Juventus - Real Madrid1 - 4
En man och en klubb synonymt med seger
I Europacupens historiebok finns det inget större kapitel än det som handlar om de vita kungarna, Real Madrid. Champions League har alltid varit den stora målsättningen, därför är världens största klubblagsturnering en del av Reals DNA. Sedan han började bära kunglig vit förtrollade Zizou oss alla med sin magi. I morgon leder han den tredje storhetsperioden i klubbens historia och han har allt som krävs för att bli vår nya Munoz.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Jag ska inte ta er på alltför djupt vatten om innebörden men dragningskraften, kemin och den där speciella känslan som nästan alltid känns som att det är ömsesidigt ni vet. För vissa är det bara en myt som har lett till olyckliga förhållanden men när Real kaptenen Miguel Muñoz lyfte den första Europacup pokalen den 13:e juni 1956 var det definitiv kärlek vid första ögonkastet, en kärlek som fortfarande är stark och stolt. Idag visar det sig vara en av de mest passionerade kärlekshistorierna ett lag kan ha till en så vacker och betydelsefull trofé. Det var allt eller inget, himmel och helvete, de kunde inte leva tillsammans – men inte heller utan varandra.
I den första upplagan av Europacupen stod Stade Remis för finalmotståndet och besegrades med 4-3 i en match som bjöd på stor dramatik i just kärleken och romantikens stad Paris. Det krävdes en remontada efter underläge i båda halvlekarna och gudfadern Di Stefano glänste på Parc de Princes. Real Madrid och den Europeiskatrofén fäste sedan den dagen ett hänglås på metallstängerna på bron Pont des Arts och nyckeln slängdes ner i floden Seine, en evig kärlek som skulle leva vidare trots många motgångar på vägen.
Fem raka:
Det var början på smidningen av La remontada i Real Madrids DNA och Reals hittills största storhetstid med bland annat seger i dåvarande Champions League fem år i rad. (1956-1960). Real hade slagit ut arvfienden Barcelona i semifinalen med 6–2, inför finalen mot Eintracht Frankfurt 1960 var Los Blancos inte direkta favoriter trots att ha vunnit fyra raka innan. Finalen spelades inför ett fullsatt (135 000) Hampden Park i Glasgow. Efter tio minuter gjorde tyskarna 1–0. Efter slutsignalen hade di Stéfano gjort ett hattrick och Puskas fyra. 7–3 slutade den matchen. President Santiago Bernabéus mästarbygge bestod av lirare som Di Stefano, Gento, Miguel Muñoz, Kopa och Puskas men också egna produkter från Plus Ultra (Castilla). Den mixen blev den mest glamourösa, stjärnspäckade fotbollslaget på planeten. Madridismo fick redan då bevittna en glänsande och glittrande maskin men fick också uppleva segrar genom uppoffringar och lidande vilket präglade hela den eran och de första byggstenarna för framtiden.
Den sjätte
Kaptenen Muñoz som lyfte den första trofén blev så småningom även lagets huvudtränare efter att ha tränat Castilla i ett år. En man som andades fotboll, var född i Madrid och kunde hantera lagets stora stjärnor. Själv hade han varit högst inblandad i Madrids tre första Europacuptitlar och var den spelaren som bar kaptensbindeln och representerade Real Madrids värderingar. Han tackade för förtroendet och gjorde inte Santiago Bernabeu besviken genom att leverera den femte Europacup titeln under första säsongen som huvudtränare. Sex år senare stod Real högst upp på prispallen på nytt fortfarande under Muñoz ledning efter att ha varit mindre lyckosamma i två finaler där emellan.
Miguel Muñoz är efter ca 14 år som tränare i klubben den mest framgångsrika tränaren Real har haft någonsin. Han blev den första spelaren i Real Madrid att göra mål i Europacupen, den första tränaren att vinna Europacupen både som spelare och tränare och det var under hans tid Real vann dubbeln senast.
