Cittadella - Venezia2 - 1
FC Barcelona – Real Madrid 1-2
Så kom det till slut dagen som culés trodde aldrig skulle komma. Real Madrid lyckades besegra Barcelona på Camp Nou. I en liga där blaugrana hade kommit tillbaka när alla hade räknat ut dem, föll laget till slut vid mållinjen. Igår förlorade FC Barcelona ligan för denna säsong…
Att skriva matchrapport en sådan här dag är inte det lättaste som finns. Efter matchen mot Chelsea var jag övertygad om att laget skulle gå in för fullt mot Madrid och visa hela sitt register. Dessutom hade Pep och hela laget väntat på den här matchen hela våren. Men igår kväll kände man inte igen FC Barcelona långa stunder. De första tio minuterna såg jag fler felpass än vid en normal match för Barças. Thiago hade inte sin dag och återigen visade att i stora matcher håller han inte riktigt än. Tempot i matchen och framförallt under den första halvleken var bland det värsta jag har sett under Barças matcher. Felpass efter felpass följdes av fantasilöst anfallsspel. Mess såg trött ut, Iniesta försökte och Dani Alves gick väl inte förbi Coentrao en enda gång. Då blir det svårt att vinna över Madrid.
För mig personligen var känslan lite konstigt igår. I normala fall brukar jag se allt inför matcherna och ha det klart vart jag ska se matchen. Igår av någon konstig anledning trodde jag matchen skulle starta klockan 20.45 så jag tog en siesta till ungefär timmen innan matchstart. När jag väl förstod att matchen skulle startas om endast en timme började det oändliga sökandet efter en bar som skulle visa matchen. När det var endast tio minuter kvar till matchstart lyckades vi till slut hitta ett ställe som visade matchen. Konstigare ställe får man leta efter. Känslan var inte alls bra…
Första halvleken
Matchen inleddes med en magisk tifo med texten ”SOM i SEREM” som betyder ”Vi är och Vi kommer alltid att vara”. En fullsatt Camp Nou med hela 99 252 åskådare var beredd att ta emot marängerna. Men någonting var inte riktigt som andra dagar, vet inte om det var de konstiga personerna som befann sig på samma bar som oss eller ifall det var när jag såg startelvan. Hursomhelst tänkte jag på det som en nära vän till mig brukade säga, att när man ser startelvan så ser man direkt ifall man kommer vinna eller inte. Jag bad till Gud igår när jag såg vår elva…
Efter en kvart fick Madrid en hörna och i samma stund som jag tittade till min kompis och kommenterade att Barça inte alls hade börjat bra, lyckades Pepe att nicka in bollen som Valdes får en hand på och på returen är Puyol först på bollen. Precis när man tror att Puyol kommer att rensa bollen till säkerhet, håller han i och Khedira, av alla, lyckas trycka in bollen mellan Puyols ben till 0-1 för marängerna. Otroligt men sant!
Efter målet fortsatte matchen på samma sätt som innan. Barça hade bollen, passade runt, eller rättare sagt, försökte passa runt bollen, eftersom man missade en passning efter två lyckade passar. Spelet kunde inte flyta på som vanligt och denna gång var det inte för att Pepe och the usual suspects tacklade friskt, utan det var helt enkelt för att Barça inte kunde göra det som de alltid lyckas med, d.v.s. passa runt bollen utan att slarva. Tack och lov var Madrid minst sagt ofarliga när de bröt hemmalagets passningar och deras kontringar ledde ingen vart.
Barça kom igenom en gång och det var tack vare Messi som tog bollen, sprang emot mitten och i precis rätt ögonblick touchade bollen till Xavi som helt fri inte kunde kvittera för hemmalaget. Det var Barças bästa anfall under den första halvleken.
Dani Alves försökte på sin kant men kom inte igenom Coentrao som gjorde en mycket bra insats trots mängder av kritik som han har fått under veckan av Madridpressen. Tello i sin tur gjorde ingen glad igår och gjorde väl det som vid det här laget alla vet han kan göra. Han tog bollen, fintade till höger och sprang till vänster. Arbeloa lyckades ganska enkelt ta bort honom ur matchen, i alla fall under den första halvleken. 0-1 i paus och varken Real Madrid förtjänade ledningen med sitt ultradefensiva spel och inte heller Barça med sitt fantasilösa anfallsspel.
Andra halvleken
Den andra halvleken gjorde inget av lagen några byten. Jag hade hoppats på att se både Tello och Thiago bytas ut men båda fick fortsatt förtroende. Men den andra halvleken startade Barça mycket bättre och endast under de inledande fem minuterna hade man spelat bättre än hela den första halvleken. Passningarna gick till rätt adress och Thiago gick att känna igen. Hemmafansen fick lite hopp och fortsatte att stötta laget.
Samtidigt hade Real Madrid helt gett upp tanken om att försöka pressa högt och försvarade med nästan alla sina spelare på sitt eget straffområde. Barça försökte och försökte men lyckades inte skapa många chanser. Trots det hittade Thiago fram Tello med en underbar passning och Tello kom helt fri mot Casillas men sköt högt, högt över. Detta var inte heller Barças kväll när det gäller avsluten, precis som mot Chelsea.
