Estació Blaugrana v. 21 - Säsongssummering
Säsongen är slut och med facit i hand kan vi konstatera att det inte blev några tunga titlar för Barcelonas del. Sprickorna som kunde anas i fasaden redan förra säsongen blev allt fler och till slut rasade allt. Klubben har redan påbörjat återuppbyggnaden av laget och de flesta blickarna är vända framåt. Redaktionen tar nu en sista titt bakåt och summerar den gångna säsongen.
Medverkande:
Taher Mortezaie: redaktör Barcelona
Emily Ottosson: skribent Barcelona
Markus Inanoglu: skribent Barcelona
Om du tittar tillbaka på säsongen som har gått, hur skulle du vilja summera säsongen?
Taher
– En säsong där det redan innan förutspåddes att det skulle bli svår. Neymar värvades och det var verkligen en förstärkning som laget behövde, men man behövde även ett par mittbackar som man dock inte levererade från ledningen. Tata fick hoppa in i sista stund under försäsongen men trots det startade laget på bästa sätt. Han tangerade Guardiolas rekord av antalet matcher i rad utan förlust.
Fram till nyår fick man se ett starkt lag som kändes fräsch med nya idéer. Neymar lyste när Messi var borta och hela laget verkade ha förnyat sig själv. Men något hände runt nyår, någonting som gjorde att laget väldigt sakta men väldigt säkert började sjunka sitt tempo i matcherna. Plötsligt vann man inte lika enkelt som man hade gjort innan. Bollinnehavet blev allt större samtidigt som spelet blev idéfattigare och när motståndarna låste in sig på sin egen planhalva så kunde inte Barça hitta motmedlen.
Tata kändes tröttare på presskonferenserna och svarade inte längre med samma ironi och intelligens som han hade gjort under den första halvan. På samma gång började spelarna på plan agera trötta och omotiverade. Det ena ledde till det andra och plötsligt hade man förlorat cupfinalen mot marängerna. Under samma vecka blev man utslagen ur Champions och i ligan gick det utför. Trots det fick man chansen i den sista matchen att ta hem liga vid vinst. Resultatet? 1-0 vinst vid halvtid där man i den stunden var ligamästare bara för att släppa in ett mål under den andra halvan av matchen och därmed förlora ligan. Perfekt avspegling av hela säsongen, mästare efter halva säsongen bara för att förlora allting under den andra halvan.
Emily
– I ett enda ord: hemsk. Säsongen hann inte ens börja innan Tito tvingades lämna tränarposten på grund av sin hemska sjukdom. Redan där sattes ribban för säsongen. Barcelona inledde visserligen bra om man ser till det resultatmässiga, men i ärlighetens namn var spelet svajigt redan från omgång ett. Under hösten anklagades plötsligt Messi för att ha dopat sig och därefter blev det väldiga rabalder kring Neymars kontrakt, vilket resulterade i Sandro Rosells avgång. Lägg därtill långa skador på Messi och Valdés, två av de viktigaste spelarna i Barcelona och svidande kritik mot laget och Tata från katalanska medier vecka in och vecka ut.
Efter årsskiftet blev resultaten allt sämre och FIFA meddelande från ingenstans att Barcelona dömdes till ett års transferförbud. Vad var det som hände inom klubben egentligen? Puyols avsked och Valdés skada är ytterligare två hemskt tråkiga händelser.
Sedan kom den där fruktansvärda veckan när Barcelona förlorade chansen att vinna alla tre titlar man kämpade för och det var bara det mest brutala man kunde tänka sig. Tills någon vecka senare. Då kom det obeskrivligt tragiska beskedet att Tito hade förlorat kampen mot cancern och gått bort, endast 45 år gammal. Luften gick ur klubben, laget och culés över hela världen. Hjärtat slets ur kroppen och det gick inte att förstå vad som hade hänt. Hur kan den där förbannade sjukdomen bara få ta liv efter liv efter liv. Hemskt. Det finns inga ord.
Sedan fick Barcelona flera chanser att ta ligaguldet, men klarade till slut inte av att besegra ett fantastiskt Atlético Madrid. Säsongen var slut och aldrig har jag känt en sådan lättnad att det här hemska året äntligen är över.
Markus
– Efter en flygande start där segrarna radades upp och bådade gott för framtiden blev våren en antiklimax med många tunga förluster och knackigt spel. Barcelona har med sitt mått mätt haft en svag säsong, men att kalla den för katastrofal vore en överdrift. Man föll på mållinjen i både den spanska cupen och La Liga mot starka lag och sortin i kvartsfinalen i Champions League mot en välbekant motståndare skedde efter en hårfin förlust. En säsong utan någon nämnvärd titel är ingen i Barcelonalägret nöjd med. Nej, segern i den spanska supercupen från säsongsupptakten är inte mycket värd i sammanhanget.
