Profilen: Romario
Veckans profil handlar om en av 90-talets absolut främsta anfallsspelare. Han var av många betraktad som en superdiva, men knappast någon ifrågasatte hans trollkonster på planen. Trots en ganska kort tid i Barcelona är han oerhört populär hos många Barcafans –Romario.
Brasilianaren Romario (fullständigt namn, Romario De Souza Faria) var framförallt en magnifik målskytt. Tekniken och förmågan att alltid komma rätt i straffområdet när det vankades en målchans var enastående. Det som framförallt utmärkte Romario som målskytt var iskylan framför mål. Han krånglade aldrig till det i onödan utan väl inne i straffområdet såg han bara till att det blev mål. Istället för att dra till ”för kung och fosterland” placerade han i regel bara in bollen. Inte hårt, men alltid så bra placerat att målvakten var chanslös. Nu låter det kanske som det enda Romario kunde var att peta in bollen från max fem meters håll. Det är helt fel. Romario kunde skapa chanser själv ur i stort sett ingenting och göra bort flera försvarare innan bollen hamnade i nätmaskorna. Han kunde också skruva in härliga frisparkar i krysset eller närmast förnedra målvakten med fantastiska lobbar. Nu 37 år gammal är han ännu aktiv i brasilianska ligan. Han har gjort (tom 2002) fantastiska 445 ligamål och räknar med att passera det magiska 1000 målsstrecket för samtliga matcher i karriären innan han lägger av.
Romario var/är även en diva. Det som kallas ”defensivt ansvar” har han aldrig gett mycket för. Han har alltid ansett att hans uppgift på planen är att göra mål och ingenting annat. Hjälpa till i försvaret får andra göra, likaså har han aldrig varit någon grovjobbare som gett allt för att erövra bollen på egen hand. Det är först när han har fått bollen själv i närheten av motståndarens straffområde som publiken kunnat njuta av hans fotbollskonster. Den här lata inställningen har givetvis lett till många konflikter med tränarna genom åren. Men oavsett vad man tycker om Romarios mentalitet är han en av 90-talets absolut främsta anfallsspelare.
Romario föddes 1966 i Rio De Janeiro. Liksom många andra brasilianska fotbollsspelare växte han upp under fattiga förhållanden. Hans första klubb som senior var Vasco Da Gama – en flera storklubbar från Rio. Romario var från mitten av 80-talet en målmaskin. 1988 började klubbarna i Europa få upp ögonen för den lille (170 cm) skyttekungen från Rio. I OS-turneringen 1988 var Romario stjärnan i det brasilianska laget. Han vann skytteligan med 7 mål, men Brasilien förlorade finalen mot Sovjetunionen. Succén övertygade nyblivna regerande Europacupmästarna PSV Eindhoven att köpa loss brassen. Det visade sig vara väl använda pengar. Med Romario i laget vann PSV ligan tre gånger och Holländska cupen två gånger. Romario öste in mål, totalt 98 mål/109 ligamatcher. Inför VM 1990 var det tänkt att Romario skulle bilda ett hypergiftigt anfallspar ihop med Careca. Men tyvärr hade Romario brutit ena benet och missade Italien-VM som f.ö. var helt misslyckat för Brasiliens del.
Märkligt nog dröjde det ända till 1993 innan Romario hamnade i en av kontinentens verkliga ”tungviktsklubbar”. Johann Cruyff var övertygad om att Barcas dream team skulle bli ännu bättre med världens förmodligen främste anfallsspelare i startelvan. ”Han gör tre mål på fem chanser” förklarade Cruyff. En del ifrågasatte om det verkligen var lyckat att värva ytterligare en diva när man redan hade den kontroversielle Stoichkov i laget. Cruyff hävdade dock bestämt att laget skulle bli ännu bättre. Och Romario förklarade att han skulle göra 30 ligamål första säsongen.
Och jodå, Romario gjorde sina 30 ligamål och Barcelona vann ligan fjärde året i rad. I slutet av säsongen började ändå en del kritiska röster höjas mot honom, då somliga retade sig på att hans arbetsinsats under matcherna aldrig var överdrivet stor. I 0-4 förlusten mot Milan i Champions league finalen gjorde Romario en mycket svag insats och var aldrig nära att göra mål.
Men på sommaren var det dags för VM. Brasilien som inte vunnit VM sedan 1970 tog till slut sin fjärde seger i världens särklass största/viktigaste världsmästerskap. I ett brasselag som framförallt byggde på ett hårt arbetande mittfält med slitvargarna Dunga och Mauro Silva i spetsen var Romario och anfallskollegan Bebeto de som bröt mönstret. Romario visade match efter match prov på sina oerhörda färdigheter som avslutare. Fem mål blev det och utan Romarios mål hade Brasilien säkert inte vunnit turneringen. Senare samma år utsågs han till världens bäste fotbollsspelare.
Men tillbaka i Barcelona gick det sämre för både laget och Romario. Kritiken mot hans loja inställning blev allt större och 1995 flyttade han tillbaka till klassiska Rioklubben Flamengo. Efter en fantastisk säsong 95/96 (59 mål/60 matcher) lockade Valencia tillbaka honom till spanska ligan. Men det blev mer kontroverser med tränare än spel på planen. Säsongen 97/98 flyttade han hem till Brasilien och Flamengo igen. Romario var fortfarande given i landslaget och när det var dags för Brasilien att försvara VM guldet 1998 var det tänkt att han skulle bilda ett superanfall ihop med nya megastjärnan Ronaldo. Men än en gång skadade han sig och missade VM.
Efter det har det inte blivit så många framträdande i landslaget. Det betyder dock inte att Romario tappat sin målaptit. År 2000 gjorde han nästan otroliga 73 mål/74 matcher. Romario hade nu återvänt till klubben där allt började, d v s Vasco Da Gama. Där bildade han anfallsduo med den minst lika kontroversielle Edmundo. 2002 flyttade han till Fluminense. I höstas när Barcelona befann sig i klubbens värsta kris sedan 40-talet ryktades det om att Romario skulle återvända till ”Blaugrana”.
Romario har sagt att han ska fortsätta tills han fyller 40. Och innan dess hoppas han som sagt han har hunnit göra över 1000 mål totalt i karriären. Lyckas han med det skriver han in sig i fotbollshistorien som en av de allra största målskyttarna. Även om han skulle lägga av nu står sig hans målskörd bra jämfört med några av de allra största målskyttarna i fotbollshistorien. Med 445 ligamål fram till årsskiftet är han inte så långt från rekordhållarna Pelé (536 mål) och Puskas (511 mål). Pele´s målskörd i samtliga matcher som enligt officiell statistik är 1281 st. lär Romario dock inte nå upp till.
Fakta om Romario
Född: 1966
Klubbar: Vasco Da Gama, PSV Eindhoven, Barcelona (1993-95), Flamengo, Valencia, Fluminense
58 landskamper/44 mål
Meriter med Barcelona
1 ligatitel (1994)