Lite senare provade även Xavi på ett fint skott som gick strax utanför Casillas mål. Efter det byttes han ut direkt mot Alexis. Xavi verkade inte så nöjd med bytet men endast minuten efter skulle Alexis visa varför han har varit så viktig denna säsong. Efter ett mönsteranfall av Barcelona där Iniesta klackar fram Tello, så skjuter denna ett skott som Casillas räddar och på returen provar Adriano med ett skott som tar på en Madridback och bollen studsar fram till Alexis som lyckas efter två gånger att göra mål och kvittera för Barça till 1-1. Camp Nou exploderar och känslan var nu att Barça skulle kunna vända och vinna matchen.
Barça hade nu mer än 70 % bollinnehav och man hade lyft sitt spel från den första halvleken. Precis då sa jag till mina vänner i den konstiga baren som vi kollade matchen på, att ifall nu Barça skulle lyckas göra ett ytterligare mål måste man vara mycket försiktiga med Madrids kontringar eftersom varken Cristiano, Benzema och co hade sprungit och hade all kraft kvar för att kontra. 30 sekunder senare får trollkarlen från Öz (Özil) bollen, pausar den en miljondels sekund, och sedan slår en fantastisk passning som hittar fram till en rusande Cristiano som i sin tur iskallt håller i och lägger in bollen bakom Valdes och 1-2 är ett faktum.
Lika fint och magiskt som Madrids mål var, lika avskyvärt och äcklat blir man av Cristiano som tittar på publiken och med sina gester med handen säger ”Calma Calma” och pekar samtidigt på sig själv. Ronaldinho blev applåderad av publiken på Bernabeu och Cristiano undrar varför folk buar ut honom var han än spelar, kommentarer överflödiga.
Men vi älskar fotbollen mest av allt och hur arg, besviken och ledsen man än var i den stunden så är Madrids mål och speciellt Özils framspelning helt magiskt. All luft går ur Barça och med tanke på att man var tvungna att vinna matchen och behövde då två mål, så avgjordes matchen i den stunden. Resten av matchen spelas med ett Barça som försöker och en hemmapublik som stöttar laget i slutet. Underbart att se det och laget tackar publiken efter matchen och konstigt nog ställer inte till spelarna i Barça till det med massa bråk och tjafs, trots att man hade förlorat kanske den viktigaste matchen under säsongen hittills, mästare när man vinner och när man förlorar. Grattis Madrid till segern!
Tankar efter matchen
Att det känns för jävligt att förlora en liga som har pågått under en så lång tid är väl det minsta man kan säga. Att det dessutom förloras på hemmaplan mot Madrid av alla lag gör det hela ännu värre. Spelmässigt har jag redan försökt skriva varför vi förlorade igår, men jag tror det var också många saker runt omkring som inte verkar stämma till hundra procent. Piques frånvaro i laget, Cescs sparsamma speltid på slutet och även nyckelspelare som inte är på topp formmässigt är andra anledningar.
Mot Chelsea spelade vi riktigt bra fotboll även om vi förlorade. Igår var spelet under all kritik. Även om Madrid spelar som equipo pequeño som det heter när de möter Barça, så är det ingen ursäkt. Madrid spelade bra de första 15 minuterna och lyckades göra mål, sedan kvitterade Barça efter 70 minuter och endast minuterna senare lyckades marängerna återigen att göra mål. De hade alltså totalt 1,5 chans under hela matchen men lyckades göra två mål. Den spelare som gjorde mest passningar i matchen var Thiago igår som gjorde totalt 110 passningar. För Real Madrid var det Casillas (?!) med 37…
Men vad spelar allt detta för roll när vi ändå förlorar matchen? Faktum är att man varken ska söka ursäkter i vare sig Madrids defensiva spel eller ifall Khediras mål var offside eller inte, eller ifall det tog på Pepes hand eller inte. Barça spelade inte alls bra igår och skapade inte så många chanser framför Casillas. Likadant spel på tisdag och God natt Barça för denna säsong.
Det som dock var positivt igår var att laget visade att man kan även förlora med äran i behåll. Man förlorade i onsdags mot Chelsea och skyllde inte på någonting, man förlorade igår mot de bittra ärkerivalerna och ingen spelare ställde till med bråk. Guardiola sökte inte heller ursäkter och skyllde varken på domaren eller på någonting annat. Det första han gjorde var att gratulera Madrid för segern. Det är det som gör mig mest stolt igår, att vara trogen sin stil både när laget vinner och förlorar och att alltid ha respekt för motståndarna.
Grattis Real Madrid till segern och med all säkerhet också till ligan. Ni har varit mest kontinuerliga i ligaspelet. Hoppas bara att ert lag också kan visa sin sportsliga sida även när ni förlorar…
SOM i SEREM
Matchfakta:
FC Barcelona: Valdés; Puyol, Mascherano, Adriano (Pedro, m.73); Alves, Busquets, Xavi (Alexis, m.69), Thiago; Tello (Cesc, m.81), Messi och Iniesta.
Real Madrid: Casillas; Arbeloa, Pepe, Ramos, Coentrao; Khedira, Xabi Alonso; Di María (Granero, m.73), Özil (Callejón, m.89), Cristiano; och Benzema (Higuaín, m.90+3).
Målen: 0-1, m.17: Khedira. 1-1, m.70: Alexis. 1-2, m.73: Cristiano Ronaldo.
Plats: Camp Nou 99 252 åskådare.
