Alltid en styrka att vinna när spelet inte fungerar
Segrarna mot Sociedad och Madrid innebar en bra start på säsongen för Barcelona. Vi visste att Osasuna borta skulle bli en tuff uppgift och Barcelona var inte ens nära att komma upp i normal standard spelmässigt. Men trots underläge, dåligt spel och en osedvanligt svag Lionel Messi kunde Barcelona åka hem med tre poäng, vilket är en styrka som krävs för att kunna vinna titlar...
Säsongen som försvann
När Barcelona åkte ut mot Chelsea i förra säsongens upplaga av Champions League och dessutom förlorade ligatiteln till Real Madrid kändes det mycket tomt. Barcelona gjorde egentligen en tämligen bra säsong i mitt tycke och hade länge chansen att vinna stora titlar, men plötsligt var säsongen bara försvunnen. Att Barcelona ”bara” lyckades vinna Copa del Rey förra säsongen hade mycket att göra med att effektiviteten i de avgörande lägena saknades, vilket var allra tydligast i dubbelmötet med Chelsea.
En intressant aspekt inför den här säsongen var därför hur Barcelona skulle reagera nu när de hade förlorat ligatiteln som de hade prenumererat på tre år i rad. Skulle spelarna visa upp en större hunger än föregående säsong? Efter matcherna mot Sociedad och Madrid lutade svaret mot ett ja, men det riktiga svaret tänkte jag vänta på tills efter mötet mot Osasuna - en sådan match som brukar tillhöra kategorin ” de svåraste” för Barcelona under säsongen. Insatsen mot Osasuna fick det att börja luta tillbaka mot ett negativt svar på frågan, men trots att Barcelona inte alls fick spelet att fungera finns det ändå positiva aspekter att ta med sig från matchen – inte minst de tre poängen.
Alexis bäst i Barcelona
Inför förra säsongen presenterade Barcelona två spänannde nyförvärv i Fábregas och Alexis. Båda presterade studntals bra (Alexis klart bäst av de båda) under fjolårssäsongen, men det var alldeles för ofta som de gjorde ett alltför intetsägande avtryck i matcherna med tanke på deras kaliber. Det här är två spelare som måste höja sig rejält om Barcelona ska vara med och slåss om titlar den här säsongen.
Att Fábregas, som fick chansen från start mot Osasuna, blev utbytt i den andra halvleken var förståeligt. Återigen en svag insats från hemvändaren som verkligen måste börja prestera på en högre och jämnare nivå. Desto bättre gick det för Alexis, som var bäst i Barcelona för kvällen och en av få ljusglimtar i matchen. Den ängslighet som Alexis ofta har visat upp var som bortblåst och chilenaren utmanade friskt med ett härligt självförtroende. Förutom Iniesta, som blixtrade till stundtals, var det egentligen bara Alexis som utgjorde ett hot för Osasuna som försvarade sig bra. Och ja, Messi var på planen, men argentinaren måste ha stått för en av sina sämre matcher i Barcelonatröjan.
Messi matchhjälte ändå
Ju längre matchen gick, ju mer försökte jag intala mig själv om att en poäng inte skulle vara så pjåkigt med tanke på hur matchen utvecklades. En poäng i en av de mest svårspelade bortamatcherna under säsongen är ju trots allt mer än noll. Det fanns ingenting som tydde på att Barcelona skulle vända matchen. Ingenting förutom att Lionel Messi fortfarande fanns kvar på planen. Med tanke på argentinarens svaga insats hade jag faktiskt nästan glömt bort det. Men när matchen började lida mot sitt slut visade Messi återigen varför ingen tränare någonsin skulle komma på tanken att byta ut honom i slutet av en fotbollsmatch när laget jagar mål – hur ointresserad han än har sett ut tidigare under matchen.
När Lionel Messi är strålande avgör han Champions League-finaler eller stänker in fyra, fem baljor i samma match. När han är normalbra gör han hattrick. När han knappt har en siffra rätt på hela matchen avgör han matchen mot Osasuna med två sena mål. Det är såklart inget annat än makalöst, men samtidigt är det återigen ett rejält svaghetstecken för Barcelona att det alltid är den lille argentinaren som måste kliva fram för att laget inte ska tappa poäng i de svåra bortamatcherna.
Pedro måste spela från start
Tello, som var lysande mot Sociedad, hade gjort sig förtjänt av en startplats mot Osasuna. Men liksom Fábregas hade ynglingen inget större inverkan på matchen och borde i mitt tycke blivit utbytt tidigare. Pedro byttes in istället för Fábregas och bidrog med en härlig energi som behövs i Barcelona - och i mitt tycke på planen och inte på avbytarbänken i fortsättningen. Pedro är en sådan spelare som, när han är i form, oavsett hur dåligt läge han har, alltid tror att han ska kunna göra mål. Som i situationen som ledde fram till Messis kvitteringsmål. Pedro tillhör även den typen av spelare som springer på bollar som man kanske bara lyckas vinna tillbaka en gång på tio. Även Xavi fick komma in och sprida lugn i spelet i matchens slutfas, vilket också kändes välkommet.
En viktig seger
Som sagt hade en poäng kunnat ses som okej, i en match där Barcelona inte alls kom upp i nivå, men när laget nu har lyckats skaffa sig ett litet försprång på Madrid hade det känts mycket onödigt att jämna ut poängställningen med en gång. I mitt tycke förtjänade Barcelona max en poäng i matchen, men vem bryr sig? För att vinna ligan måste Barcelona vinna matcher när spelet inte stämmer, vilket var en av Madrids avgörande framgångsfaktorer under förra säsongen. Den här typen av segrar är därför ingenting att skämmas för, utan låt oss istället konstatera att Barcelona tog en tung bortaseger som kan ha stor betydelse när säsongen ska summeras – även fast det fortfarande finns saker som behöver fungera betydligt bättre i fortsättningen. Segern, Alexis insats, Pedros inhopp samt att Villa är påväg tillbaka tycker åtminstone jag bådar gott inför fortsättningen.
Visca el Barca!
