Krönika: ”2012, mot nya utmaningar”
Efter en skön semester på nästan en månad i fotbollens land, Brasilien, var jag tillbaka i den vackra staden där även den vackraste fotbollen spelas. Igår fick vi se Puyol lyfta pokalen för VM i klubblag, Messi visa sin Guldboll och på onsdag väntar Real Madrid i kvartsfinalen i den Spanska Cupen. 2012 har startat på allvar.
Igår fick vi se en fantastisk fotbollsmatch. Real Betis är nog det enda lag jag har sett de senaste åren som kom till Camp Nou för att spela fotboll och försöka vinna. En kombination som man inte har sett på länge. Efter Barças 2-0 mål trodde väl de flesta på ett 4-5 måls vinst som nästan alltid när man spelar på hemmaplan. Men Betis som spelade riktigt bra och hotade hela tiden i kontringarna lyckades med bedriften att inte bara spräcka hemmalagets nolla under hela säsongen på Camp Nou, utan också kvittera efter ett elegant mål av Santa Cruz.
Barça fick ta hjälp av en riktig golazo från Alexis och en sen straff av Messi för att till slut ta hem segern. Efter Betis kvittering fick vi dock se den bästa versionen av detta Barça. Att laget rullar bollen fint vet väl hela världen om, men att göra det i det höga tempot och skapa så många chanser på en halvtimme var bland det bästa jag sett på länge. Avståndet till Real Madrid är nu återigen 5 poäng under en helg där det både kunde ha minskats och ökats beroende på omständigheterna. Men en sak är säker, ligan lever i alla högsta grad.
På onsdag väntar återigen Madrid på Bernabeu i kvartsfinalen i Copa del Rey. De flesta har nog tröttnat på denna el Clásico som aldrig verkar ta slut. Det känns nästan som Starwars filmerna som alltid har en uppföljare. Under Mourinhos era har man möts hela 8 gånger på drygt ett år. Barça har klar fördel under den här tiden och har vunnit 4 av dessa möten, med tre oavgjorda resultat och finalsegern för Real Madrid i den Spanska Cupen som den enda vinsten för marängerna. Klar psykologisk fördel för katalanerna. I den senaste ligamatchen lagen emellan på just Bernabeu, trodde väl de flesta på en Madridseger, det var Reals bästa moment under portugisen och det pratades om att vid förlust för Barça så skulle ligan vara över för Peps grabbar. Efter 1-3 lät det annorlunda och allt struntprat som Madrid brukar ta upp då och då om att Barças era är nog över tog plötsligt stopp. Barça vann dessutom VM för klubblag med en övertygande seger över Santos i finalen.
När lottningen gjordes för Copa del Rey var jag ganska tveksam på vad jag kände om att vårt lag åter skulle spela mot marängerna. Jag tyckte att det gynnade dem mer än oss, men nu är jag inte lika säker på det. Efter Madrids darrning mot Mallorca och efter Barças uppvisning i den andra halvleken är jag sugen på att se hur matchen kommer att se ut nu på onsdag. Detta år kostar det mer att vinna vare sig ligan, Cupen eller Champions. Den senare är alltid svår, ligan ligger vi bakom med hela 5 poäng trots att vi vann över Madrid på deras hemmaplan. I Cupen möts vi om två dagar.
Psykologin och lagkänslan
Hur truppen känns inuti är ganska svår att veta med säkerhet eftersom vi endast kan observera utifrån. Men helt klart är att det känns som att laget är väldigt sammansvetsad och alla jobbar för varandra. Så har det varit under ett antal år nu men det är oftast efter ett par säsonger av framgång som man kan också kan se eventuella sprickor. Barça har visat att hittills har man jobbat nästan identisk som under Peps första år. Detta är en av dem största anledningarna till de framgångar som laget har haft under Guardiolas tid i klubben. Igår var det ett ytterliggare exempel på det. Laget ligger 5 poäng ifrån Madrid och det kunde ha blivit 7, delvis p.g.a. Betis fantastiska match men också ifall Barçaspelarna hade blivit tagna av stundens allvar och inte presterat på topp under ett viktigt läge. Istället tog man tag i matchen och drog upp tempot rejält. Samtidigt visade Alexis återigen att han är att räkna med, speciellt under viktiga matcher. På hemmaplan verkar spelarnas mentalitet väldigt enkel, hursomhelst måste man bara vinna.
