Så var det dags för tredje drabbningen av fyra i Slaget om Spanien. Krigiska termer inom idrotten må vara uttjatade, men sett till de båda klubbarnas historia och framför allt hur det sett ut på planen i de två första mötena så är referenserna oundvikliga. För sällan har väl två lag så proppfyllda med tekniska kvalitéer, ägnat så lite energi åt konstruktivt spel till förmån för ren kamp. Det har varit tätt, jämt och små marginaler men det är ingen tvekan om att Madrid som gick in i matchserien som klara underdogs, har fått ett rejält lyft och att det tidigare så solida Can Barça visar sprickor i fasaden.

 

Det ständiga Barcelona-spöket José Mourinho, som vi borde begravt en gång för alla i höstas, har än en gång återuppstått och lyckats få spelet så smutsigt som han vill. Både på plan och vid sidan av, så visar Barcelonas spelare och tränare, tecken på den frustration som får den väloljade maskinen att hacka. Jag tror att det var Aftonbladets Erik Niva som efter förra årets semifinaldebacle mot Inter, gjorde liknelsen om hur Mourinho som klassens värsting lyckades få den välkammade mönstereleven (Barcelona) att spela efter de regler i det spel han bemästrar bättre än någon annan. Vi är inte där än, men varningslamporna klingar allt högre.

 

Truppen:

 

Pep Guardiola har tagit med sig följande 20 spelare till Madrid:

 

Valdés, Pinto; Alves, Piqué, Puyol, Milito, Fontàs, Montoya; Mascherano, Busquets, Xavi, Iniesta, Keita, Thiago, Roberto; Villa, Messi, Pedro, Afellay, Jeffren.

 

Under de senaste säsongerna har det förts livliga diskussioner om Guardiolas medvetet nedbantade trupper. Strategin som motiveras med att man hela gruppen ska involveras och erbjudas speltid, har sin uppenbara nackdel när man drabbas av skador, vilket vi fått se prov på under den senaste tiden. Ironiskt nog är det på vänsterbacksplatsen där Barcelona har bredast täckning, som de verkliga problemen uppstått när samtliga tre av lagets naturliga ytterbackar, Abidal, Adriano och Maxwell gått och skadat sig. Lägg därtill att både Puyol och Milito dras med bekymmer, som gör att de inte är helt säkra för spel, så inser man att Pep kommer få ett tufft jobb för att plåstra ihop en ståndaktig försvarslinje.

 

Framåt ser det bättre ut med endast Bojan som helt uträknad. Under tisdagens förmiddag kom dock obehagliga uppgifter som skvallrar om en bristning i Iniestas lår och att han kommer starta matchen på bänken. Andra hävdar att känningarna  inte är värre än att han kommer till spel, det troligaste är dock att kvällens träning på Bernabeu blir avgörande. Noterbart är att två spelare ska plockas bort till den slutgiltiga truppen, förmodligen blir det B-lagspelarna Montoya och Sergi Roberto.

 

Så hur väljer då Guardiola att ställa upp? I det här fallet känns det som att de avgörande besluten fattas i sjukjournalerna, snarare än på taktiktavlan, men fritt gissat tror jag att Pep kommer ställa upp laget enligt följande:

                                                                             Valdés

                                                     Mascherano-Piqué-Puyol

                                                                             Busquets

                                                                  Alves-Xavi-Iniesta

                                                                 Pedro-Messi-Villa

 

Även om det var ett bra tag sedan så har Pep tidigare säsonger använt Puyol till längst till vänster, där han inte är helt bekväm. Detta har man kompenserat genom att centrera backlinjen och i praktiken gå över till 3-4-3 med Alves i en än friare roll än vanligt. Sett till hur Madrid överbefolkar sitt djupa mittfältet i syfte att isolera XavIniesta, så är det nog ingen dum idé att ge dem en mer permanent lekkamrat. Frågor har också ställts om huruvida Messi ska ligga kvar som falsk nia eller om Villa får ta steget in i en mer naturlig strikerposition? Det troliga är nog det förstnämnda, men jag hoppas och tror att Pep inser att det kan behövas lite mer rotation inom anfallstrion om spelet kör fast.

 

Motståndet

 

Efter att ligaguldet i praktiken får ses som förlorat, så var cuptiteln inte bara välbehövlig, utan kanske direkt nödvändig för marängernas framtida öden. En ytterligare förlust mot eviga ärkerivalen hade hotat den spirande, men ack så bräckliga, optimism som väcktes efter den fina avslutningen i månadens första el Clásico. Istället för att ytterligare en gång behöva förklara vad som gick fel har man den senaste veckan kunnat ägna sig åt att motta de segertörstande supportrarnas hyllningar.

 

Framför allt måste gruppkänslan vuxit enormt, i det Real Madrid, som under de senaste åren varit så individbaserat. Att ta de där extra löpmetrarna i markeringen är inte hälften så jobbigt när du ser att grannen gör likadant och att alla drar åt samma håll. Även om Mourinhos roll som taktiker ofta överdrivs, är hans egenskaper som inspiratör och lagbyggare oöverträffade.

 

Madrid har i skrivande stund inte nominerat någon trupp, men har ett gynnsamt skadeläge utan större problem. De enda som definitivt kan räknas bort är avstängde försvararen Carvalho och pivoten Khedira som är skadad. Mourinhos stora knäckfråga är om man ska flytta ner Pepe i Carvalhos lucka eller fortsätta spela honom i den mittfältsposition där han gjort succé den senaste tiden. Enligt Marca blir det senare alternativet och den preliminära startelvan ser ut som följer; Casillas; Arbeloa, Ramos, Albiol, Marcelo; Pepe, Lass, Xabi; Özil, Di Maria, Cristiano.

 

Förväntningar inför matchen

 

För mig råder det ingen tvekan om att det är världens två bästa lag som imorgon brakar ihop ännu en gång och med vetskapen om vilka små marginaler det rör sig om i cupfotboll, så känns det inte rätt att ställa krav efter resultat. Har man en dålig dag och lite oflyt, kan siffrorna lätt rinna iväg. Däremot, inte bara vill, utan kräver jag ett Barcelona som tar kommandot över sitt egna öde och hittar tillbaka till sitt sanna jag. Jag vill inte höra fler kommentarer om domare, gräsklippning och vattenspridare. Jag vill inte se mer tjafs med Madridspelarna eller domargnäll under matchen. Jag vill se ett lag bestående av sju världsmästare toppat med världens bästa fotbollsspelare som fokuserar på det spel som tog dem dit de är idag, inte vilka medel andra tar till för att stoppa dem. Jag begär ingen seger, jag vill bara se mitt lag stå upp och spela den fotboll som fick mig att älska FC Barcelona.

 

Tots units fem força!

 

Matchen spelas på Santiago Bernebéu och döms av ett tyskt domarteam med Wolfgang Stark i spetsen. Matchen startar kl 20.45 och sänds på TV 3 med start 20.00.