Retur mot Valencia på Vicente Calderón
Atlético skall försöka ta sig till nästa omgång av Copa del Rey genom att slå ut Valencia.

Retur mot Valencia på Vicente Calderón

Atlético de Madrid tar sig an Valencia på Vicente Calderón under tisdagskvällen. Man har 1-1 att gå på från första mötet och Cholo planerar vissa överraskningar.

Efter helgens ligaomgång där Atlético de Madrid spelade jämnt med FC Barcelona hemma på Vicente Calderón är det dags för retur i Copa del Rey. Det är Valencia som kommer på besök och det kommer, i vanlig ordning inte bli lätt för Diego Simeones manskap att brotta ned "Los Ché" som visat rejäla förbättringar på i stort sett samtliga plan sedan Miroslav Ðukic ersattes av Juan Antonio Pizzi. Förra veckans möte lagen emellan slutade oavgjort sedan Raúl García givit de röd-vitrandiga ledningen efter 72 minuters spel. En ledning som inte höll hela vägen för gästerna som i sin tur släppte in kvitteringsmålet med 30 sekunder kvar vilket i sin tur gjorde att Pizzis manskap alltjämt har goda möjligheter till avancemang. Det var framförallt en spelare som utmärkte sig och överskuggade allt och alla under den sista kvarten: Thibaut Courtois stod för några riktigt svettiga räddningar som gjorde att Atlético går in i returmötet med en fördel på sin sida i form av gjorda bortamål.

Samtidigt som vissa experter säger att det bästa för Atlético vore att åka ur Copa del Rey vid det här laget för att på så sätt undvika massvis med matcher under januari och februari innan dubbelmötet med AC Milan i UEFA Champions League, pratar Simeone alltjämt om respekt för den inhemska cupen samtidigt som spelarna också vill försvara titeln.

Det går inte att samla på problem..
Atlético de Madrid har spelat in 50 poäng på 19 ligaomgångar, något som man aldrig har lyckats åstadkomma under klubbens 110-åriga historia. Det är ett av många rekord som de röd-vitrandiga har slagit sedan Diego Simeone tog över klubben dagen innan julafton och alla inom klubben fortsätter att jobba mot gemensamma mål som skall skapa en stabilitet på längre sikt de kommande åren. Om situationen i Atlético är positiv i nuläget så är den allt annat än just det hos de kommande motståndarna. För ungefär två år sedan var situationen omvänd vilket visar på hur viktigt det är med sportslig stabilitet och kvalificera sig för UEFA Champions League som i sin tur generera långt mycket mer inkomster än UEFA Europa League. Det är någonting som vi i röd-vitrandiga kretsar är väl medvetna om och som ledningen är ännu mer medveten om. Det är ju trots allt de som sköter det här med utgifter. När Simeone kom till Atlético upprepade han vikten av att stabilisera klubben på såväl den sportsliga som ekonomiska fronten och samtidigt hitta tillbaka till den egna identiteten. Det är i mångt och mycket där Valencia befinner sig idag. Balansgången mellan viktiga spelarförsäljningar och goda ersättare, men framförallt det faktum att man haft en bredare trupp än sina konkurrenter bakom Barcelona och Real Madrid gjorde att man hade förmågan att plocka en av de fyra Champions League-platserna kontinuerligt efter fiaskot med Ronaldo Koeman under 2007-2008. De senaste 18 månaderna med maktskiften på ledningsnivå och en obefintlig stabilitet sportsligt har gjort att man tvingats avsäga sig en av de där lukrativa platserna i toppen. Nu kände visserligen väldigt många att Unai Emery hade gjort sitt i Valencia eftersom han inte kunde ta sina spelare till nästa nivå, men misslyckade anställningar på tränarposten har gjort att man tagit ytterligare steg i fel riktning. Mauricio Pellegrino lyckades inte alls i hans första tränaruppdrag som kanske kom lite för tidigt och skadan var redan för stor när Ernesto Valverde tog över efter honom. Att man sedan velade fram och tillbaka med honom vid rodret, om han skulle fortsätta eller inte, gjorde att han slutligen bestämde sig för att ta jobbet som Athletic-tränare. I somras föll valet på Miroslav Ðukic, som själv gjort ett riktigt bra jobb med såväl Serbiens U21-landslag som Partizan och Real Valladolid under ganska svåra omständigheter där kanske den sistnämnda klubben sticker ut mest. Det skulle visa sig vara vatten över huvudet för serben vars idéer och träningsmetodik inte tilltalade Valencia-spelarna. När man sedan skjuter till det faktum att hans fystränare inte alls kom överens med spelarna och att resultaten talade starkt emot en fortsättning så förstår man att en förändringar var nödvändig.

