Champions Leaguekollen - Olympique Lyonnais
I morgon börjar jakten på den finaste (?) titeln. Champions Leaguebucklan. Finalen avgörs den 27:e maj på Olympiastadion i Rom och Carles Puyol är skyhög favorit till att höja segerpokalen mot den italienska natthimlen. För att ta sig dit måste Guardiolas mannar avverka fyra motståndare av absolut världsklass. Först till rakning är Olympique Lyonnaise, eller OL som de heter i folkmun.
Olympique Lyonnaise – en mönsterklubb
OL är en framgångssaga med få motstycken i den moderna fotbollen. Den stenrike Jean-Michel Aulas tog kontroll over klubben 1987 och beslutade tidigt att driva den som en affärsverksamhet. Han investerade i klubben med målet att göra den till ett etablerat lag i Ligue 1. Det målet har nåtts med råge och nu har ribban höjts till att göra klubben till ett europeiskt storlag. Med Manchester United som förebild har Aulas byggt upp en omfattande merchandising och tecknat lukrativa sponsoravtal, vilket gjort klubben till en ekonomisk stormakt i den Europeiska fotbollen.
De tidiga åren
Klubben, som grundades 1899, hade en storhetstid under 60- och 70-talet då de vann ett par inhemska cuptitlar och var återkommande inslag i den högsta ligan. Det skulle dock dröja ända till 2002 innan den första ligatiteln kom. Efter det har å andra sidan titlarna radat upp sig. Klubben har sju raka ligatitlar, vilket ingen annan fransk klubb klarat av tidigare.
Framgångarna börjar
Framgångarna grundlades under 90-talet då hemmasonen Raymond Domenech tog upp laget från andradivisionen och ut i Europa. Hans arbete fortsattes av en rad managers som tog klubben till regelbundet spel i Uefacupen och Intertoto. I mitten av 90-talet var OL ett etablerat topplag i Frankrike, men var fortfarande en bit efter storlagen Marseille, PSG och Monaco.
Det hela tog rejäl fart när Jaques Santini tog över 2000. Han tog laget till andraplats i ligan 2001 och ledde klubben till sin första ligatitel 2002. Trots framgångarna blev han aldrig omtyckt av fansen på grund av sin defensivt inriktade spelstil. Som bekant tog Santini sedan över landslaget och lyckades sådär.
Misslyckanden i Europa
Trots ett sjuårigt abonnemang på franska ligatitlar har OL inte övertygat någon annan än sina egna fans om att de är en riktig storklubb. Laget har aldrig nått längre än kvartsfinal i Champions League eller tredje rundan i UEFA-cupen. Storlag som Milan, Porto och Denizlispor (slog ut OL ur UEFA-cupens tredje runda 2002) har stått i vägen.
Mannen som tog över efter Santini, Paul Le Guen, hämtades från Rennes. Han ledde klubben till ytterligare tre ligatitlar. 2005 avgick Le Guen till mångas förvåning. Han ansåg sig nöjd med framgångarna och valde Skottland och Glasgow Rangers.
In kom nuvarande managern Gérard Houllier, närmast från Liverpool. Det var Houllier som direkt plockade Partilles stolthet Kim Källström från Rennes för drygt 8 miljoner Euro. Houllier fick överta ett mästarlag med spelare som Juninho, Sylvain Wiltord, Sidney Govou, Florent Malouda och Grégory Coupet. Trots ett imponerande spelarmaterial blev det sedvanligt respass i Champions League, denna gång mot AC Milan. Det var klubbens tredje raka förlust i turneringens kvartsfinal.
Nya managers
Trots att ingen manager sedan 2002 har misslyckats med att ta minst en titel per säsong, har klubben avverkat inte mindre än fyra managers detta sekel. Orsaken är naturligtvis att det Stora Målet inte uppfyllts – seger i Europa. Houllier avgick 2007 efter att återigen fått respass i Champions Leagues kvartsfinal. Han ersattes av Alain Perrin, som trots dubbeln (ligan och cupen) fick lämna. Återigen var det Champions League som fällde avgörandet, denna gång i form av åttondelsförlust mot slutliga segraren Manchester United. Nuvarande managern Claude Puel sitter med andra ord löst och får dessutom ofta motta kritik för sin defensiva filosofi.
Trogna fans
Olympique Lyonnais har aktiva och lojala fans i Lyon. De ses däremot fortfarande av många som ”kusinen från landet” i resten av landet. Lokalkonkurrenten Saint-Étienne har fortfarande fler fans än OL, vilket de klassiska storlagen Marseille och PSG också har. Hemmaplanen Stade de Gerland är i princip alltid slutsåld, vilket innebär drygt 41 000 åskådare. Precis som i Barcelona är åsikten att det viktigaste inte är att vinna, utan att vinna snyggt.
Källla: goal.com, www.olweb.fr, Wikipedia
