Äntligen Derby!!!!!!
Efter 1176 dagars väntan så är det dags på söndag för den match jag sett fram emot ända sedan Atlético Madrid var klara för primera division; matchen mot Real Madrid.
Det är inte vilken match som helst, utan det är en match som väcker känslor. Det är mot Real Madrid som Atlético har alltid velat mäta sig mot. För några omgångar sedan låg atleti på femte plats, och det såg väldigt bra ut. Men spelare komenterade inte tabellplaceringen med stolthet utan det var det faktum att man låg på samma poäng som Real Madrid, förvisso hade Real en match mindre spelad, men det var själva känslan att Atleti kunde lika bra som Real Madrid som var det viktigaste.
Det må så vara att för Real Madrid fans är det här inte den viktigaste matchen, matchen mot Barcelona kanske är större men för Atlético fans så är matchen den viktigaste. Ända sedan säsongen 1995/1996 då man van dubbeln, det vill säga ligan och Copa del Rey, så har Atleti varit lillebror och Real Madrid storebror. Den här säsongens första möte är än mer laddat eftersom Atlético, den tredje största klubben i Spanien har varit nere i "helvetet" de senaste två säsongerna.
Psyk kriget i media inför matchen har redan börjat. Från Real Madrid håll så pratas det om hur roligt det skulle vara att se Fernando Torres i Real, och att det skulle vara mer utvecklande för honom att spela där. Del Bosque (tränare för Real) säger att han aldrig skulle tänka sig träna Atlético. Jesús Gil, som dessutom har lovat att hålla en lägre profil, kunde inte hålla sig och sa till eurosport att:"Jag skulle inte vilja ha Raúl, Zidane, Figo eller Ronaldo, inte ens gratis".
Fortsättning lär följa.