Valencia har gjort sin sämsta halvsäsong sedan 1997-1998 och ligger på en 8:e plats i ligatabellen, hela sju poäng bakom Sevilla som tränas av, just det, Unai Emery. Det är 13 poäng upp till Athletic på den fjärde och sista Champions League-platsen, som var lagets mål i början av säsongen. Då skall det sägas att man har spelat in tre poäng med sin nya tränare för förändringen kom och svaret på förändringen stavas Juan Antonio Pizzi. Strax innan anställningen av Pizzi presenterade Valencia även Roberto Ayala som ny sportchef som genast började jobba på olika planer beroende på vad som händer med klubben inom de närmaste tre dagarna. Peter Lim, den singaporianske affärsmannen som redan har misslyckats med att ta sig in i Liverpool, Glasgow Rangers och..javisst, Atlético de Madrid, skall försöka göra en sorts "fourth time lucky". Nu har visserligen Valencias president Amadeo Salvo sagt att han aldrig gjorde ett seriöst försök att ta sig in i Atlético, men faktum är att det är lika sant som när Álvaro Negredo förklarade att han aldrig tänkte lämna Sevilla för Atlético i somras. Kontakterna var seriösa, i båda fallen, men det blev aldrig något av det eftersom det inte föll någon överenskommelse på plats. I Peter Lims fall så ville han komma in i Atlético ifall klubben höjde sitt kapital, men då Miguel Ángel Gil Marín inte är beredd att sälja Atlético innan den nya arenan och träningsanläggningen står klara, så sade han nej till singaporianen. Ett annat alternativ var att Lim skulle investera en viss summa pengar i spelarförstärkningar som sedan förvandlades till aktier av samma värde. Inte heller det var något som Gil Marín var beredd att gå med på. Det stod klart att singaporianen inte skulle få en plats i Atlético när de röd-vitrandiga besökte Singapore i maj, dagarna efter segern mot Real Madrid i Copa del Rey-finalen.

Under måndagskvällen befann sig Peter Lim i Zürich för att följa den ytterst tröttsamma Balon d'Or-galan, men det i sig var inte det intressanta. Istället pratade den singaporianske affärsmannen om att han är beredd att lägga ut €50 miljoner på spelarköp i januari om hans bud blir accepterat. Han är i ständig kontakt med Amadeo Salvo och väntar alltjämt på ett slutgiltigt svar. Lim kommer också finnas på plats när Atlético tar sig an Valencia på Vicente Calderón under tisdagskvällen.

De senaste dagarna har Valencia kollat på potentiella värvningar och i förra veckan pratades det väldigt mycket om att Felipe Caicedo ligger närmast klubben då man med stor sannolikhet har en överenskommelse med spelarens agent, men man vill vänta och vara lite kalla. Ecuadorianen är ett av sammanlagt 4-5 alternativ. Pizzis största önskan är att få in två spelare där Eduardo Vargas ligger högst upp på önskelistan. Man har även kommit med ett konkret erbjudande för spelarens tjänster. Det återstår att se om Napoli kommer släppa honom till Spanien. Ett annat alternativ är Ignacio Scocco som såväl Ayala som Pizzi känner till väldigt väl från deras tid i Argentina. Han har inte gjort någon överdriven succé i Brasilien sedan flytten till Internacional. Planen är i varje fall att ha två spelare som kan komplementera varandra.

