Magisk kväll på Camp Nou
Helgen i Barcelona förgylldes av Messi, Xavi och Puyol som bjöd på strålande spel. Kvällens höjdpunkt skedde däremot på läktarna.
Matchen är inte mycket att orda om. 75 000 på läktaren, ett mäktigt tifo och massiv allsång på katalanska gjorde inramningen precis så magisk som jag förväntade. Matchen var slut strax efter den började och jag började ägna större delen av matchen åt att filosofera övre bortalagets katastrofala markeringsspel, deras obefintliga kommunikation och målvaktens darrighet. Höjdpunkterna i matchen, för min del, var när Messi och Xavi joggade ner till hörnflaggan ett par meter från mig för att skruva in ytterligare en vacker hörna. Att stå så nära att du kan höra hur de diskuterar hörnupplägget är verkligen speciellt.
En annan höjdpunkt var när Messi fick bollen, tog två stegs ansats och rann rakt igenom motståndarförsvaret - gång på gång. På så nära håll insåg jag fullt ut den lille killens storhet. Det är inte egentligen hans dribblingskonster som gör honom stor. Det finns spelare som gör mycket snyggare finter och dribblingar. Messi kör oftast en raffinerad variant av Johnny Ekströms klassiska ”slå-ryck-fint”. Han petar helt enkelt bollen förbi motståndaren och springer förbi. Skillnaden är att il Ciclone petade bollen 10-
Efter ungefär en timmes spel var det dags för byte. Tierry Henry började värma upp längs ena sidan. Han stannade till just nedanför oss och min flickvän blev alldeles till sig. Enligt henne är Tierry Henry ”Den Störste”. Hon visar väldigt lite förståelse för en tränare som håller honom utanför laget. Visserligen grundas hennes analys mest på att Tierry Henry är cool, snygg och dessutom verkar trevlig och ödmjuk, men det är ändå en hedervärd åsikt.
Lyckligast på arenan var utan tvekan den lillen killen ett par rader framför mig. Han satt längst ner vid planen tillsammans med sin mamma. Det var uppenbarligen en av de bästa upplevelserna i hans liv. I ett förmodat ögonblick av sinnesförvirring hade hans ömma moder köpt en tuta till sin son. En sån där du blåser själv i och ljudet som kommer ut är fullt i klass med de aerosoldrivna mistlurarna. Mamma insåg efter en kort stund att just det köpet troligen var veckans sämsta. Den absoluta klimaxen skulle dock komma strax innan Tierry Henry byttes in. Fransmannen hade joggat fram och tillbaka framför den lille killen under drygt tio minuter. Henry stannade till två meter framför den lille killen och började stretcha. En av tränarna kom fram till Henry och gav de sista taktiska riktlinjerna och lite uppmuntrande ord. Då kom ögonblicket av total lycka.
Tierry Henry, över 100 landskamper för Frankrike och dess meste målskytt. Världsmästare, europamästare, ligamästare i England och Frankrike, två guldskor och mycket mer, går fram till den lille killen som plötsligt tystnar. Den gänglige fransmannen tar av sig sin knallorangea uppvärmningströja och ger till den lille killen på första raden och joggar sedan bort mot mittlinjen för att byta av Samuel Eto´o. Den lille killen vet först inte vilken planet han är på, men landar snart i verkligheten. Han tar snabbt på sig tröjan och ett gigantiskt leende sprider sig i hela hans ansikte. Stolt vänder han sig om mot oss andra i publiken och sträcker armarna i skyn. Tröjan är stor nog för honom att tälta i, men han har många år på sig att växa i den. Gissa om den killen är coolast på skolgården det närmaste läsåret.
