Krönika: Äntligen en ny seger i Champions League
Efter 14 års väntan har Futbol Club Barcelona äntligen tagit sin andra titel i världens största klubblagsturnering. Är Barcelona år 2006 det bästa Barcalaget någonsin?
En fantastisk säsong avslutades i onsdags kväll på bästa tänkbara sätt. 14 år efter Barcelonas första seger i Mästarcupen/Champions League vann ”Blaugrana” återigen det största som går att vinna på klubblagsnivå. Och i och med att Barca även försvarade ligatiteln kan väl knappast någon säga emot att Barcelona är världens bästa klubblag säsongen 2005/2006?
Annars är ju den gamla Mästarcupen/Europacupen och nuvarande Champions League en turnering som Barca haft svårt i att lyckas ordentligt. Det är en överdrift att kalla det förbannelse men endast 1 seger i den största klubblagsturneringen var på tok för lite för en klubb som Barcelona. Man var visserligen i final första gången redan 1961 men förlorade med 2-3 mot Benfica. Efter det dröjde det hela 25 år innan man var i final nästa gång. Denna gång föll man efter straffsparksläggning mot Steaua Bukarest. Under straffsparksläggningen lyckades man med ”bedriften” att inte lyckas överlista målvakten Ducadam en enda gång. Först 1992 vann man till slut den största turneringen efter att Ronald Koeman dunkat in en frispark mot Sampdoria på Wembley. Året efter blev undertecknad Barcasupporter och ytterligare ett år senare upplevde man den kanske mörkaste enskilda stunden som supporter när Milan krossade Barca med 4-0 i Aten.
Nu hade ytterligare 12 år gått och man hade fått uppleva köpen av Ronaldo och Rivaldo, Van Gaals ”hollandisering” av laget, Figos kontroversiella flytt till Real Madrid och Gasparts vanskötsel som president. I början av 2000-talet var glädjestunderna inte särskilt frekventa samtidigt som våra ärkerivaler knöt till sig de absolut största stjärnorna och ständigt var före oss i ligan. Men så sommaren 2003 hände något som måste vara bland det bästa som hänt klubben under åtminstone de sista 50 åren. Gaspart avgick och medlemmarna valde Juan Laporta till ny president. Resten är som det brukar heta historia…
Det blev visserligen inga titlar första året med Laporta vid rodret men under våren såg man tydligt att laget var på rätt håll anförda inte minst av nyförvärvet Ronaldinho som var ännu bättre än vad räknat med. 2005 vann man återigen ligan. Visserligen sved det rejält att bli besegrade av Chelsea i Champions league men ligatiteln visade i alla fall att Barca återigen tillhörde den absoluta Europatoppen.
Efter att i ett relativt tidigt skede i praktiken avgjort ligan ångade man på i Champions League. Man fick revansch både Chelsea och Milan efter förnedringen 1994. Man ska aldrig underskatta motståndarna och när man ställs mot ett lag som slagit ut både Real Madrid och Juventus så är motståndarna definitivt värda att vara i final.
Med all respekt för Arsenal och deras spelare med Henry i spetsen så kände man ändå att nu hade Barca nästan ”straffsparksläge” inför finalen. Den här matchen måste vi bara vinna. Faktum är ju att ska man få riktigt erkännande från omvärlden som det bästa laget måste man vinna Champions League och trots att Arsenal imponerat kändes det ändå som en betydligt ”enklare” finalmotståndare än Milan.
I startuppställningen blev man förvånad att inte Iniesta, kanske den bästa spelaren i laget under våren inte var med. Spelet kändes långa stunder krampaktigt och man hade svårt att få igång ett högt passningstempo. Och så kom Arsenals ledningsmål som en kalldusch. Brukar alltid vara optimist men i mitten av andra halvlek kändes det riktigt, riktigt tungt. Trots ett stort bollinnehav mot ett decimerat Arsenal kändes det som det höll på att gå åt skogen den här gången med. Fast till slut klarade inte det tappert kämpade Arsenal stå emot. Efter 2-1 målet var man aldrig nära att kvittera. Barca tog till slut sin andra seger i Champions league och det var bara att börja jubla så som miljontals andra culés runt om i världen gjorde samtidigt.
