Villarreal - Atlético 3-2
Ibland är fotbollen så grym och orättvis. För när Sorín slog in segermålet på övertid ville jag bara sjunka igenom marken, rabbla en ramsa av svordomar som gjort Kapten Hadock grön av avund samt ta en allvarlig funderare på varför jag håller på Atleti?
För Atlético såg ut att gå mot en säker seger, när matchen förvandlandes till ännu ett kapitel i Atléticos numera tjocka bok av lidande. Efter en första halvlek som måste vara en av de bättre Atleti har spelat den här säsongen på bortaplan, återvände man till omklädningsrummet med en trygg ledning på två mål. Hur kunde man tappa detta till en ytterligare förlust som även krossade drömmarna om spel i Europa till hösten?
Första halvlek
Vi tar det från början. Atleti började matchen med en 4-2-3-1 uppställning, där Leo Franco vaktade buren. En backlinje bestående av Molinero, Pablo, Perea och López. Ett femmanna mittfält med två pivotes i form av Sosa och Colsa, som täckte upp bakom Jorge, Ibagaza och Grönkjaer. Längst fram kämpade talangen Torres på egen hand. Man hade innan avspark uttalat sagt att man skulle spela på samma sätt som man med framgång gjorde mot Barcelona två veckor tidigare. Men framförallt se till att Villarreals mittfältsgeneral Riquelme inte fick agera ostört rättvänd mot Atletiburen.
Efter en lite avvaktande inledning från de rödvita, satt plötsligt bollen i nät bakom Reina efter 24 minuter. Men domaren Pérez Lasa blåste felaktigt av Torres för offside, strax innan han dundrade upp bollen i krysset. Gästerna lät sig dock inte nedslås av detta, för bara två minuter senare är samme Torres helt fri med Reina. Efter ett inkast på egen planhalva, går bollen som på ett snöre via Colsa, Ibagaza och Grönkjaer fram till Torres. El Niño sprintar ifrån sin back och lägger in bollen i bortre hörnet bakom en chanslös Reina. Därmed har Fernando gjort tolv mål i ligan den här säsongen.
Med en ledning i ryggen kan Atleti spela fortsatta på inslagen linje med trygghet och pondus. De gulklädda har mycket svårt att skapa några som helst målchanser mot Leo Franco. Ett koncentrerat Atleti täcker till ytorna och spelar utmärkt försvarsspel. Ibagaza trivs i mitten av planen och drar några gubbar i mittcirkeln innan han lägger en perfekt boll i djupet för Torres. Återigen befinner sig Fernando ensam med Reina och liksom tolv minuter tidigare gör han mål igen, den här gången i det andra hörnet. Inte mycket annat händer utan Atleti återvänder till halvtidsvilan med en välförtjänt ledning med 0-2 i bagaget.
Andra halvlek
De gula ubåtarna är tvingade framåt för att jag en reducering och trycker på, men har svårt att skapa några riktigt vassa målchanser. De går för sakta och för mycket i sidled för att Atletiförsvaret ska bli överspelade. Istället är Atlético mycket nära att göra sitt tredje mål på en frispark från högerkanten. López inlägg går över Reinas händer och hamnar i pannan på en överraskad Grönkjaer som tyvärr nickar utanför.
Pelligrini på Villarreal bänken gör ett dubbelbyte med en halvtimme kvar, då Cazorla och José Marí får äntra planen. I samband med bytet flyttar Sorín ut på vänsterkanten från sin tidigare centrala position. Om det är bytet som väcker hemmalaget låter jag vara osagt men helt plötsligt hittar man in med en diagonalcross bakom Atletis backlinje. Sorín passar direkt in bollen i mitten där Forlan dyker upp och trots het uppvaktning av Pablo lyckas han göra sitt 15 mål för säsongen. Reducerat och nu är det match igen.
Villarreal fortsätter att trycka på, men det öppnar upp för kontringar för Atleti och Ibagaza lyckas på något konstigt sätt tråckla sig igenom, men avslutet räddas av Reina. Med åtta minuter kvar av ordinarie tid får Villarreal en frispark på vänsterkanten. Roman slår den med bra tryck mot första stolpen där en hoper av spelare försöker nicka bollen. Perea når den, men inte tillräckligt bra då den går in i egen burgavel bakom Leo Franco, surt!
Båda lagen jagar vinst och Salva kommer in i stället för Grönkjaer och den store anfallaren lyckas lägga en perfekt macka till Torres som kommer helt fri mot Reina. Men än en gång blåser den inkonsekventa domaren Lasa för Offside. Torres får i samband med den situationen ett gult kort: Men att gamle Atleti bekantingen José Mari faller som en fura så fort han är i närheten av vårat straffområde går obemärkt förbi, trots att det händer två gånger. Kanske ska man vara tacksam för att Lasa inte dömde straff? Herr Lasa har tydligen dömt Atleti nio gånger nu, med följande facit: sex förluster, två oavgjorda och en vinst. Till det kan nämnas att har utdelat fem straffsparkar emot Atleti och helt otippat ingen för de rödvitrandiga..
Matchen går in på övertid och ser ut att sluta oavgjort, då Villarreal får in bollen i straffområdet, Atleti ser ut att reda ut situationen men inhopparen Nano gör ett katastrofalt försöka att rensa undan bollen. Han passar bollen rakt i gapet på en framrusande Sorín som trycker in bollen i nät från nära håll. God natt och adjö till kampen om Europaplatserna..
Det är bara att bryta ihop och komma igen till nästa helg, för mitt hjärta är ändå rödvitrandigt!
Rättelse till matchfaktan, Målen för Villarreal var naturligtvis 1-2, 2-2 var självmål av Perea minut 82. 3-2 Sorín är inte inlagd i spelartruppen för Villarreal och är därför kallad Quique Álvarez.
Spelarbetyg från Atletiredaktionen, skala 0-4
Leo 2+
Molinero 2
Pablo 2+
Perea 2
López 3
Sosa 2+
Colsa 3
Jorge 1
Ibgaza 3
Grönkjaer 3
Torres 3+
Avbytare:
Nano 1
Salva - (spelade för kort tid)
