Några dagar efter Juventus
Några funderingar några dagar efter att vi åkt ur Champions League.
Arbetets plikter medförde att jag inte kunde läsa några tidningar eller komma åt internet dagen efter matchen. För en gångs skull kändes det som lika bra det. En känsla av hopplöshet över att man inte räckte till kan bli så mycket större om man upplever den ensam på ett hotellrum i Hjo. Fråga mig, jag vet. Vad berodde nu det här på?
Först och främst berodde det på en sak. Juventus är ett för jävla bra fotbollslag. Man har varit i Europatopp länge, men av någon anledning totalt gjort bort sig i CL de tre senaste åren. Men man har alltid varit bra och är så även nu. Man gjorde en bra och en lysande match mot oss och förtjänade att gå vidare. Men det säger inte allt. Några kommentarer och frågeställningar om lagets utseende och uppträdande måste göras.
Del Bosque gör sällan överraskande laguttagningar. På gott och ont spelar han in en elva där spelarna känner tryggheten av att vara ordinarie. Några gånger har han dock överraskat, t ex med fembackslinjen i CL-avslutningen 2000, med Geremi som målade mot Bayern borta i fjor, med Macca på Old Trafford osv. Gemensamt för det jag nämner ovan är att jag svor när jag fick uppställningarna och att de med facit i hand blev rätt lyckade. Hade de gått fel hade många nog velat se ett mustaschprytt huvud på det berömda fatet, men resultaten stoppade alla diskussioner. Den härgången blev det annorlunda.
Inte många hade trott eller tyckt att Cambiasso skulle spela från start. De hade rätt. Han var bra i höstas men har inte funkat något vidare i år, och inte nu heller. En central mittfältare får inte synas så lite. En satsning som blev en totalfelsatsning. Flavio var inte heller bra men har en annan rutin från sådana här matcher. Att skylla på att Makelele saknades är lågt och onödigt, båda Juves innermittfältare var avstängda på Bernabeu (i och för sig en annan sak – Juve hade inte varit i semi om de inte spelat hårt och tagit kort mot Barca).
Om Ronaldo är osäker på det sättet han var så är det alldeles sjukt att byta in honom med 40 minuter kvar. Min idé var att han borde börja och köra så länge han höll alternativt inte spela alls. Med facit i hand höll han ju inte för att göra sitt bästa ens tio minuter och frågan är om han inte borde bytts ut igen. Samtidigt har jag ingen insideinfo från klubbläkaren så det kanske finns en förklaring till det i mitt tycke oförklarliga matchningssättet.
Nästa fråga: När man har precis allt att vinna med fem minuter kvar, varför i helvete byter man inte in en av de två målfarliga forwards som fanns på bänken. Hade vi skapat massor ändå hade jag kunnat förstå det, men det gjorde vi ju inte. Portillo har gjort så många mål på övertid i år att han borde fått chansen att göra ett till. Att avstå från det tredje bytet kändes nästan som en markering att det inte stämde och att det ändå inte skulle gå.
Och så kändes det på spelarna också. Figo skall inte se så liten ut när han skall slå en straff, även om det är tillåtet att missa. Zidane såg märkbart besvärad ut och tog inte det ledaransvar han tog på Old Trafford. Raul syntes inte mycket och borde fått spela in sig med en halvtimme mot Recre. Konstigt att han inte fick det. Guti, som var den mittfältare som egetligen skötte sig bäst, var grinig och inte långt från en utvisning i första halvlek. Casillas slog ut med armarna efter att bollen gått in istället för att se så extremt taggad ut som han oftast gör och så vidare. Jag tror inte på att man kan segra ihjäl sig men kanske hade det sett annorlunda ut om inte klubben vunnit tre av de fem senaste CL-titlarna. Om det är orsaken bör en stor del av truppen bytas ut per omgående.
OK, vi är utslagna och ligger bara trea i ligan. Är detta kris då? Nej det tycker jag inte. Vi har under hela säsongen benämnts som världens bästa lag av i stort sett samtliga motståndartränare, supportrar etc. Om de har rätt vet jag inte, men jag har inte sett något lag spela så bländande som vi gjort några gånger i år (Juventus insats mot oss i förrgår var på samma nivå som vår hemmamatch mot Man U kvalitetsmässigt, men inte lika förtrollande). Det jag däremot vet är att vi när säsongen summeras inte kommer att vara det mest framgångsrika laget i världen och det är betydligt viktigare än att benämnas bäst. Med hjälp av spektakulära värvningar, en titel per år, och bitvis spel som faktiskt varit galaktiskt har vi de senaste åren varit laget att slå både nationellt och i Champions League. En ligaavslutning och en silly season ligger framför oss, men jag tippar att vi nästa säsong av våra motståndare räknas som ”en av de svåraste” istället för ”den svåraste”. Möjligen ökar det våra chanser att vinna titlar.