”Henke” gjorde ett suveränt inhopp, tänk vilken avslutning innan han flyttar hem till Sverige! Ronaldinho gjorde ingen av sina bästa matcher men stod ändå för några läckra passningar som så när resulterat i mål. Iniesta blev ett lyft när han till slut kom in. Puyol var som vanligt en jätte där bak medan Oleguer hade en helt misslyckad dag. Längst bak gjorde Valdes flera högklassiga räddningar, hoppas bara han kan få bättre jämnhet i spelet nästa säsong så man slipper se sådana dundertavlor som han gjort den här säsongen.
Tänker inte kommentera alla tveksamma domslut som den norske domaren gjorde. Han gjorde ingen bra insats men feldomsluten drabbade båda lagen ungefär lika hårt. Förstår mycket väl Arsenalfansens besvikelse. ”Gunners” kämpade kopiöst och var ju faktiskt bara drygt 15 minuter från att vinna. Tycker ändå Wenger, Henry och en del andra uppträdde som väl dåliga förlorare och kom med väl mycket bortförklaringar.
I och med segern i både ligan och Champions league är Bara årets lag i Europa, ingen med minsta gnutta seriositet kan hävda något annat. Frågan är då om det är det bästa Blaugranalaget någonsin? Om man jämför med Cruyffs berömda ”dream-team” så spelade de minst lika underhållande. Det nuvarande laget känns dock stabilare. Barcas ofta hårt kritiserade defensiv har i år gjort stora framsteg och man förlorar inte 3 måls ledningar längre som dream-team kunde göra ibland. Laget i början av 50-talet med Kubala mfl lär ha varit fruktansvärt bra och vann allt som gick att vinna på den tiden men var det bättre än årets upplaga? Jag tror inte det. Barcelona säsongen 2005/2006 får min röst som det bästa Barcalaget någonsin.
Och det bästa av allt är att framtiden ser mycket ljus ut. Laget är ungt. Det finns också en härlig blandning av olika spelartyper. Här finns Ronaldinhos spelgeni, Etóos hunger framför målet, Puyols enorma hjärta, Edmilsons slit på mittfältet, den hos många kraftigt underskattade Deco osv. Tänk också på att Xavi varit skadad stora delar av säsongen, Iniesta som fått sitt definitiva genombrott i vår och megalöftet Lionel Messi så kan man inte se annat än ljust på framtiden. Och i Canteran väntar flera unga jättetalanger på att få chansen i A-laget.
Henry valde till slut och stanna i Arsenal men det spelar ingen roll. Har alltid tyckt att ett sådant köp hade varit onödigt. Vad vi däremot behöver är en riktigt bra ersättare till Henrik Larsson. Men att hitta en bra ersättare blir inte så lätt. Få spelare är så laglojala som Henke och ersättaren vem det nu än blir får inte vara någon som gnäller för att han får nöta bänk en del. Däremot behövs det fortfarande förstärkningar på ytterbackspositionerna. Belletti må ha blivit matchhjälte men hans defensiva kapacitet övertygar inte och Gio/Sylvinho håller inte världsklass heller.
Då man tillhör den majoritet (?) Barcafans som inte vill ha reklam på tröjorna känns det positivt att Laporta verkar ha skrotat planerna på att förstöra tröjan med en ful reklamtext. Uppenbart drar man nu in så mycket pengar att ledningen gjort bedömningen att lklubben inte behöver någon tröjsponsor och det känns mycket bra. Det är lätt att bli övermodig i tider med framgång men allting talar för att det blir många titlar åren som kommer.
