Estació Blaugrana v. 19
På redaktionens agenda denna vecka: hopp om ligaguld, Barcelonas problem med bottenlag, Dani Alves situation och mutor.
Medverkande:
Michael Cedqvist: skribent Barcelona
Emily Ottosson: skribent Barcelona
Markus Inanoglu: skribent Barcelona
Marcus Rossheim: skribent Barcelona
Efter att Barcelonas väldigt nonchalanta försvarsspel på övertid i lördags ledde till två tappade poäng och därmed krossade alla kvarvarande drömmar om ligaguld tog ligaavslutningen en oväntad vändning när båda Madridlagen tappade poäng i söndags. Inte nog med det, Real Madrid fortsatte tappa poäng i onsdags och Barcelona har nu, otroligt nog, återigen ligan i egna händer. Klarar Barcelona av att vinna de två sista matcherna? Blir det ligaguld för Blaugrana?
Michael
– Det här är den mest udda ligaavslutningen på länge, det skriver nog alla under på, och när jag såg hur hela Barcelona lullade runt och trodde att trepoängaren var säkrad så kunde jag för tredje gången i år se på när chansen till ligatiteln försvann i och med Getafes kvittering. Men är det någonting som inte går att lita på just nu så är det topplagen, och just nu är inte ens Atletico det undantag som de varit tidigare under säsongen när Barcelona och Real Madrid blandat och gett.
Jag kommer inte sträcka mig så långt som att säga att det faktiskt kan bli guld, för jag hade inte vågat tro på det själv. Vi vet alla hur det ser ut just nu; att båda Barcelona och Atletico har allt i sina händer med Real nu är laget som behöver hjälp, och därför är omgång 38 helt oviktig just nu. Mitt fulla fokus går till Atleticos tuffa match mot Málaga som precis som Elche vill säkra kontraktet på söndag, ett Elche som redan visat att man kan störa Real Madrid och därför säkert kan sätta käppar i hjulet för Barcelona. Real Madrid har säsongens överraskningen Celta Vigo på bortaplan, det klart bästa motståndet men samtidigt ett lag som bara slåss för den slutgiltiga placeringen. Något av lagen kommer vinna sin match, frågan är om alla lagen hänger med ni i sista omgången. Real är teoretiskt sett borta, Barcelona har allt att vinna, och Atletico allt att förlora.
Emily
– Seriöst, jag står inte ut. Den här berg-och-dalbanan till säsong är inte hälsosam och sättet man slits mellan hopp och förtvivlan är plågsam, men samtidigt fantastiskt. Efter förra helgens match uttryckte flera spelare att de inte längre hade något hopp kvar om att kunna vinna ligan och så kände nog de flesta culés. Hur ställer man om från det? Det är svårt, men inte omöjligt. Det är två matcher kvar och spelarna måste ge allt de har. Barcelona ha fått ännu en chans att försvara sitt ligaguld och laget måste ta den. Elche är först ut på söndag och jag tror det kommer bli tufft. Riktigt tufft. I sista omgången väntar Atlético och Barcelona har på fem försök den här säsongen inte lyckats besegra det randiga huvudstadslaget. Blir det ligaguld? Jag hoppas av hela mitt hjärta, men hjärnan säger att det blir Atlético som tar hem det till slut.
Markus I
– Dramatiken i ligatoppen är fullständigt makalös! Under den andra halvan av säsongen har Barcelona flertalet gånger i det närmaste varit uträknat från guldstriden, då man med jämna mellanrum har åkt på oväntade förluster. Efter det fruktansvärt slarviga oavgjorda resultatet mot Getafe i förra helgen var det onekligen ridå ner för Barcelona. I princip alla måste ha betecknat det senaste debaclet som spiken i kistan. Men hux flux så har Barcelona ytterligare en livlina tillgodo.
