FC Barcelona 3 - 1 AC Milan
Efter ett mållöst resultat från San Siro sprang både Milan och Barcelona ut på Camp Nous (fina) gräsmatta med hoppet om att avancera vidare till semifinal. 0-0 är alltid ett klurigt resultat att utgå från vilket även visade sig under matchens gång. Barcelona visade dock varför man var favoriter inför bataljen.
Under presskonferensen innan matchen var det ganska klart från både Allegri och Guardiola om vad som skulle hända under matchen. Pep menade att hans Barcelona skulle gå för fullt i offensiven samtidigt som han var säker på att försvaret skulle läcka in åtminstone ett mål. Massimiliano la å sin sida istället vikt på att Milan skulle anpassa sig efter Barcelonas spel och sedan ta nästa steg om så önskas.
Barcelona
Katalanerna ställde upp med Valdés i mål och en trebackslinje bestående av Javier Mascherano, Piqué och kapten Puyol. På mitten återfanns sedvanligt Xavi, Busquets och Iniesta medan Cesc, Messí och Alves tog hand om anfallspositionerna. Den absolut största överraskningen var att Cuenca även fick göra anfallstrion sällskap. Guardiola visade med det beslutet att han gillar ynglingen skarpt och att han inte är rädd för att ge de egna produkterna framstående roller i viktiga matcher. Stort.
Milan
Italienarna ställde upp med en snarlik startelva från den i Milano för en vecka sedan. Bonera fick dock finna sig själv i att bli bänkad till förmån för den vindsnabbe Abate som utgjorde en fjärdedel av backlinjen som även bestod av Nesta, Mexes och Antonini. Den gamle Abbiati vaktade självklart stolparna medan mittfältet såg ut precis som alla trodde innan; Seedorf, Nocerino och Boateng ackompanjerades av en lite mer defensivt inriktad Ambrosini. På topp fungerade Robinho som Zlatans sällskap.
Första halvlek
Matchen började i ett intensivt tempo där det inte var på tal att känna på hur respektive motståndare valde att lägga upp taktiken. Zlatan oroade Barcelona-försvaret något men Piqué tog sitt ansvar och oskadliggjorde svensken. I den fjärde minuten fick Messí ett läge att skjuta men Abbiati hade inga problem att reda upp situationen.
Alves byggde upp ett anfall från högerkanten i den sjätte minuten och hittade hemmasonen Fábregas som smekte bollen till Messí. Den lille argentinaren lyckades dock inte träffa målet med sin högerfot. De flesta förväntade sig säkerligen att nätet i Milan-målet skulle rassla till. Men det skulle komma senare.
Barcelona letade redan från den första minuten efter ett tidigt ledningsmål. Och det skulle komma. Mexes fumlade med bollen på egen planhalva när Messí, ettrigt, snodde den för att sätta fart mot mål. Argentinaren valde att spela bollen snett inåt bakåt till Xavi som för en gångs skulle tappade orienteringen. Det hela utmynnade i att Messí fick tag på bollen igen för att sedan bli fälld av vänsterbacken Antonini. Domaren pekade direkt på straffpunkten och Messí stegade upp. La Pulga förvaltade straffen väl med ett lågt skott i Abbiatis högra hörn. 1-0 Barcelona!
Cuenca och Alves var båda på spelhumör och visade med aviga finter varför Guardiola förlitat dem uppgiften att bredda det katalanska anfallsspelet. Alves dribblade sig förbi två Milan-backar för att sedan gå in relativt hårt med dobbarna mot Abbiati som kunde avstyra målchansen.
Efter de första trettio minuterna avancerade Robinho framåt mot offensivt straffområde. Till slut fick Zlatan bollen vid sina fötter. Svensken hittade Nocerino som löpte fint i djupled. Italienaren kom fri med Valdés och gjorde inga misstag. 1-1 Milan!
Macherano, som var en av planens absoluta giganter gjorde bort sig vid kvitteringsmålet när han fortsatte löpa igenom den redan spikraka försvarslinje som resterande backar skapat. Ansiktsuttrycket på el Jefecito när Nocerino gjorde mål sa i stort sett att han visste att han hade upphävt offsiden.
Åtta minuter senare fick Barcelona en hörna. Xavi stegade upp och slog den. Det visade sig dock att Nesta använt sig av otillåtna medel när han rev ner Busquets mitt i straffområdet. Reprisen kombinerat med en enkel laghandbok för sporten fotboll visade att en straff skulle vara regelrätt. Domaren pekade också på straffpunkten och Messí stegade återigen upp. Den här gången bytte han sida när han väntade ut Abbiati. 2-1 Barcelona!
Det sista som hände under den första halvleken var att Zlatan fick ett utmärkt frisparksläge utanför Valdés straffområde. Det hela resulterade dock inte i något annat än en murträff. I övrigt var det en underhållande halvlek med ett sevärt och roande spel. När Guardiola bytte från en trebacklinje till en fyrbackslinje efter det andra ledningsmålet ingav det en trygghet i försvarsspelet som behövdes för att spela av halvleken. Milan kändes alltid småfarliga i offensiven men skapade inte speciellt många konkreta chanser. Barcelona hade blodad tand redan innan domaren blåste igång halvleken även om man inte kom upp i samma höga nivå som i andra stormatcher.