Kärlekens mörka sida
Efter den sjätte segern förändrades relationen mellan gentlemanslaget och den vackra trofén. Shakespeares skulle beskriva det som om de förbjöds från att träffas i många år, orsakerna är många. Jag försöker förstås att referera till Real Madrids väntan på ett kärt återseende med den vackra skönheten. Mellan 1966 och 1998 vann Real Madrid 23 inhemska titlar, inklusive 16 La Ligas men även två Uefa cup titlar. Endast i Real Madrid kunde en trofébelastad tidsåtgång som detta ses med missnöje, klyftan mellan Reals sjätte och sjunde i Europeiskacupen var för länge och det skulle dröja länge innan de blev kontinentens oomstridda kungar igen. Även om Juanito, del Bosque och Camacho var väldigt nära att återförena Real och Europacupen än en gång 1981, blev det endast en kort date i finalen mot Liverpool. Men den olyckliga kärleken förvandlades till lycklig kärlek och till skillnad från andra historier behövde Real och den prestigefyllda titeln aldrig gå in i döden för varandra, den här historien har en lyckligare slut.
La septima & Reals andra storhetstid
Marcelo Lippis Juventus var i sin tredje raka final, hade vunnit tävlingen två år tidigare, var tunga favoriter och deras lag hade stjärnor som Edgar Davids, Del Piero, Inzaghi, Didier Deschamps och en viss bekant Zinedine Zidane. Den gamla damen var mäktig och ville bli ännu mäktigare, medan hennes motståndare Real inte hade berört trofén sedan 1966. Los blancos hade en trupp av anständiga spelare, en blandning av veteraner (Sanchis), unga talanger (Raul) och spelare som inte hade hunnit nå sin pik i karriären då.
Liga kampanjen 1997-1998 var ett misslyckande, Heynckes Real Madrid vann bara 5 av sina 19 hemmamatcher och Morientes var klubbens bästa målskytt med sina 12 mål. Klubben avslutade säsongen på en fjärde plats och missade därmed europa platserna. Den enda anledningen till att Heynckes var kvar i Los Blancos var tack vare formen i CL. De hade förlorat bara en match i hela turneringen och endast släppt in fem mål. I semifinalerna slog de Borussia Dortmund som var regerande mästare och Juventus slog AS Monaco med sammanlagt 6-4.
I finalen började Real spela mycket defensivt och försökte fasa ut Zidane från spelet, Karembeu punktmarkerade honom och Juve såg mycket sårbart ut utan sin bästa spelare. Mitt i andra halvlek försökte Roberto Carlos med ett hoppfullt skott som täcktes av en försvarare och hamnade framför fötterna på Pedja Mijatovic, som rundade Peruzzi i målet och släckte den gamla damens och Zidanes drömmar just den kvällen på Amsterdam Arena.
Åttonde och nionde
Europas kungar upprepade även den bedriften säsongen 1999/00 och 2001/02 under ledningen av en annan madridsta Vincente del Bosque som hade spelat mer än 450 matcher för klubben och liksom Munoz kom via Castilla och tackade för förtroendet genom att vägaleda laget till den åttonde i just Paris där allt en gång i tiden började.
Två år senare kunde del Bosque även kamma hem den nionde titeln med galacticos och Zidane i spetsen på Hampden park i Glasgow precis som Muñoz också hade gjort. Hoppet om en ny Muñoz kring de äldre supporterna var stor men trots att del Bosque levererade åtta titlar på tre säsonger fick han mycket kritik i media. Ett beslut togs av Perez om att sparka legenden, ett beslut som nu i efterhand är oförlåtlig.
Florentino Perez ägnade all sin energi åt att försöka genom Galacticos återuppliva spanskfotboll och la liga men i synnerhet skapa en ny version av Santiago Bernabeus lag från 50 och 60 talet och drömde om att bygga vidare kring de kraftfulla pelarna som Bernabeu och Muñoz en gång i tiden la grunden för. Men Perez var otålig och vid somliga tillfällen tog obetänkta beslut men en sak kommer vi madridista att alltid vara tacksamma över och det är värvningen av Zinedine Zidane 2001.
