Gästkrönika: Vad som gick snett
Ännu en säsong har gått och antalet titlar ligger oförändrat på noll sedan säsonen 05/06. Vad behöver man ändra på, vem ska gå och vem ska stanna? Vissa använder alla möjliga knep för att komma till Kataloniens stolthet medan andra festar sig bort från staden och FC Barcelona.
Trots starka insatser av ärkefienden från huvudstaden så har Barcas insatser varit under all kritik under två säsonger. La Liga-segrar och CL- bucklor har bytts ut mot plattmatcher mot lag som i sina vildaste fantasier inte ska kunna slå Barca.Men vad är det som har gått snett i denna vackra klubb? Svaren på den frågan är många; vissa beskyller lagets tränare Frank Rijkaard medan andra tycker att spelarna är dem ansvariga. Det finns även dem som klandrar ledningen och främst presidenten. Personligen tycker jag att det är en kombination av alla dessa parter.
Vi börjar med den främsta anledningen till nederlagen enligt många. Frank Rijkaard!
Rijkaard kom till Barcelona som en räddande ängel och hade egentligen inte mycket att förlora efter klubbens alla tränar-och spelarbyten. Även om det till en början gick knackigt fick Rijkaard igång laget och gjorde kloka val som att bl.a. spela med Edgar Davids, en spelartyp laget länge hade saknat.
Rijkaard satte sin prägel på laget och började skörda framgångar ganska snart. Resten känner dem flesta till och tillslut hade hade han tagit två ligatitlar och en CLtitel med laget.
Men på senare tid hände någonting med Frank Rijkaard. Jag själv anser att motståndarna helt enkelt läste sönder Barcas spel som ju var samma under hela Rijkaards tid. Lagen lärde av varandra och detta i kombination med Rijkaards oförmåga att hitta en Plan b gjorde att vi tappade massor av poäng, speciellt på bortagräs när motståndarna hade lite mer att säga till om.
Spelarna led av samma syndrom som Rijkaard. Efter att skördat hem titlar till Barca och vunnit individuella priser märktes det att det inte fanns samma sug hos dem. Spelare som Ronaldinho vann allt med Barca och efter ett tag togs det för givet att han skulle glänsa och underhålla hela fotbollsvärlden, för varje steg han tog på en fotbollsplan. Situationen kan jämföras med Real Madrids spelare för 5 år sen, när man hade dem allra bästa spelarna och namnen i fotbollsvärlden men som ändå inte åstadkom så mycket som förväntades av dem. Hungriga unga spelare blev till lata miljonärer som föredrog utekvällar än vila och träning.
Det hände även något med ledarna och dem styrande i FC Barcelona. Det fanns inte samma klara riktlinjer som man följde. Som exempel kan nämnas att inget gjordes åt lagets ibland horribla insatser när transfer fönstret öppnades i januari. Man väntade istället på att säsongen ska ta slut så att man kan börja bygga på nytt till nästkommande säsong. Jag tycker att Laportas tid som president liksom många spelare och tränares, är över.
När man sitter och skriver såhär är det lätthänt att man skriver mer med hjärtat då alla förväntningar man haft uteblivit. Men ser man det utifrån ett större perspektiv så skötte sig faktiskt spelare som Iniesta, Valdes, Xavi, Messi, Bojan och Toure mer än bra och det visar att det är spelare att räkna med, spelare med hjärta för Barca.
De som inte ville vara kvar i Barcelona finns inte kvar. De som lämnade för nya utmaningar finns inte kvar i klubben och det tjänar både klubben och spelarna på. Spelare som Ronaldinho, Deco och Edmilson flyttade från Barca och det är inte mer än rätt. Barcelona kan inte räkna med samma spelare som man gjorde för fem år sedan. Nya spelare kommer och fyller ut deras platser. Ingen är större än klubben.
Ledningen gjorde dock ett fel och det var att sälja blott 19-årige Giovanni Dos Santos. Han borde få en till chans istället för att åka till dem brittiska öarna för ett reapris. Han var trots alla omständigheter godkänd, det lilla han fick spela. Det visar lite ledningens inkompetens med Laporta i spetsen.
De finns spelare som är därute som gråtit och fortfarande gråter för att komma till Barcelona. Daniel Alves var en av de som grät i sin säng varje kväll för att Barcleona skulle lägga ut de pengar Sevilla ville ha så att han kunde teckna kontrakt med laget. Det tog lite tid och förhandlingarna blev allt trögare då Del Nido var hur envis som helst. I början såg förhandlingarna helt omöjliga ut. Jag som Barca-fan såg det som omöjligt och inte realistisk då vi har Tixi och Laporta som tar hand om det förhandlingarna. Varför jag såg de omöjligt, är för att Laporta är riktig snål och Tixi dålig på att förhandla. Och om man har en snål president så såg förhandlingarna riktig omöjliga då Sevilla hade förkastat bud från Chelsea. När Chelsea inte lyckades komma fram till något med Del Nido så stod det klart för mig att Laporta ablsut inte skulle klara av det. Jag hade som tur fel. Laporta bestämde sig för att gå själv och fixa förhandlingarna med Del Nido då Tixi inte klarat av det så bra.
Ett antal dagar efter mötet presidenterna emellan stod det klart att Alves tillhörde Barcelona. Hade det inte varit för Alves egna uttalanden i media och sin kärlek för Barcelona hade Laporta nog inte satsat på honom lika mycket som han gjorde.
Varför jag tog upp detta kanske ni kan gissa. Vi har en spelare där ute som likt Alves drömmer om att få representera Barcelona. Jag syftar förstås på Arshavin från Zenit. Jag tycker att ledningen ska vakna till och göra allt dem kan för att knyta till sig ryssen som har alla förutsättningar att en stor och viktig spelare i Barcelonas nya lagbygge.
Annars tycker jag att Ledningen värvat väldigt smart i år, något som inte har hänt på några år nu. Spelare som Gerard Pique, Seydou keita, Martin Casceres, Daniel Alves, Aleksandr Hleb och Henrique (Henrique som köptes men blev lånad direkt till Bayern Leverkusen) kommer alla bli viktiga kuggar i Guardiolas spel. Med andra ord ser framtiden ljus ut för oss cules och denna säsong kan bli väldigt roligt för vår del. Med de nya namnen som anlänt till laget och nya tränaren Guardiola är jag övertygad om att Barca är på rätt väg. Allt vi behöver nu är kanske en ersättare för Ronaldinho. David Silva eller Arshavin.
I det nya laget ser jag mycket glädje, det påminner mig mer om när Barcelona byggde laget år 2004. Då alla trodde på framgång och titlar, då alla brann för att bära FC Barcelonas tröja och med stolthet entrade Camp Nou.
Snart är det dags för den nya säsongen att sparka igång. Vi från tv-soffan hoppas av hela våra hjärtan att FC Barcelona ska återta sin position som ett av dem största fotbollslagen i fotbollsvärlden genom sina insatser på plan.
Tack!