här finns inget 'let's agree to disagree'.
Trots att vi ingenting vore utan varandra.
Skrämmande.

Och så glömmer vi inte bort att rösta på söndag, det är både en demokratisk rättighet och skyldighet.
Kom igen nu, den som inte röstar ska inte klaga sen.



Daniel:
- Det är svårt att inte nämna Manu den här veckan när jag väl får chansen. Inför säsongen så var det helt klart att Manu skulle vara Deportivos andra målvakt och att de enda matcherna han skulle få stå var i Copa del Rey. Men det stod tidigt klart att Daniel Aranzubia, Deportivos förstemålvakt, skulle missa början av säsongen och Manu fick därför chansen. Han stod i premiären mot Real Zaragoza och nu senast i matchen mot Sevilla i söndags. I premiären så var han inte speciellt märkvärdig, men på Ramón Sánchez Pizjuán så var han som en vägg. Han tog exakt allt. Negredo försökte, Cáceres försökte, Negredo försökte, Zokora försökte, Negredo försökte och även Negredo försökte men det gick bara inte att näta på Manu denna gång.

Manu är nu en utav två målvakter i ligan som har hållit nollan i båda sina La Primera-matcher för säsongen. Den andra? En viss landslagskeeper vid namn Iker Casillas. Grande Manu!


Jens:
- Då tar jag nog upp Canal plussändningarna och konstaterar att det dem lyckats göra på två omgångar är mer än vad tv4 sport lyckades med på en säsong. Egentligen går det inte att jämföra då det är så många bitar som både är annorlunda och bättre. Studiosnacket med Fjellström, Granqvist och Dahlquist, folk nere på arenorna, de små klippen med storys som den med Dani Jarque i söndags, allt är bättre. 

Stort plus och jag ångrar inte en sekund att jag beställde kanalerna.
Underbart att en så stor kanal satsar på La Liga, det har vi inte varit vana med precis.



Hasta Luego!

Robert Johanssonrobert.johansson@svenskafans.comLarsRobertJ2010-09-15 16:00:00
Author

Fler artiklar om Spanien