Efecto Macanudo
Under tiden som Bankia fortsätter att vänta på potentiella bud är det Juan Antonio Pizzi som skall försöka vända den här negativa spiralen. Så här långt har Valencia spelat tre matcher under Pizzis ledning och om sanningen skall fram har man gjort det bra. Pizzis manskap inledde med en seger i derbyt mot Levante där man var det betydligt bättre laget, det var det aldrig något snack om. Framförallt kunde man se en betydligt klarare spelidé där laget spelade aggressivare utan boll och med en helt annan energi i bollerövringarna. Man kunde även se en förbättring i passningsspelet, även om motståndarna såg ganska tandlösa ut under stora delar av tillställningen. 2-0-segern mot Levante gjorde att man gick in i mötet med Atlético med ett annat självförtroende och tro. Det skall sägas att Atlético inte är i sin bästa period fysiskt och att man dessutom tvingades göra en del förändringar i startelvan, vissa av de väldigt sent inpå matchen, men Valencia visade upp ett väldigt bra presspel, aggressivitet och intensitet å nyo. Annars var det förmågan att hålla i boll och dessutom ha en väldigt god bollrörelse som gjorde att man hade hela 70% av bollinnehavet. Å andra sidan är ju Atlético ett typ av lag som bara bryr sig om effektivitet och där ingår inte bollinnehav. Man höll Valencia på avstånd från det egna målet under 75 minuter, men slutade av någon anledning, möjligtvis med Barcelona i sikte, att spela under den sista kvarten.

Det Valencia gjorde väl i första matchen mot Levante bekräftades i den andra mot Atlético, vilket var viktigt för Pizzi. Man önskade sig dock en betydligt bättre uppladdning till cupreturen då Celta Vigo besegrade sina gäster på Balaídos under lördagskvällen. Man förtjänade i mångt och mycket inte mer än det man fick eftersom galicierna var det bättre laget matchen igenom. Valencia orkade bara 30-40 minuter och kändes väldigt ihåliga defensivt när Jérémy Mathieu tvingades lämna planen skadad i första halvlek. Ricardo Costa hade stora problem att hålla ihop backlinjen och Victor Ruíz åkte på en skada trots att han byttes in i slutet av första halvlek. Trots det var man mycket nära att kvittera i slutminuterna, men missade gyllene lägen som man kan komma att ångra djupt när ligan summeras i maj. Det råder dock ingen tvekan om att Pizzi har haft något av en effekt med sitt arbete. Pizzi och hans tränarstab har gjort en del förändringar sedan de tog över taktpinnen för ett par veckor sedan. Träningarna har kortats ned, men blivit betydligt mer intensiva. Det är någonting som även Ernesto Valverde praktiserade och som gav bättre resultat i jämförelse med Maurico Pellegrino. En viktig person när det gäller den här delen av arbetet har fallit på Alejandro Richino som är lagets fystränare och kom till Valencia tillsammans med Pizzi. Ricchino har också jobbat hårt på det mentala planet. Förra veckan var Jérémy Mathieu ute och pratade om skillnaden mellan Ðukic och Pizzi om att en klarare spelidé har dykt upp. Det är någonting som de lokala journalisterna i Valencia också pratar om. Mindre instruktioner, klarare idéer är budskapet. Han är också betydligt mer intensiv i sin ledarstil och lever in sig mer än Ðukic gjorde under matcherna, även om det är någonting som har att göra med personen i fråga.