Med tanke på hur ojämnt man har presterat på senare tid är det svårt att att sia om man kommer att kamma hem full pott i de två återstående matcherna. Under alla omständigheter har man en god möjlighet att vinna bägge drabbningarna. Man kommer säkerligen i vanlig ordning dominera fajterna. Dessvärre garanterar inte det i sig att man kommer att gå segrande ur striderna. Förhoppningsvis kan man vara effektiv framåt och solid bakåt, för då kan inget motstånd stoppa den katalanska jätten.
Marcus R
– Helt otroligt. Kan inte minnas när guldstriden i Spanien var så här spännande och det är svårare än någonsin att avgöra en vinnare i förtid. Barcelona har helt klart potential att vinna men Atletico har överträffat allas förväntningar och känns vassare. Med tanke på skadeläget i Barcelonas trupp så tippar jag nog ändå Atletico som vinnare av ligan. Trots att jag är en helhjärtad Barca supporter får jag ändå säga att det vore rättvist. Men det kommer att avgöras i sista matchen, i detaljerna, där allt fortfarande kan hända. Bättre än såhär blir det inte, rent dramatiskt.
Osasuna, Levante, Valladolid, Granada, Getafe. Där är lagen som har satt käppar i hjulet för Barcelonas jakt på ligaguld den här säsongen. Varför har Barcelona så oerhört svårt mot dessa bottenlag? Underskattning? Brist på motivation?
Michael
– Vad det beror på är nog en djungel av bortförklaringar, men underpresterat har man definitivt gjort. Jag tror inte på någon mättnad i truppen, däremot står vi inför ofrånkomliga förändringar inför nästa säsong och jag tror fokus hamnat mer på alibi-spelet än att försöka prestera. Jag hoppas att Tata vågar förvåna inför helgens batalj, och att spelarna som ser bäst ut på sista träningen får chansen. Inga givna positioner, inga givna startelvor; underhåll mig istället!
Emily
– Ser man enbart till den här säsongen är det nog en kombination av brist på motivation och att bottenlagens taktik att parkera bussen och satsa på kontringar blir väldigt effektiv mot ett slött och oinspirerat Barcelona. För de här lagen är naturligtvis motivationen oerhört hög när de möter lag som Barcelona och Real Madrid och den gamla klyschan ”motivation slår klass” har väl aldrig känts mer passande. Ligalunken vecka in och vecka ut kan nog bli lite halvtråkig för spelarna ibland, särskilt när man har Champions League-spel att tänka på. Att det ibland kan bli svårt att hitta motivation till att vinna en match av 38 under en säsong kan jag ha förståelse för, men det innebär inte att det är okej att gå in med en taskig inställning och bara ställa ut skorna och hoppas på det bästa.
Jag ogillar begreppet ”mätt” och har faktiskt svårt att tro att en professionell idrottsman eller kvinna blir mätta på framgång. Kan man verkligen vinna så mycket att man tröttnar? Och var går i så fall gränsen? Nej, mättnad tror jag inte är en av anledningarna till poängtappen mot bottenlagen den här säsongen, snarare brist på motivation, brist på disciplin och att lagmaskinen inte har fungerat som den ska.
Markus I
– Troligtvis beror de tappade poängen mot berörda lag i all väsentlighet på en undermedveten underskattning hos Barcelonaspelarna. Barcelona möter alltid lag som är taggade upp till tänderna och när man själv inte sprudlar av samma kampanda i en hel match riskerar man att gå på snöpliga minor här och där. Är man inte tillräckligt inspirerad avspeglar det sig på prestationsnivån och tenderar att straffa sig mot de skickliga La Liga-konkurrenterna. Det är som bekant inte alls sällsynt i sportens värld att motivation slår klass. Jag är övertygad om att spelarna försöker ta varje match på stort allvar, men det gäller att man är alert och fokuserad från den första till den sista minuten i varje situation på fotbollsplanen. Det ofokuserade intrycket som laget ibland har gett är ett krux som man snarast möjligt behöver få bukt med.
