Villarreal C.F. - FC Barcelona 0-0

Den senaste tiden har Barcelonas allt tunnare trupp varit ett flitigt behandlat ämne och inte blev det mindre aktuellt när Pedro fick slänga in handduken timmarna innan match. Med endast tolv tillgängliga utespelare från a-laget där en majoritet är defensiva spelare fick Pep lansera en helt ny 3-4-3 uppställning med dubbla pivotes och Adriano och Alves som yttrar.

 

I matchens första minutrar såg det ganska lovande ut. Alves blandade, i vanlig ordning, högt med lågt men var hela tiden aktiv och spelbar. Följaktligen var det även han som fick matchens första chans, men hans odistinkta bolhantering gjorde att de gulklädda försvararna kunde avvärja. För varje minut som gick därefter kändes det som tempot sjönk, samtidigt som Villarreal svarade med några hyfsade kontringförsök. Senna testade Valdés med ett hyfsat skott och Macherano fick avvärja på mållinjen efter en tilltrasslad frisparkssituation. Annars tillhörde första halvleks bästa målchans Leo Messi, men argentinaren lyckades inte sätta chippen på mål, efter att ha blivit vackert frispelad av Alves.

 

Mycket mer är inte att säga om första halvan, som var ett riktigt sömnpiller. Trots det låga tempot, kändes det som att Barcelona slog bort fler bollar än vad man gjorde under hela förra säsongen. Öpnnande löpningar och tillfällen då man gick in i den vägvinnande höga pressen gick att räkna på ena handens fingrar.

 

Andra halvleken började om möjligt ännu sämre och hemmalaget hade en riktigt fin period, där man borde fått en straff efter att Busquets klumpigt hakade upp Borja Valero. Barcelona lyckades till slut kväsa motståndarna attackvilja och återfick kontrollen över matchen, men helt utan tendenser till egna målchanser. Då Xavi var i det närmaste osynlig och Cesc misslyckades med allt han företog sig, körde man fast varenda gång bollen levererades från försvar till mittfält. Trots två blixtsnabba yttrar vars absoluta spetskvaliteér är djupledslöpningar, verkade man aldrig överväga att slå en öppnande boll på kanterna, utan varenda boll gick in i mittfältsgröten där den förlorades och man fick börja om igen.

 

Efter en dryg timme gjorde Pep en första ansats att bryta dödläget när Piqué byttes ut mot Alexis. En rockad som fick till följd att Mascherano gick ner i backlinjen. Även om chilenaren visade intensitet och offervilja kan man inte påstå att det gav någon större effekt på matchen, utan vi fick vänta ytterligare en kvart på ett dubbelbyte som blåste liv i de tomma lungorna. Thiago och Tello kom in istället för Xavi och Adriano. Ett tufft läge för två unga och orutinerade spelare, speciellt för Tello som gjorde debut i La Liga. Eventuell nervositet, samt Villarrealförsvaret, sprang han dock snabbt av sig när han ryckte sig ner till kortlinjen, vände upp och serverade Fábregas vars skott styrdes av Diego López i ribban.

 

Tellos terroriserande av Villarreals slutkörda försvar fortsatte, vilket öppnade upp för hans lagkamrater. Barcelona fick ytterligare en riktigt fet målchans när Messi med hjälp av Alexis väggade sig fram till ett friläge. Det låga skottet räddades av López, men returen ledde till ett gyllene läge för Fábregas som utan press kunde sikta in sig på det mål som endast skyddades av två utespelare. Resultatet blev en av de grövre felträffar men sett på den här nivån och jag undrar om bollen ens stannade på arenan. Ridå!

 

Resten av matchen ägnade Barcelona-spelarna åt att att gå och gnälla på domaren och Villarreal behövde knappt maska själva då de blåröda fixade det på egen hand. 0-0 får väl ses som ett rättvist resultat i en av de sämre matcher Barcelona spelat på senare tid. Även om det fanns vissa som syndade värre än andra, då tänker jag främst på Xavi, Cesc, Piqué, så var det här en kollektiv förlust där samtliga utom inhopparna har anledning att självrannsaka. 

 

Drömmen om ligaguldet är inte död, men är i nuläget just en dröm. Att fokusera på att komma ikapp Madrid känns fel, då man inte längre har det i egna händer och bara leder till krampaktigt jagande. Nu gäller det att spelarna verkligen ser till den egna prestationen, får död på bortaspöket och ser till att vi slipper den här typen av bottennapp framöver.

 

Villarreal: Diego López, Ángel, Gonzalo, Musacchio, Joan Oriol, Cani (Castellani, m.72), Bruno Soriano, Borja Valero, Marcos Senna (Marchena, m.89), Marco Ruben (Camuñas, m.83) Joselu.

FC Barcelona: Víctor Valdés, Puyol, Piqué (Alexis, m.61), Mascherano, Abidal, Dani Alves, Busquets, Xavi (Tiago, m.77) Adriano (Tello, m.77) Cesc Fábregas, Messi.