Andra halvlek
Den andra halvan av matchen började med ännu en straffsituation. Den här gången för Milan. Zlatan dämpade ner en långboll och efter en kamp med Alves blir Mascherano lite för het på gröten. Argentinaren nuddar aldrig bollen när han får Zlatan att falla mot marken. Domaren pekade dock inte på straffpunkten och i ärlighetens namn var det heller ingen kristallklar situation att utgå från till skillnad från de två tidigare. Men kanske skulle svensken fått en straff med sig.
Efter ett rörigt tillstånd i Barcelonas straffområde fick Messí tillslut bollen vid sina fötter på offensiv planhalva. Traditionsenligt sprang han bara framåt i plan för att sedan försöka sig på att skjuta. Bollen tog på en Milan-försvarare och hamnade sedan hos Iniesta. Vampyren tog ner bollen, kontrollerar den och smeker in den bakom Abbiati. 3-1 Barcelona!
Målet innebar att Milan var tvungna att göra två mål på drygt 35 minuter och åskådarna förväntade sig en anstormning mot det katalanska målet. Istället kontrollerade Barcelona matchen. Milan försökte byta till sig framgångar när både Pato och Aquilani äntrade planen. Xavi gick även ut till förmån för den unge Thiago som bitvis visade sina talanger mot ett statiskt Milan.
I det här läget behövde italienarna pressa till sig bollen från Barcelona men man valde istället att fortsätta zonförsvara vilket dödade väldigt mycket tid. När sedan Piqué gick ut med en överbelastning fick Adriano komma in tillsammans med nickspecialisten Keita en stund senare.
Den sista delen av matchen handlade inte om en hänsynslös anstormning av Milan utan mer om Barcelonas effektiva presspel, Busquets ”snurrfintspass”, Mascheranos dubbelglidtackling och Iniestas elegans. Det enda riktigt farliga som Milan skapade var när en boll skar igenom hela Barcelonas försvarslinje. Efter att en utrusande Valdés misslyckats med att få kontroll över bollen gick dock Adriano mellan för att avstyra attacken. Domaren blåste sedan av matchen och avancemanget för Barcelona var kassaskåpssäkert.
Reflektion
Barcelona är numera ett av fyra semifinallag, Milan är utslagna. Två solklara straffar satte självklart en stor prägel på matchen och diskuterades flitigt efter slutsignalen.
Många frågar sig efter matchen varför Barcelona alltid får med sig domare i avgörande lägen. Faktum är att två solklara straffsituationer renderade i absolut ingenting för katalanerna på San Siro. Sedan är fallet som sådant att det inte finns något spelrum att klaga för gällande kvällens två straffar. Åtminstone inte enligt lagboken, som en cyniker hade menat. Sedan måste det bekännas att det hade varit ganska kul att se hur ett försvarande lag, när det vankas hörna, hade gått tillväga om man faktiskt fick dra ner motståndarspelare. En rolig tanke.
Sedan är det även värt att notera följande: det är lättare att skapa farliga lägen och eventuella straffsituationer om man faktiskt etablerar ett anfallsspel runt offensivt straffområde. Barcelona brukar vara ganska duktiga på att upprätta en såkallad handbollsoffensiv vilket också leder till att man skapar chanser. Vill man hitta nätmaskorna får man anfalla, inget annat.
Milanspelarna Nesta och Ambrosini menade efter matchen att det bästa laget gick vidare. När två stora profiler säger något sådant är det bara att sätta punkt och pricka samt gå vidare.
Barcelona har nu siktet inställt på att åka till München för att spela final men innan det väntar antingen Chelsea eller Benfica i semifinalen. Oavsett vad väntar en tuff uppgift för Guardiola och hans mannar. I övrigt avancerade även Bayern München vidare från kvartsfinal under tisdagskvällen.
Kuriosa
- Iniesta aldrig förlorat när han har gjort ett mål, varken i klubb – eller landslaget.
- Medelåldern i Barcelonas startelva var 26,63 år medan Milans motsvarande var 30,27 år.
- Barcelona har en obesegrad resultattavla bakom sig på hemmaplan sett till de 53 senaste matcherna.
- Milan hade sammantaget 3 skott på mål mot Barcelona sett över de två kvartsfinalmatcherna.
- Barcelona är det första laget, någonsin att avancera till fem raka semifinaler i Champions League-sammanhang.
Avslutningsvis har fotbollsvärldens stora twitterkung gett sin syn på saker och ting:
”The ref has followed the rules there… shirt pull = foul. Messi = nerveless”
- Rio Ferdinand
Fakta
Barcelona: Valdés; Mascherano, Piqué (Adriano 75’), Puyol; Xavi (Thiago 63’), Busquets, Iniesta; Fábregas (Keita 78’); Alves, Messí, Cuenca
Milan: Abbiati; Abate, Nesta, Mexes, Antonini; Nocerino, Ambrosini, Seedrof (Aquilani 61’), Boateng (Pato 69’ – Maxi 83’), Robinho, Ibrahimovic
Gula kort
Luca Antonini 10’
Alessandro Nesta 40’
Clarence Seedorf 41’
Javier Mascherano 66’
Robinho 77’
Isaac Cuenca 86’
Philippe Mexes 90+1
Maxi Lopez 90+2
Antonio Nocerino 90+3
Resultat
Barcelona 3 – 1 Milan
Mål
Messí 11’
Nocerino 32’
Messi’ 41’
Iniesta 53’