Sedan ska man komma i håg att Barcelona har ett haft ett anmärkningsvärt kämpigt år utanför fotbollsplanen och det kan ha inverkat på spelartruppen i viss utsträckning. Även om spelarna är högst professionella och har en vinnarmentalitet utan dess like kan den ständiga turbulensen i klubben renderat i de underhaltiga insatserna. Jag tror inte man i Barcelonalägret gärna vill skylla på yttre omständigheter, men det vore inget annat än mänskligt att underprestera under oroliga och sorgliga tider.
Marcus R
– Det handlar nog inte om att man går in i matcherna och är omotiverad utan snarare moment i matcherna där man inte är lika disciplinerad. Varför? För att man inte är lika hungrig och koncentrerad som tidigare. Därför kommer det bli nyttigt att få in nya spelare samtidigt som några äldre lämnar. Det skapar dynamik och ny hunger.
Men sedan handlar det också om kvalité. Alla spelare är inte vad man har varit. Framförallt i snabbhet och snabbtänkthet. Det kan också handla om att man tänker i banor som "Oj, vi släppte in ett mål. Men det är lugnt, Messi gör nog ändå två stycken till." Men även Messi gör sämre matcher och då funkar det inte att lita på att någon annan gör jobbet.
Bland allt snack om mittbackar och nya tränare har en Barcelonaspelares situation hamnat lite i skymundan – Dani Alves. Högerbackens kontrakt går ut nästa sommar och hans framtid i klubben känns väldigt oviss. Är det dags att släppa iväg brassen och vem ska i så fall ersätta honom?
Michael
– Alves är en av mina favoriter, mest för hans försök att ena truppen, men samtidigt blir han varken yngre eller bättre defensivt. Hans offensiva spelstil fungerade bättre när vi hade stabilare mittbackar, så att ge Dani skulden för de senaste två säsongernas brister i försvaret vore korkat med tanke på att han för bara ett par säsonger sedan var vår mest offside-avblåsta spelare offensivt. Jag hade mer än gärna sett honom stanna kvar i blaugrana, men jag har full förståelse för om spelaren och ledningen har svårt att komma överens om termer i ett nytt kontrakt. Samtidigt vore en försäljning ett sätt att faktiskt tjäna pengar på en spelare, och det vore inte likt dagens Barcelona. Kanske rea iväg honom till sämst betalande?
Eftersom jag vill se en ordentligt mittbacksvärvning i sommar så vill jag inte se några stora summor på en eventuell ersättare till Dani Alves. Våga ge Montoya förtroende eller hitta nya, unga talanger som vill bygga ett nytt världslag; inga halvdana föredettingar som vill tjäna en slant och få spela i ett storlag. Vårt B-lag går som tåget, så varför inte vissa ungdomarna att vi faktiskt fortfarande satsar på våra egna talanger?!
Emily
– Jag älskar Dani Alves och när han värvades till Barcelona var jag löjligt glad. Han är nog fortfarande den värvning jag blivit gladast för sedan dess så det gör ont att behöva säga det här, men det är dags att låta honom gå. Det känns inte längre som att hans tankar finns kvar i Barcelona och jag tror inte att han har så mycket kvar att ge. Åtminstone inte i Barcelona. Han behöver en nytändning för att prestera på sin högsta nivå igen och jag tror inte att han kan få det i Barcelona. Tyvärr. Hans samarbete med Messi har varit magiskt att följa och han har genom åren varit fantastiskt när han ständigt har löpt upp och ner längst Barcelonas högerkant, men den tiden är tyvärr förbi nu och jag tror att han känner det själv också. Jag önskar att han kunde vara kvar och prestera på topp, men jag tror tyvärr inte att det är möjligt. Det är nog bäst för båda parter om han lämnar i sommar.
Vem som ska ersätta är dock ett stort dilemma. Enligt mig är Montoya inte tillräckligt bra för att ta Alves plats och det känns inte heller som att det finns några överdrivet intressanta alternativ på marknaden. Det har väl varit visst snack om Cuadrado, men jag har ingen uppfattning om honom mer än att han väl egentligen är mer av en ytter snarare än back. Det passar väl Barcelona bra, man tar en mittfältare och placerar honom i backlinjen… Kanske skulle man satsa på Montoya trots allt?
