Bara oavgjort för Barça mot Almería
Ett måttligt taggat Barcelona missade ännu en chans att hämta in tre poäng på Madrid. Två gånger tog Blaugrana ledningen, två gånger kvitterade Almería och 2-2 blev slutresultatet. Oavgjort får inte anses vara godkänt för Barças del, men delad poäng var allt annat än orättvist.
Serietvåan Barcelona hade chansen att än en gång knappa in på ledarna. Vid vinst för Blaugrana skulle det skilja fem poäng och Ligan skulle vara i varje fall lite mer inom räckhåll. Vetskapen om detta borde ha taggat spelarna om än aldrig så lite, men det gjorde det inte.
Startelvan för dagen bestod av Valdés i mål och Abidal, Milito, Thuram och Puyol i försvaret. På mittfältet fanns Gudjohnsen, Edmílson och Xavi, och i anfallet Iniesta, Eto’o och Bojan. Med facit i hand borde kanske Henry ha fått starta. Varför han inte gjorde det finns det en mängd spekulationer om: var det för att han kritiserade spelsystemet eller var det för att han skulle vila inför CdR-matchen i veckan? Edmílsons inträde i startelvan kan man också ha synpunkter på. Han gjorde ingen glad idag (jo, kanske Almería-fansen), men frågan är vilka alternativ som stod till buds.
Halvlek nummer ett
Första halvlek kan egentligen sammanfattas med ett ord, sett med blaugrana-ögon: bedrövligt. Barcelona spelade oengagerat och okoncentrerat. Det var inte många passningar som gick rätt under första halvlek och det verkade inte som om det var särskilt viktigt att försöka sätta press på motståndarna. Långsamt och närmast ovilligt rörde sig exempelvis Edmílson pliktskyldigast efter anfallande Almería-spelare.
Framåt såg det inte mycket bättre ut. Ingen tycktes vilja ta några löpningar, alla stod och väntade på att någon annan skulle ta initiativ. Trots detta lyckades FCB ta ledningen i den 17:e minuten. Iniesta tråcklade sig från vänsterkanten in i centralt och sköt. Diego Alves i Almerías mål släppte retur som Bojan kunde sätta i nätmaskorna. Dryga kvarten skulle man få glädjas åt det.
Almería vaknade av baklängesmålet, Barcelona dåsade till efter att ha tagit ledningen. Efter drygt en halvtimma fick hemmalaget en hörna. De försökte sig på ett tjuvtricks (helt lagenligt) som Barcelonaspelarna gick på med hull och hår. Delvis för att det var väl genomfört, och delvis för att Barçaspelarna stod och sov. Hörnan slogs och Pulido dök upp, helt omarkerad och kunde kvittera. Snopet, men inte oförtjänt.
Man skulle kunna tycka att kvitteringen borde ha väckt FCB-spelarna, men icke. De som vaknade till än mer var hemmalaget. 1-1 stod sig till paus, men 2-1 låg närmare än 1-2.
Halvlek nummer två
Förhoppningsvis (och förmodligen) sades några väl valda ord i omklädningsrummet i paus. Något bättre var det i början av andra, men det självförtroende som Barcelona faktiskt hade bjudit Almería på i första var inte mycket att göra åt. Det hade de kvar.
Tio minuter in i halvleken kommer äntligen ett byte. Inte en sekund för tidigt plockar Rijkaard ut Edmílson, som hade sett trött ut från minut ett, och låter Henry gå in. Fransmannen tillförde lite av det som saknats tidigare. Rörelse. Utdelning kom redan tre minuter efter bytet när Henry tar sig fram på vänsterkanten och hittar Eto’o och FCB tar ledningen för andra gången i matchen.
Det skapades målchanser åt båda håll. Barcelonas straffområde förvandlades allt som oftast till en hysterisk oorganiserad spelargröt så fort Almería hade en frispark eller hörna. Barcelona hade bland annat en bra chans där Henry och Bojan (som vanligt) hittade varann.
Kanske hade ledningen hållit 11 mot 11. Nu blev det inte så eftersom Gaby Milito såg till att skaffa sig sitt andra gula kort och därmed skickades av planen i den 58:e spelminuten. Rijkaard gjorde strax därefter ett nytt byte och satte in Sylvinho i stället för Bojan.
Med fem minuter kvar fick Almería en ny hörna. Samma fint som vid mål deras första mål – har det funkat en gång kan det ju funka igen – och visst funkade det! Kvitterat 2-2, genom Uche den här gången. Att gå på det en gång, visst, men två gånger i samma match – nej. Det finns inte ord. (En häst som går ner sig i samma kärr två gånger skjuter man.....)
Kommentar
Det är svårt att hitta något positivt att ta fasta på efter en sådan här match. Förutom det negativa som jag redan nämnt väntar avstängning för Iniesta och Milito. Gudjohnsen haltade skadad av planen i slutminuterna. Precis vad vi behöver i nuläget. Fler skadade och avstängda spelare.
Vem ska vi skylla på den här gången? Frankie boy för taktiska brister och felaktig startelva? Víctor Valdés för att han inte flög bättre och längre? Edmílson för att han var för långsam och trött? Milito för att han såg till att bli utvisad? Den här gången tror jag att felet var den allmänna inställningen. Spelarna var inte tillräckligt på hugget och hade - omedvetet får man hoppas - tanken att det skulle räcka att ställa ut skorna på plan för tre poäng. Så fel - igen.
Almería ville vinna och gick för ett tredje mål. Troligen ville Barcelona det också innerst inne, ytterst ute syntes det dock inte mycket av den viljan. Matchen slutade 2-2 och chansen att ta in tre poäng på Real Madrid gick om intet. Det bidde bara en.
Matchfakta
Laguppställningar:
Almería: Diego Alves; López Rekarte, Pulido (Iriney, 80), Carlos García, Mané; Juanito, Felipe Melo, Juanma Ortiz (Ortiz, 63'), Crusat (K. Uche, 80), Corona, Negredo.
FC Barcelona: Valdés; Puyol, Milito, Thuram, Abidal; Xavi, Edmílson (Henry, 53'), Gudjohnsen (Víctor Sánchez, 90); Iniesta, Eto'o y Bojan (Sylvinho, 74).
Domare: Rubinós Pérez.
Varningar: Puyol (29); Milito (57 och 71); Iniesta (59); Gudjohnsen (67),
Utvisning: Milito (71) två gula kort
Mål:
0-1, Bojan (16)
1-1, Pulido (32)
1-2, Eto'o (56)
2-2, Uche (84)
Visca el Barça