¡A POR LA DUODÉCIMA!
De två tungviktarna tillhör fortfarande den absoluta eliten och slåss om fotbollens största trofé som båda gjorde i Amsterdam för nästan två decennier sen. Nu är det ombytta roller när de förbereder sig för att mötas i Wales, det är italienarna som vill bryta sin torka i CL som går tillbaka till säsongen 1996, medan Real har vunnit Champions League ytterligare fyra gånger sedan dess och var i final ifjol. Men en viktig sak lärde vi oss 1998 och det är att det inte finns några favoriter i en Champios League final.
Kvällens final blir Zidanes sjätte, han har haft en hand i alla Reals sista fyra resor till final. Han avgjorde med en av de snyggaste Champions League målen någonsin i finalen mot Bayer Leverkusen tillbaka i hans spelardagar 2002 och var Carlo Ancelottis högra hand som bröt en 12-årig väntan på la decima 2014. Zidane gick ett steg längre genom att gå med Ancelotti och Muñoz som en av bara sju som har vunnit turneringen som både spelare och tränare när Ronaldo slog in det avgörande straffen mot lokal konkurrenten Atletico i Milano i fjolårets final. Real spela sin 15:e final i Europacupen och har chansen att vinna den 12:e, åtminstone i efterhand kan man gärna hävda att det var kärlek vid första ögon kastet.
Den stora källan till de senaste framgångarna
Den här säsongen tog han först tillbaka det spanska herraväldet, nu är det Europas tur och vid seger i den Walesiska huvudstaden levandegör han historien. Han kan avsluta säsongen som en av de mest framgångsrika säsongerna i klubbens historia med en dubbel, precis som Muñoz gjorde senasts.
Han har under den korta tiden verkligen visat att han har det som krävs och mycket mer för att leda Real i många år framåt oavsett reultatet ikväll. Han sköter snacket med media på ett exemplariskt sätt, är i rätt ålder, hanterar pressen och är tränaren som Florentino Perez länge drömt om. När jag läser om Muñoz egenskaper som tränare kan jag sammanfatta allt med två ord, Zinedine Zidane. Zizou har spridit en obestridlig känsla av sammanhållning sedan han tog över och det är en sån typ av magi som krävs för att få en klubb som Real madrid att uppnål sina fulla potential. Jag hoppas nu att Zidane blir vår nya Munoz 2.0!!
Hans erfarenhet som en av de största aktörerna av hans generation har gett honom en stor fördel gentemot sina föregångare, faktum är att fransmannen delade sina främsta år i karriären i två av världens största klubbar med två väldigt olika filosofier. Han lärde sig olika metoder under tränare som Ancelotti, Lippi och del Bosque som spelare men även följde Mourinhos träningsmetoder på nära håll under sin tid som rådgivare, det har utan tvekan format hans ledarstil. Allt det där mixat med hans vinnarskalle, karisma, lugn, respekt och sättet han kommunicerar på med spelarna leder till att han enkelt kan handskas med ett ego-fyllt omklädningsrum. Det behövs en Galactico för att hantera Galacticos.
Vem tror jag blir avgörande?
Allegri får anses som en bättre taktiker på förhand men han har inte Zidanes fotbolls hjärna och hjärta. Det kan bli den lilla hårfina skillnaden som krävs på Millenium Stadium. Det måste ske ett mirakel eller myten om förbannelsen att vinna två år i rad måste uppenbara sig för att stoppa Zidane. Zidane är Real Madrid och ikväll kommer han att skapa förmågan att vinna till varje pris, väcka espíritu de Juanito och hans taktiska drag från bänken kommer att bli avgörande.
HALA MADRID!!!
Källa: Real Madrid.com, uefa.com