Markus I
– Dani Alves har förvisso blandat och gett den här säsongen, men jag anser ändå att han förtjänar att stanna kvar i Barcelona ytterligare ett par säsonger. Om man ska sälja honom i sommar så är det nödvändigt att klubben värvar en fullvärdig ersättare. Jag har ingen klar kandidat som ersättare för den ettrige brassen. Det är delvis därför jag föredrar att han blir Barcelona trogen ett par år till.
Marcus R
– Tror inte att det är aktuellt att släppa Dani Alves. Ser inte riktigt någon trolig ersättare än och han är fortfarande en världsback med hög klass. Han är också en viktig profil i klubben, utanför planen så jag tror att han får ett nytt kontrakt.
Levante besegrade Atlético Madrid och genast uppstår konspirationsteorier som menar att Florentino Pérez har erbjudit Levante pengar för att motivera dem att besegra serieledarna. Elaka röster menar att även Valladolid och Celta Vigo skulle kunna få en hel del euros från Barcelonahåll om man skulle plocka poäng av Real Madrid. Ligger det någon sanning i anklagelserna och vad tycker du om denna typ av ”motivering” mellan klubbar – är det okej att göra så?
Michael
– Osportsligt. Men visst handlar fotboll om pengar, och affärsmännen som sitter och styr klubbarna har inga silkesvantar på direkt. Jag hoppas innerligt att spelarna själva skulle ha vett att både neka och anmäla om sådan saker förekom på riktigt, däremot tror jag som vanligt att rävspelet ligger i att prata bakom ryggen på motståndaren och försöka föra bort fokus från fotbollen. Som ett fan är det bara att sitta med saltkaret redo när man läser lagen; det som verkar vara lögner är troligtvis inte sant, och det som skulle kunna vara sant är troligtvis en lögn det med.
Emily
– Visst ligger det säkert en del sanning bakom anklagelserna och det är självklart inte okej att andra klubbar erbjuder pengar för att ett annat lag ska vinna. Det är ju inte lika illa som att erbjuda ett lag pengar för att förlora, men det borde inte få förekomma inom sporten. Tyvärr drivs människor av pengar – det verkar vara allt som betyder något nuförtiden. Inte nog med alla miljoner spelarna tjänar, dessutom ska det delas ut bonusar om man vinner en titel. Jag tycker att det är sjukt. Räcker inte motivationen att vinna, måste pengar vara inblandat i precis allting? Ska klubbar börja betala andra lag för att vinna mot de egna rivalerna köper man sig titeln snarare än vinner den. Vidrigt.
Markus I
– Sanningshalten i anklagelserna har jag svårt att bedöma, men jag kan inte kategoriskt avfärda dem som nonsens. Om det är sant att Real Madrid och Barcelona har företagit sig att betala andra klubbar i syfte att höja motivationen och uppnå tillfredsställande matchresultat, så får det ändå lov att betecknas som oetiskt agerat. Någonstans känns det som ett orättvist och tvivelaktigt grepp att försöka påverka andra lags matcher genom att erbjuda rejält med stålar som incitament.
Ponera att det var fullt accepterat och fritt fram för alla klubbar i hela världen att skänka gåvor till höger och vänster i desperation efter att få önskvärd hjälp. En sådan verklighet skulle skada och solka ner fotbollen. Tyvärr lär sådana tilltag förekomma här och var, men förhoppningsvis är fenomenet inte särskilt utbrett. Framför allt bör man för fotbollens bästa fördömda denna ohederliga företeelse.
Marcus R
– Skulle säga att det generellt är bättre att fokusera på sina egna problem än peka på andras. Alltså, har jag svårt med alla dessa anklagelser. Det är direkt olagligt men samtidigt ingenting som predikar om sportighet heller. Så jag tycker att det är det klubben att avgöra vilken typ av klubb man vill vara. En som föregår med exempel, som är mer än en klubb eller en klubb som drar åt andra hållet.
Vad tycker du? Diskutera gärna i kommentarsfältet nedan.