De sportsliga motgångarna ska inte skyllas på att det har varit svåra tider utanför fotbollsplanen under i stort sett hela säsongen. Men faktum kvarstår att det var osedvanligt turbulent i Barcelona och att det inte kan ha varit optimalt för spelarna. Det var presidenten Sandro Rosell som plötsligt avgick med svansen mellan benen. Det var följetongen om Neymar-affären. Det var chockbeskedet om FIFA:s transferförbud. Det var Tito Vilanovas fruktansvärt tragiska död knappt ett år efter att ha kastat in handduken som Barcelonatränare på grund av cancer. Listan på tråkigheter kan göras lång, tyvärr.
Sammanfattningsvis kan konstateras att säsongen var en besvikelse.
Vilket är ditt bästa respektive sämsta minne från säsongen som har gått?
Taher
– Mitt bästa minne från säsongen är först och främst vinsten mot Real Madrid i ligan där man fick hopp om att man ändå kan vinna ligan. En otroligt bra match där det offensiva spelet täckte luckorna i defensiven. Men det största minne jag ändå har är den dribbling/klack som Neymar gjorde mot Sevilla på mittplan där högerbacken blev stillastående. En helt magisk ögonblick.
Det sämsta? Sportmässigt är det bara och välja från allt ski* som har hänt både på och utanför planen. Men det sämsta är utan tvekan att Tito Vilanova fick lämna denna värld. Att besöka Camp Nou under den helgen med alla blommor och minneskort gjorde en stolt men samtidigt otroligt, otroligt ledsen. En bra person som tyvärr fick lämna denna värld alldeles för tidigt.
Emily
– Det bästa minnet måste jag säga är vinsten mot Real Madrid på Santiago Bernabéu. Inte nog med att det var en magisk match, det var så oerhört starkt av Barcelona att resa till Madrid, i princip uträknade, och ställas mot de vita giganterna som inte bara var favoriter att vinna matchen, utan också favoriter att ta hem hela Champions League. Den kvällen kommer jag inte att glömma i första taget. Messis hattrick, hans klubbemblemskyss, Iniestas golazo, vändningen – ja, allt var verkligen helt underbart.
Det sämsta minnet är utan tvekan Tito Vilanovas tragiska bortgång. Motivering känns knappast nödvändig. Därefter (långt efter) kommer Puyols avsked. Om man ska ta en händelse som skedde på fotbollsplanen är det Valdés skada. Det var så oerhört sorgligt att se hur Víctor gråtande bars ut på bår och veta att han aldrig mer kommer bära Barcelonatröjan. Den här säsongen lämnar tyvärr många sorgliga och hemska minnen efter sig.
Markus
– Bästa minnet är El Clasico-segern på Santiago Bernabeu-stadion i våras. Det var en ytterst viktig seger som innebar att man i allra högsta grad åter var med i titeljakten och vinsten gav ett allmänt hopp inför slutspurten av säsongen. Lionel Messis tredje mål som säkrade viktorian i bataljen i fråga i slutminuterna var underbart att uppleva. Sekvensen när han från elva meter dunkade in bollen rakt upp i krysset helt otagbart och följde upp det med att kyssa klubbmärket på tröjan blev med facit i hand säsongens höjdpunkt för mitt vidkommande.
Beträffande sämsta minnet finns det ett antal bedrövelser att välja bland. Värst var kanske seriefinalen i La Liga-avslutningen mot Atletico Madrid. Efter sju sorger och åtta bedrövelser hade Barcelona ändå möjligheten att vinna ligan på Camp Nou. Att man missade den gyllene chansen är svårt att smälta. I ärlighetens namn var den ojämförligt tråkigaste händelsen under säsongen något som inträffade utanför fotbollen, nämligen Tito Vilanovas bortgång vid blott 45 års ålder.
Vid årsskiftet diskuterade vi Tata Martinos insats under hösten och då var tongångarna positiva. Nu har argentinaren stått vid rodret en hel säsong, vad säger du om hans insats nu? Är det rätt eller fel att han lämnar?
Taher
– Tata Martino har varit en tränare som tog över ett lag i en väldigt svår situation. Trots det har han gjort ett bra jobb men utan att vara lysande. Som jag har varit inne på det tidigare så tycker jag att något hände under nyår där han verkade tappa det entusiasm som laget spelade med under den första halvan av säsongen. Han var helt enkelt den tränare som fick leda laget under en cambio de ciclo, alltså en generationsförväxling.
Men jag tycker att han har varit en tränare som framförallt har varit ärlig och försökte införa sitt spelsätt utan att lyckas för fullt. Han kan hantera bra stjärnorna och skapar en lagkänsla men har på samma gång inte visat att han kan motivera dem för fullt. Träningarna har inte känts särskilt krävande och laget är just nu i ett läge där man behöver maximalt koncentration och där den fysiska formen måste vara på den absoluta toppen.
