Lagbanner
Ska politiken förstöra ännu en era för FC Barcelona?
Hur ser framtiden ut?

Ska politiken förstöra ännu en era för FC Barcelona?

På ena sidan har vi den förra presidenten Laporta och gudfadern Cruyff på andra sidan har vi presidenten Rosell och i mitten befinner sig supportern och tränaren Guardiola.

FC Barcelona är en intstitution som inte bara värdesätter idrott, men också det katalanska arvet. En av de första politiska aktionerna i klubbens historia skedde 1925. En tid då det katalanska språket var förbjudet att tala öppet och Les Corts, hemmaplan för FC Barcelona, blev en frizon för katalaner att få tala sitt egna språk. Miguel Primo de Rivera (general och politiker) hade under några månader i början av 1925 förbjudit den regionala regeringen i Katalonien samt förbjudit katalanerna att få tala katalanska.

När publiken efter halvtid under en match fick se en orkester göra sig redo att spela blev de nyfikna, men nyfiken försvann snabbt efter att orkester spelade Spaniens nationalsång. Katalanerna på plats mötte orkestern med burop och visslingar. När centralmakten fick höra vad som hade utspelat sig och katalanernas ovilja att ena landet så stängde de av FC Barcelona från all aktivitet i sex månader. Aktionen från publiken var spontan, men publiken visade att FC Barcelona alltid kommer att representera Katalonien och allt vad politik innebär. Det öppnade dörren för Josep Sunyol tre år senare. Han var en bidragande faktor när han använde sin roll i FC Barcelonas styrelse att stärka sin egna politiska karriär.

Cruyff får lämna genom bakdörren

För 15 år sedan möttes Cruyff av Gaspart (vice presidenten) under morgonen den 18 maj 1996 stod det i de katalanska tidningarna att Bobby Robson var färdig som ny tränare för FC Barcelona. Josep Lluís Núñez blev vald till president 1978. Hans huvudmål var att förvandla FC Barcelona till en klubb i världsklass och stabilisera ekonomin. Under hans era som president lämnade spelare som Maradona, Ronaldo, Schuster, Stoichkov och Figo. I hans värld var inte dessa spelare värda den summan som de krävde när de diskuterade kontrakt.

Cruyff fick lämna genom bakdörren när Nünez efter två titellösa år fått nog av holländaren. Holländaren som hade tagit upp Barcelona till toppen fick inte samma friheter att arbeta som han hade haft tidigare. Nünez ansåg att holländare började bli paranoid och när Cruyff bad om en ny spelare sade Nünez nej.

- Jag insisterade på att jag var chefen i omklädningsrummet och ville inte att ha någon inblandning från presidenten. Men jag höll på att förlora min frihet mot slutet. Nuñez fortsatte att prata och skrev kontrakt utan min vetskap. Problematiken med det var att när processen skedde med en spelare, så började en känsla att spridas runt laget att tränaren inte längre var i total kontroll, var Cruyffs ord några år efter han fick lämna klubben.

Nünez och Gaspart hade i hemlighet åkt till Madrid för att skriva kontrakt med engelsmannen utan Cruyffs vetskap. Och dagarna innan mötet med Robson hade Cruyff förklarat för Nünez att han kände på sig att han kunde forma ännu en framgångsrik era. Nünez hade inte någon gång under mötet med Cruyff givit några signaler om att han var missnöjd med Cruyff.

Den 18 maj 1996 besökte Gaspart Cruyff i omklädningsrummet. När han sträckte ut handen skrek Cruyff att Gaspart var Judas. Han anklagade Gaspart och Nünez för att vara förrädare innan han lämnade Camp Nou.

- Du hör inte hemma här, sade Gaspart till Cruyff och hotade med att ringa till polisen innan holländaren lämnade klubben.

Några år senare försökte Joan Laporta med hjälp en misstroendeförklaring avsätta Nünez och hans ledning. Nünez överlevde, men 2000 avgick han självmant.

Supporten Guardiola och tränaren Guardiola

Sedan 2005 har Laporta och Rosell lämnat pikar till varandra genom media. Relationen mellan dessa herrar är, milt uttryckt, ansträngd. Under presskonferensen efter matchen mot Atletico Madrid fick Guardiola frågan vad han anser om den eventuella rättegången mot Laporta och hans ledning sade han:

- Jag känner starkt för den förra ledningen för att de valde mig. Det som händer just nu sårar mig. Jag förstår att det är lagen (som säger att de borde gå till rättegång), men den ledningen gjorde extraordinära verk. De tog en klubb som var i en svårare situation än vad den är nu och de byggde ett underbart lag. Jag vet inte hur det här kommer att sluta (konflikten mellan Rosell och Laporta), men de jag vet är att de (den förra ledningen) är väldigt sårade och att de inte förtjänar det här. Jag vet att jag sätter mig i mitten, men alla ledningar gör saker som är bra och vissa saker som är mindre bra. Jag hoppas att alla kan reflektera lite och då kanske människor inser att vi är här tack vare den ledningen. Det här kommer bara att skada klubben.

Nyheten spreds sig snabbt i Katalonien och bland styrelsemedlemmarna. Toni Freixa, en i ledningen, kommenterade i radio: "Vi förväntade oss inte det Guardiola sade, men vi respekterar de. Vi tar inte hans åsikt som att han står på Laportas sida och vi kommer inte att dra tillbaka den rättsliga åtgärden för att det var medlemmarna ville"

Under förra veckan träffade Guardiola Laporta och Cruyff och åt middag. Laporta som under veckan också kommer att tala ut i ett radioprogram kommer säkerligen att kommentera den rättsliga process som snart kommer att starta mot honom och den förra ledningen.

Under söndag så rapporterades det om en eventuell spricka mellan Guardiola och Rosell. Under lagets resa till Minsk så talades Guardiola och Rosell vid och Guardiola kommenterade under presskonferensen att det inte finns någons pricka mellan de två. Han nämner också att klubben inte bara styrs av regler utan också sociologiska värderingar och att han bara är en tränare som ska se till att resultaten på plan är goda.

Men Rosell som röstade blankt mot att inleda en rättslig process mot Laporta befinner sig just nu i ett läge där hela hans presidentskap står på spel. Hur stort är hans ego och hur är känslorna mellan han och Laporta? Och hur är känslorna mellan Guardiolas mentor Cruyff och presidenten Sandro Rosell? Sandro Rosells första beslut när han tog över som president var att frånta Cruyff hederstiteln som Laporta gav honom. Ett beslut som Guardiola reagerade på och menade på att Cruyff är en symbol för klubben.

Laportas aura finns fortfarande kvar i laget. Det var han med hjälp av Cruyff som tog tillbaka laget till den position som de är i. Två män som gav Guardiola chansen, en av de männen är Guardiolas mentor. En mentor som avskyr presidenten och som har vägrat att vara på Camp Nou. Det första testet för Sandro Rosell som president är på gång. Runt årskiftet brukar diskussioner om Guardiolas förlängning att planeras. Men frågan återsår om Guardiola kommer att fortsätta att träna klubben under Sandro Rosell.

Under sin tid som spelare var Guardiola kapten, navet och han som höll hårt i de katalanska värderingar. Men han är också en man med stark karaktär samt integritet. Han lämnade 2001 för att han ansåg att ledningen inte uppskattade honom eller respekterade honom.

Sandro Rosell är ingen dum president, men människor med makt och stora egon har gjort misstag. Det har historien visat oss.

Mohamed Ahmed2011-09-27 21:49:39
Author

Fler artiklar om Barcelona