Gästkrönika: Tjuren från Madrid
Efter tre års väntan har Barça chansen att knäppa två flugor på en smäll: att ta 3 poäng mot en toppkonkurrent och rycka ifrån i toppen av tabellen, men framför allt att ta en efterlängtad seger mot Real Madrid i el Clásico.
De goda nyheterna är att det mesta talar för en seger för blaugrana. Laget vinner match efter match med förkrossande siffror och underhållande spel, många av nyckelspelarna (Messi, Puyol, Alves, Eto'o och Xavi) är i hysterisk form och man har en tränare på bänken som har lyckats vakna upp spelarna från en insomnia.
De dåliga nyheterna är att detta Madrid vägrar att ge upp. De spelar förvisso ingen särskilt attraktiv fotboll, men har vunnit den spanska ligan två år i rad på ren vilja. Det ska man inte underskatta. Är det någon som har hållit räkning på hur många gånger de har vänt underlägen med två mål i baken och en man utvisad?
Dagens Real Madrid påminner mig mycket om Robert De Niros roll som Jake La Motta i Tjuren från Bronx. Inte mycket finess, men med ett förkrossande punch som kunde få de flesta på fall. I en klassisk scen ser man Sugar Ray Leonard svinga slag efter slag på La Motta men denne sistnämnde vägrar att falla ihop och håller sig på benen av ren vilja. Precis som Real Madrid. Jag må inte beundra deras spel men måste respektera deras inställning och offervilja.
Men efter tre års väntan och el pasillo färskt i minnet är revanschlustan stor i Barcelona. Det känns därför passande om Pep skulle vara mannen som leder oss till segern och knockar ut den vita tjuren. En legendarisk spelare som var en fanatisk culé som liten och har nu fått en drömstart på tränarbänken för sin favoritklubb. Guardiola hann spela 20 clásicos; 8 segrar, 7 oavgjorde och 5 förluster. På Camp Nou har han 7 segrar och 3 oavgjorda. Därmed obesegrad på hemmaplan som spelare mot huvudstadslaget. Efter det 157:e el Clásico i ligasammanhang på lördag får vi hoppas att han tar sin första seger mot los blancos som tränare.