Pizzi är inte heller någon större visionär, dvs. någon som är låst till en idé och inte kan anpassa sig till externa förutsättningar. Därför är den argentinska tränarskolan så bra, förutsättningarna förändras väldigt kvickt. Det är Cholo väl medveten om. Det är uppenbart att han vill ha ett spelande lag, ett lag som satsar mycket på ett kortpassningsspel och bollinnehav, men där det måste vara effektivare än att bara gå i sidled. Nu gjorde det visserligen det mot Atlético i första matchen, men man får ha i åtanke att han bara har haft laget i ett par veckor. Han vann titeln med San Lorenzo genom att spela ett 4-2-3-1-system som han använt sig av i Valencia sedan återstarten. Det känns mycket klarare än Ðukics idéer.

Läget i Valencia
Under söndagen var det osäkert om Valencia skulle ha några som helst mittförsvarare tillgängliga inför mötet med Atlético, men dessa frågetecken rätades ut under måndagen då två av dessa kunde träna normalt. Víctor Ruiz kommer inte att kunna spela mot Atlético och reser därför inte heller till Madrid, men såväl Jérémy Mathieu som Ricardo Costa kommer komma till start mot den röd-vitrandiga huvudstadsklubben. De båda tränade under måndagen och kommer att bilda mittbackspar trots att de dragits med en muskelskada respektive smärtor i höftbenskammen. Jonas är alltjämt avstängd efter det röda kortet han drog på sig i mötet med Gimnàstic de Tarragona i den föregående omgången av Copa del Rey. Samtidigt har Andrés Guardado lämnats utanför truppen, men Pizzi måste bestämma sig för ytterligare två spelare som inte skall finnas med på bänken.

Valencia kommer med stor sannolikhet att ställa upp med samma elva spelare som Pizzi tränade med under måndagen. Överraskande nog verkar Valencia-tränaren använda sig av Guaita i mål, trots hans misstag i det första mötet lagen emellan. Vidare kommer väntas Barragán spela till höger i backlinjen samtidigt som det redan nämnda mittbacksparet kommer bli Ricardo Costa och Mathieu. Just den sistnämnde känns väldigt mycket som en ledare. Undertecknad var på Atlético-Valencia i mitten av december tillsammans med Alexander Ivanovski och väl där kunde man se hur frustrerad och ledsen Mathieu var över att laget förlorade med 3-0. Känslan var väldigt genuin i den mixade zonen där spelare mestadels slängde floskler ifrån sig, men Mathieu analyserade situationen och tog sig mycket tid att försöka förklara varför det gick som det gick. Annat var det med Juan Bernat som med stor sannolikhet kommer starta till vänster i backlinjen, han såg inte alls särskilt besviken ut, men man kan inte klaga på hans insatser och absolut inte i den matchen. Pizzi kommer, om han ställer upp med den tänkta elvan också använda sig av ett 4-2-3-1-system där Javi Fuego agerar ankare på mitten och Dani Parejo som spelförande mittfältare. Han var mycket bra mot Atlético i senaste matchen lagen emellan och gjorde mål i helgen. Vidare skall det sägas att Feghoulis insatser sedan Pizzis ankomst har varit väldigt bra, något som med stor sannolikhet premierar honom med en startplats i elvan. Sedan skall det sägas att Míchel fortsätter som mediapunta och Fede, som också var ganska bra mot Atlético spelar till höger.

På topp spelar Hélder Postiga i och med att Jonas är avstängd. Vissa på Atleti-forumet kanske skulle hålla sig från att jinxa, sådär, då var det sagt.