Problemen hittills i år har annars varit på bortamatcherna där man spelar oftast bra fotboll men lyckas inte ”döda” matcherna. Espanyol, Bilbao och Valencia är alla exempel på det. Mot Getafe spelade vi riktigt usel, då förtjänade vi att förlora. Här tror jag psykologin har en hel del i det och spelarna verkar bli lite slarviga i slutet av matcherna och slappna av, nästan som om de redan planerade för nästa match. Det såg man inte igår till exempel. Efter 2-2 tog man tag i bollen och bara attackerade tills man till slut lyckades göra mål. På bortaplan i år har man bjudit motståndarna på väldigt många klara chanser som man annars inte är van att se olika lag skapa mot Barcelona. Nästa helg, efter onsdagens el Clásico, väntar Malaga på bortaplan och en stor risk att vi får se samma mönster igen. Det vill säga, Barça dominerar i början och sedan bjuder in motståndarna i matchen.
Domarna och skadorna
En annan faktor i år har varit skadorna som har drabbat FC Barcelona oerhört mycket jämfört med tidigare. Det var endast under en tid när Rijkaard var tränare som Barça drabbades av en del allvarliga skador så tätt in på varandra. I år har Afellay, Villa och nu senast Fontas drabbats av allvarliga skador. Det tillsammans med att Pedro inte verkar kunna vara frisk under en längre tid och Alexis som drabbades av skador i början av säsongen har gjort att det har varit svårt med att ge vila till nyckelspelare. Det positiva har varit Cesc och Alexis snabba tid att anpassa sig till laget men det känns ändå lite tunt i truppen.
I Barcelona har tidningarna också börjat ta upp domarnas agerande de senaste månaderna. Efter en del tveksamma beslut som har gått emot Barcelona och en del som man anser har gått till favör för Madrid, så har teorierna återigen tagit fart. Samtidigt har Madridpressen tonat ner sina anklagelser till skillnad från de senaste åren om att domarna dömer till Barças fördel. Det svänger snabbt i Spanien. Samtidigt har ingen ifrån FC Barcelona kritiserat domarnas agerande, till skillnad ifrån Madrid, som alla ifrån Mourinho ända till presidenten Florentino ”Gudfadern” Perez, öppet kritiserade domarnas insatser ifjol, speciellt under Champions League semifinalen.
Själv tycker jag att allt detta är ganska löjligt, även om det är roligt för fansen att diskutera kring detta. Domarna har för mycket press på sig, speciellt i Spanien. Ibland gör de fel åt ena hållet, medan andra gånger ger dem fördel. Helt klart är dock att normalt brukar storlagen, Madrid och Barça, få mycket fördel ifrån domarna. Detta drabbar mycket de mindre lagen som på senare tid har klagat ganska högljudd om det. Det är en diskussion som jag kan hålla med om. Men med det lag Barça och Madrid har ska man bara koncentrera sig på sitt spel och ingenting annat, lycka till att säg det till Mourinho…
På onsdag smäller det återigen och världens ögon kommer för nionde gången på kort tid att följa stjärnornas krig. Realimperiet slog tillbaka redan en gång i cupfinalen ifjol, men kort därefter tog Messi och hjältarna tillbaka makten i fotbollens finrum. Det återstår att se vad den onde Mourinho och den goda Guardiola planerar för oss på onsdag. Messi och Cristiano är beredda, ja i alla fall en av dem, Pepe lär väl spela ifall han får villkorlig från fängelset (IRONI, eller kanske inte) samtidigt som Alves skådespeleri har tack och lov lyst med sin frånvaro, fansen rustar upp återigen och jag hoppas att framförallt fotbollen ska åter segra oavsett resultat.
Visca Barça!
