Sevilla-Barcelona 0-1
Tråkigt spel och en stor portion tur ger Barcelona en uddamålsvinst mot ett uddlöst Sevilla. Tack vare vinsten är Barcelona fyra poäng ifrån Champions League.
Rijkaard bjöd inte på några överraskningar i startelvan. Inför matchen var den enda oklarheten huruvida Overmars eller Luís García skulle spela och Rijkaard valde den senare. Backlinjen bestod av Reiziger, Márquez, Oleguer och Van Bronckhorst. På mittfältet spelade, förutom Davids och Cocu, även Xavi som ersatte den avstängde Gerard. Detta var i vilket fall som helst ett nödvändigt byte eftersom det offensiva spelet visat sig bli alltför lidande med tre defensivt lagda mittfältare såsom Davids, Cocu och Gerard. Mot Zaragoza, då de tre spelade tillsammans, gjorde Barcelona enligt spansk media sin sämsta match den här säsongen. Slutligen var det den enda skillnaden i anfallet, gentemot cupmatchen mot Sevilla, att Saviola bänkades till förmån för Luís García. Ronaldinho spelade till vänster i anfallet och Kluivert som central anfallare.
Sevilla inledde, stärkta av sina goda resultat den senaste tiden, men stort bollinnehav. Det kändes surrealistiskt att det var Sevilla som förde spelet och Barcelona som inriktade sig på kontringar. Sevilla lyckades dock inte skapa några vassa målchanser utan det var Barcelona som i den fjortonde minuten var nära att göra det första målet när Luís García kom fri mot Esteban efter en strålande passning av Xavi. García missade tyvärr målet med någon meter. Efter fyra målchanser för hemmalaget slog istället Luís García ett skruvat inlägg, med vänster innersida, mot Kluivert. Inlägget sökte sig bort från backar och målvakt, men inte bort från Kluivert som med en lätt nick gjorde det som skulle visa sig vara matchens enda mål. Resten av halvleken lyckades ett stärkt Barcelona utan möda stå emot ett chockat Sevilla.
Den väntade anstormningen från Sevilla i början av andra halvlek kom av sig och hemmalaget kunde inte producera några riktiga målchanser. De chanser Sevilla hade försummades och det var återigen en passning från Luís García som skapade en vass målchans med drygt tjugo minuter kvar att spela. Med vänsterfoten sköt Xavi bollen strax utanför den vänstra stolpen. Fler målchanser fick inte Barcelona. Rijkaard hade vi det här laget redan bytt ut Ronaldinho och det var bara försvar som gällde. Sevilla pressade, trots att de spelade med en man mindre, Barcelona djupt in på egen planhalva och hade flera chanser att kvittera. Den efterlängtade kvitteringen hade faktiskt kommit på övertid om inte Xavi hade stoppat en nick från David Alves på mållinjen. Matchen slutade emellertid 0-1 och Barcelona tog tre mycket värdefulla poäng. Fjärdeplatsen, och därmed möjligheten till Champions League-spel, är återigen inom räckhåll.
Det kan argumenteras för att Barcelona måste vinna sina matcher om det så betyder att skönspelet får komma i andra hand, men att spela som i Sevilla håller inte i längden. Sevilla hade ett otal målchanser som de inte lyckades förvalta medan Barcelona endast hade tre varav en blev mål. Mot effektivare motstånd kunde matchen ha slutat med en försmädlig förlust istället för med en vinst. En annan tankeställare är antalet holländare som befann sig på planen när slutsignalen gick. Att Reiziger, Van Bronckhorst, Cocu, Davids, Overmars och Kluivert skulle spela samtidigt gick att förutse, men det var ändå inte en välkommen syn. Inte sedan Van Gaals tid hade sex holländare befunnit sig på plan samtidigt. Vad är det dessa spelare har som resten av spelarna i truppen (och fotbollsvärlden) saknar? Samtidigt som sex holländare befann sig på plan var det endast två inhemska spelare som slutförde matchen efter att Luís García blivit utbytt (Quaresma). Överrepresentationen av holländare kan inte heller till sin helhet skyllas på Nuñez och Gaspart eftersom både Davids och Van Bronckhorst är nya för säsongen. Det kan dessutom diskuteras om den senare är ett bättre alternativ än canteraspelarna Óscar och Navarro. Davids gjorde däremot en strålande insats och visade att han fortfarande är samma ettriga bollvinnare som han var i Juventus. Den andra profilen var utan tvekan Xavi som gjorde ett bra defensivt arbete, styrde på mittfältet och slog ett par genomskärare. Xavi har kallats för "sidledspassningarnas okrönte konung", men det är inte lätt att passa framåt när alla medspelare står stilla och väntar på bollen. De gånger García tog en löpning så fick han även bollen. Slutligen får inte heller Oleguer glömmas bort. När Andersson flyttade till Malmö FF sa Txiki att Oleguer skulle få hans speltid, men med det spel Oleguer har presterat är det osannolikt att han inte spelar långt över 208 minuter.
Värdelöst vetande 1:
Kluivert har tack vare sitt mål mot Sevilla kommit upp i sju mål vilket motsvarar 163 minuter per mål. Ronaldinho är näst bästa målskytt med sex mål och 224 minuter per mål. På tredje plats kommer Cocu med fyra mål och 410 minuter per mål. Först på fjärdeplatsen kommer saviola med sina tre mål och 345 minuter per mål! Vem ifrågasätter att Barcelona behöver vassare målskyttar?
Värdelöst vetande 2:
Van Bronckhorst har spelat flest minuter den här säsongen (1773 minuter) följt av Cocu med 1643 minuter och Valdés/Puyol med 1530 spelade minuter.
Källa: Web Oficial de la Liga de Fútbol Profesional