Truppen
Diego Alves, Guaita; Barragán, João Pereira, Mathieu, Rubén Vezo, Ricardo Costa, Juan Bernat; Oriol Romeu, Javi Fuego, Dani Parejo, Éver Banega, Míchel, Feghouli, Fede, Canales, Piatti; Pabón, Piatti, Paco, Hélder Postiga

 Jonas
 Víctor Ruiz
 Andrés Guardado

Startelvan (4-2-3-1)
Guaita; Barragán, Ricardo Costa, Mathieu, Bernat; Javi Fuego, Dani Parejo; Feghouli, Míchel, Fede; Hélder Postiga

"El esfuerzo no se negocia"
Diego Simeones manskap fortsätter att konkurrera med två lag som har betydligt större resurser, något som argentinaren mer än gärna nämnde under presskonferensen efter matchen på lördagskvällen. Stora delar av världen hade bänkat sig för att ta del av mötet med Barcelona och den som tycker om smart, taktisk fotboll där försvarsspelet sattes på första plats fick sig någonting att gotta sig i efteråt. Trots att laget är inne i en väldigt tuff period när det gäller spelschemat så är alltjämt mantrat "el esfuerzo no se negocia" något som man inte går ifrån. Det är ett av lagets absolut viktigaste grundstenar i det som Atlético-supportern kallar "Cholismo" och det har gett resultat så här långt. Man gjorde en riktigt bra taktisk insats mot Barcelona och spelade en aggressiv, intensiv och försvarsinriktad fotboll som gör att man kan slåss med de bästa. Ändå var man inte 100 procentiga i vissa aspekter av spelet som säkerligen kan förbättras under våren. En intressant sak som Diego Simeone pratade väldigt mycket om på den efterföljande presskonferensen var anfallarnas defensiva arbete matchen igenom mot Barcelona. För ett tag sedan skrev Atlético-ikonen Kiko en intressant krönika där han mindes tillbaka till Bayern Münchens sätt att arbeta kollektivt. Han såg den tillsammans med Simeone och Cholo pratade bestämt om sättet som exempelvis Thomas Müller eller Mario Gómez jobbade för laget, i defensiven utan boll och i presspelet. Allt för att det kollektiva presspelet skulle vara så bra som möjligt. Därför var det inte förvånande att Simeone berömde spelare som Diego Costa och David Villa, som normalt sett har betydligt friare roller i defensiven när man spelar mot mindre bollskickliga lag. Hur som helst, nu gäller det att fortsätta på den inslagna vägen med lite justeringar och nu måste även andra delar av truppen fortsätta bekräfta sin kvalité och förmåga att ersätta de som normalt sett är ordinarie. Atléticos insats mot Barcelona har gjort att spelare och ledare börjar känna sig allmer respekterade av sina motståndare. De senaste dagarna har det pratats en del om detta i röd-vitrandiga kretsar, något som spelare och ledare själva förvånats över till en början. Den känslan förstärktes ännu mer av det faktum att Tata Martino själv tog till vissa saker i Barcelonas spel för att undvika obehagliga överraskningar, något som såväl Levante som framförallt Málaga också gjorde i stora drag.

Läget i Atlético
Den spanska huvudstadsklubben genomförde en återhämtningssession under söndagen efter mötet med Barcelona. Under måndagen gjorde man sin första riktiga träning där Simeone avslöjade en potentiell elva i mötet med Valencia. Cholo har alla spelare tillgängliga förutom Mario som alltjämt återhämtar sig efter sin skada, men som bör vara tillbaka i matchtrupperna någon gång i slutet av månaden. Förra veckan började han således att springa ordentligt, men något spel lär det inte bli i röd-vitrandigt inom kort. Atléticos tränarstab tar alla skador på högsta allvar och därför har Profe Ortega designat en mini försäsong för Mario som han kommer tvingas genomgå de kommande 15-20 dagarna. Vidare är det bestämt att José Sosa skall göra detsamma då han gjorde sin sista tävlingsmatch med Metalist i slutet av november. Det är ett tag sedan och han saknar tempot, men framförallt är skaderisken större. Därför förvånar det att Simeone testade med just sin landsman i en potentiell startelva under måndagen. När han blev tillfrågad om det hela sade han att han alltjämt har vissa tvivel kring Sosas potentiella medverkan så det återstår att se om han kommer spela från start. Det skulle i så fall innebära att Koke får flytta på sig. Den andra spelaren som med stor sannolikhet kommer tvingas flytta på sig är Villa. Anfallaren gjorde en enastående insats i det kollektiva presspelet under lördagen, men lyckades inte skapa några större farligheter på egen hand. I hans plats väntas Raúl García starta. Resten av startelvan är identiskt där Courtois vaktar målet, Juanfran bildar en försvarslinje från höger tillsammans med Miranda, Godín och Filipe Luís samtidigt som Tiago och Gabi spelar på mitten. Portugisen får naturligtvis rollen som lite mer städgumma och lagkaptenen skall leda laget. Arda spelar i så fall på en kant, men sen är frågan om det handlar om en 4-4-1-1 eller 4-4-2-uppställning. Det mest troliga är att Raúl García spelar som släpande anfallare och inte som utpräglad anfallare.