Jag hade helst sett honom fortsätta en säsong till ifall han hade motiveringen men det kändes att det var rätt tid för honom och lämna. Att träna FC Barcelona är inte alls lätt, speciellt ifall man inte känner till klubben väl.
Emily
– Tata är klart godkänd. Första halvan av säsongen var definitivt bäst, men även under våren går det att hitta några guldkorn, som till exempel vinsterna mot Manchester City och Real Madrid. När man utvärderar Tatas arbete måste man komma ihåg några viktiga saker. För det första hade han aldrig tidigare arbetat som tränare i Europa, än mindre i en så stor klubb som Barcelona. För det andra kastades han väldigt hastigt in i klubben och hann inte riktigt förbereda sig eller värva några spelare. För det tredje, och det är nästan det viktigaste att komma ihåg, tog han över en klubb i gungning och framför allt ett lag som redan innan var på nedgående.
Tata gjorde det han kunde med laget han hade till sitt förfogande. Under hösten införde han några små taktiska förändringar och oftast gillade jag det jag såg, trots att spelet blev något mer kontringsinriktad. Det hade ändå en fin balans mellan possessionsfotboll och kontringsfotboll och det var effektivt. Under våren försvann de förändringar Tata hade infört och det gick segt och långsamt igen. Jag väljer att tro att det inte berodde på Tata, utan att det helt enkelt var ledningens instruktioner. Därför tycker jag inte heller att Tata ska vara måltavla för kritiken över en utebliven titel. Enligt mig ligger det yttersta ansvaret för förra säsongens dåliga spel och resultat på ledningen. Därefter kan Tata och spelarna få sin beskärda del av kritiken gemensamt.
Det är tråkigt att Tata lämnar och för min del hade han gärna fått stanna nästa säsong om ledningen hade haft förtroende för honom och om han hade fått sköta laget och taktiken så som han ville. Nu var det nog inte så och då är det bättre både för honom själv och klubben att han lämnar. Jag önskar Tata all lycka i framtiden och tycker att han gjorde ett bra jobb i Barcelona trots allt.
Markus
– Jag gillar Tata Martino skarpt som person. Han har en professionell och representativ framtoning. På det sportsliga planet lyckades han inte, men jag tycker inte att han ska lastas för det. På det stora hela har han skött laguttagningarna på ett oklanderligt sätt. Jag har även fått uppfattningen att han inte är oäven som taktiker. Han ville uppenbarligen att Barcelona skulle fålla fast vid sitt grundspel i form av tiki taka-liret och det mäktiga bollinnehavet, men försökte att addera detta med ett mer flexibelt anfallsspel. Hans mannar förmådde inte att få spelet att klaffa i den utsträckningen som förväntades. Det var helt enkelt inte Barcelonas säsong och i sådana lägen brukar det få negativa konsekvenser för tränaren.
Om jag fick bestämma skulle jag behålla honom åtminstone en säsong till och se vad han kunde åstadkomma. I samma andetag har jag förståelse för att han försvinner redan efter blott en säsong. Det är krävande att vara huvudtränare för en världsklubb av Barcelonas magnitud. Jag tror att beslutet att lämna fattades ömsesidigt av honom och klubbledning. Ett beslut som jag tycker är trist, men också har respekt för. Fastän Barcelonas haltande form under våren är mitt bestående minne av Martino positivt.
Vilken spelare tycker du har varit bäst i Barcelona den här säsongen?
Taher
– Oj det är en svår fråga med tanke på hur säsongen har sett ut. Den första halvan var det helt klart Cesc som stod för många målpass och bra matcher. Mascherano för hans inställning under hela året och Messi för hans många mål i ligan trots att han hade missat en del matcher. Men för att ge det till en person som har överraskat de flesta denna säsong skulle jag ge det till Alexis.
En spelare som under Martino har växt mest och stod för nästan 20 mål i ligan med den sista mot Atletico som nästan räckte till en liga. Hans lilla chipp mot Madrid i den första el Clasico var också minnesvärd. Jag skulle säga Alexis trots att även han har varit ojämn, det säger ganska mycket om säsongen.
Emily
– Det är frestande att svara Messi, Iniesta, Alexis eller Neymar, men så blir det inte den här gången. Sergio Busquets är den spelare som varit bäst i Barcelona sett över hela säsongen. Han hade en liten svacka under våren, men överlag var han både den jämnaste och bästa spelaren i Barcelona. Hans jobb på det defensiva mittfältet är verkligen ovärderligt. Ofta syns han inte så mycket, men det är mycket tack vare hans genialitet (och Xavi naturligtvis) som Barcelona kan spela så högt upp i plan. Spelar alltid snabbt, enkelt och elegant. En stjärna helt enkelt.
