Camp Nou
På en sida om en så anrik klubb som Fútbol Club Barcelona, så ska självklart en artikel finnas där klubbens stolta borg beskrivs - Camp Nou
Denna Europas största arena har inte bara satt skräck i motståndarlagen under alla år, den har naturligtvis varit (och är) en stolthet för varenda cúle. Men varför blev den egentligen så stor? För att förstå poängen med denna magnifika byggnad, så får vi gå tillbaka till Ladislao Kubalas tid, närmare bestämt 50-talet.
I juni 1950 kom ungraren Ladislao Kubala till Barcelona, denne man var så populär att allt fler ville se honom spela. Innan Ladislao anlände så hade man sin stadion, Les Corts, denna blev dock snabbt allt för liten då efterfrågan på biljetterna växte sig allt större. Nu var det naturligtvis inte så att den gamla Les Corts var någon liten arena, den tog in 60 000 åskådare, vilket fortfarande är en relativt stor arena sett över Europa (att jämföra med exempelvis Nya Ullevi som är störst i Sverige med sina 43 200 platser). Hur som helst, i september 1950 köptes en bit mark upp av den dåvarande styrelsen, platsen låg nära den gamla Les Corts.
Därefter uppstod ett antal konflikter angående om man skulle bygga den nya arenan där eller om man skulle investera i annan mark. Inte förrän 1954 när nye presidenten Francesc Miró-Sans blev vald, beslutades att man trots allt skulle förlägga stadion på den mark som köptes redan 1950. Så i mars samma år började så den nya arenan äntligen att byggas.
Under tre år byggde man således på detta monster till byggnad, och den 24 september 1957 var det så äntligen dags att slå upp portarna till Barças nya hem, Camp Nou. Namnet är på katalanska och betyder egentligen inte mer än Nya planen.
Dagen då det äntligen öppnades, så var alla etager ännu inte färdigbyggda, men ändå kunde man släppa in 90 000 personer. Tillsammans med representanter för Kataloniens alla klubbar, medlemmar ur olika sektioner i FC Barcelona, så kunde ledningen för klubben gå i en parad över planen. Arenan välsignades av ärkebiskopen för Katalonien. Så när ceremonin var över, var det dags för invigningsmatchen, Barcelona spelade mot ett lag från Warszawa i Polen. Stjärnan själv, Ladislao Kubala, fick spela första halvleken, men blev som alla andra i startelvan utbytt i halvtid. Matchen slutade 4-2 till Barcelona efter mål av Eulogio Martínez, Tejada, Sampedro & Evaristo. Som avslutning på hela invigningsdagen, släppte man upp 10 000 duvor i frihet, en symbol för frihet och fred. Den nya eran för Barça var kommen.
När alla etage slutligen var färdigbyggda, kunde Camp Nou ta in 93 053 besökare. Målet var redan då att kunna ta in alla medlemmar i klubben. Men som väntat så växte medlemsantalet snabbt, så snabbt att man 1982 fick bygga ut stadion för att klara av den enorma efterfrågan på biljetter. Det året byggde man ut med drygt 23 000 platser. Den totala kapaciteten var nu 115 000! Dock krävde regler från FIFA att man tog bort alla ståplatser, så under 90-talet reducerades antalet platser till den siffra som är idag, nämligen 98 787.
Tillbyggnationer har skett kontinuerligt under årens lopp, allt från VIP-lounges, via hissar, till resultattavlor. Det finns till och med ett litet kapell inuti arenan, slutligen måste även nämnas President Nuñez Museum där i stora drag allt från den gamla tiden finns.
Camp Nou är idag 48 meter hög, och tar upp en yta av 55 000 kvadratmeter. Längden är imponerande 250 meter och bredden 220 meter.