Simeones presskonferens
Valencia: "De dras med tvånget att göra mål. Jag föreställer mig en match där de kommer spela som i slutet av matchen som avgjordes i Valencia. De sista minuterna under den matchen var mycket bra genomförda av Valencia. Vi kommer att anpassa oss till de matchsituationerna som vi redan har sett eftersom de har en riktigt bra trupp och det är en svår match. Båda lagen har 50 procentiga möjligheter att gå vidare."

Atléticos startelva"Vi har alltjämt tid att välja vår startelva och ikväll kommer vi att samlas. Under morgondagen kommer vi att bestämma oss för vilka som spelar från start."

José Sosa kan starta mot Valencia: "Han blir bättre och bättre och besitter kvalitativa detaljer i sitt spel som kommer väl till hands för laget. Han är en möjlighet imorgon, men jag har alltjämt lite tvivel när det gäller honom."

Ganar, ganar, ganar: "Jag har alltid viljat vinna och det är något som har funnits med mig sedan jag var en liten grabb. Det spelar ingen roll om vi spelade på torget, om vi spelade inomhusfotboll eller om det handlade om bordtennis. Samma sak gäller inom fotbollen."

Diego Costa: "Vi är glada över att ha honom i laget eftersom han drar åt sig så stor uppmärksamhet från motståndarspelarna. Han utnyttjar sina styrkor, kraftfullhet och snabbhet. Dessa gör honom till en spelare som många räds när det gäller det offensiva spelet."

Vikten av Copa del Rey: "Det är en turnering som har gett oss väldigt mycket att glädjas över och som vi respekterar, precis som vi respekterade träningsmatcherna i Peru och Argentina. Det är ett karaktärsdrag som vi har för vare sig vi spelar bra eller dåligt är intentionen alltid den bästa."

Truppen
Aranzubia, Courtois; Juanfran, Javi Manquillo, Miranda, Alderweireld, Godín, Giménez, Filipe Luís, Insúa; Tiago, Guilavogui, Gabi, Koke, Óliver Torres, Cebolla, Sosa, Arda, Raúl García; Adrián, David Villa, Diego Costa

 -
Mario
 Yassine Bounou

Startelvan (4-4-1-1/4-4-2)
Courtois; Juanfran, Miranda, Godín, Filipe Luís; Tiago, Gabi, Sosa/Koke, Arda; Raúl García; Diego Costa

 

Datum: 14 januari 2014
Matchstart: 21:30
Spelplats: Estadio Vicente Calderón, Madrid
Kapacitet: 54,960 åskådare
Planen: 105 x 68 m
Domare: Javier Estrada Fernández (Lérida, Katalonien)
Streaming: Det går naturligtvis att streama matchen via nätet om man inte skulle ha tillgång till CMore Sport. Bokmärk gärna sidor som Wiziwig, Rojadirecta, Sportlemon och LS Hunter om ni inte redan har gjort det. Om det är några frågor så är det bara att hojta till i forumet.  

Zoran Zoriczoranzoric@gmail.comzoranzoric2014-01-13 22:00:00
Author

Fler artiklar om Atlético