Jag minns när Pep flyttade upp honom från B-laget och jag minns de löjliga misstagen Busi gjorde då. Jag minns hur galen jag var för att han fick starta före Yaya Touré. Sedan många år tillbaka är jag så oerhört tacksam för att Pep fortsatte att tro på Sergio. Han är vital för laget och frågan är om Barcelona skulle ha varit så oerhört framgångsrika de senaste åren om Busquets inte hade spelat på mittfältet.
Bubblare får bli Víctor Valdés och Marc Bartra.
Markus
– Lionel Messi har varit bäst i Barcelona och i världen igen! Visst hade han skadebekymmer i höstas och fick inte uträttat tillräckligt mycket i några matcher, men sammantaget har han återigen bevisat att ingen behärskar fotboll bättre än han. Han har gjort massor med mål, dock inte i paritet med den nivå han hade de närmast föregående säsongerna. Han är så oändligt mycket mer än en storslagen målskytt. För varje säsong förkovrar han sig spelmässigt. Han har en dimension i sitt spelregister som jag inte har sett maken till.
Neymar anslöt från Santos förra sommaren och förväntningarna på brassen var skyhöga. Vad säger du om Neymars första säsong i Barcelona, har han levt upp till förväntningarna?
Taher
– Ifall man tänker på hur mycket han kostade (som ingen riktigt vet) klubben så finns det ingen spelare som kan leva upp till det. Ifall man tänker på att han endast är 21 år gammal samt att det är hans första år i Europa och i en storklubb som FC Barcelona tycker jag personligen att han har gjort en bra säsong. Hans skador har gjort det svårt för honom att kunna ha kontinuitet men trots det tycker jag att han hade en period under den första halvan där han presterade väldigt bra, speciellt när Messi var borta.
En spelare som jag tror har överraskat många positivt i början och nu på slutet har han inte haft så mycket huvudroll. Trots det var det han och Jordi Alba som har visat mest hunger under de viktigaste matcherna. Nästa säsong tror jag Ney kommer visa vilken klasspelare han egentligen är.
Emily
– Jag ska än en gång erkänna att jag inte var positivt inställd till värvningen av Neymar och därför inte hade några särskilda förväntningar på brassen. Redan tidigt under hösten fick Neymar mig att äta upp mina ord och han visade ganska direkt att han har vad som krävs för att lyckas i Barcelona. Han imponerade allra mest när han fick spela centralt i anfallet under tiden Messi var skadad, men även från sin vänsterposition i anfallet har han varit riktigt vass. Han kanske inte har levt upp fullt till de förväntningar som resten av världen verkade ha på honom, men det är inte långt ifrån.
Visst har han blandat och gett en del under säsongens gång, men om man tar de faktum att han gör sin första säsong i Europa, att han varit skadad till och från under säsongen och att det är svårt att anpassa sig till Barcelonas spel i beaktning kan man inte säga annat än att Neymar åtminstone har levt upp till de normala förväntningar man kan ha på honom. Däremot kanske man inte kan säga att han har tagit Europa med storm. Ännu. Men jag är säker på att det kommer.
Markus
– Det är svårt att kritisera Neymar för sin debutsäsong i Barcelona. Han har inte konsekvent hållit den standard jag hade förväntat mig. Han har blandat och gett många gånger. Men i sina bästa stunder har han varit en injektion för Barcelona. Hans fräcka, oförutsägbara spelstil har har brutit dödlägen i matcher.
Tyvärr drabbades han till och från av skador, vilket innebar att han inte riktigt fick kontinuiteten i sitt spel som han skulle behöva för prestera på en jämn hög nivå. Han har en enorm potential och jag tror att han kommer visa sin storhet mer frekvent nästa säsong. Man ska ha i åtanke att han är ung och att flytten till en ny kontinent kan kräva en acklimatiseringsperiod. Han kan inom en snar framtid bli guld värd för Barcelona.
Till sist blickar vi framåt till sommarens Silly Season. Vilken är din personliga drömlista över spelare som köps och spelare som säljs?
Taher
– Spelare som borde köpas in:
Målvakter: Ter Stegen (är redan klar) och eventuellt en till andramålvakt.
Backar: David Luiz (mittback), en till ung mittback o eventuellt en ny ung högerback.
Mittfält: Rafinha (kommer tillbaks),
Anfallare: Delofeu (kommer tillbaks), Llorente.
Spelare som borde säljas:
Målvakter: Valdes (har redan lämnat), Pinto
Backar: Montoya ifall en ny högerback köps och Masche borde flyttas upp till defensiv mittfältare.
Mittfält: Song, Afellay,
Anfallare: Pedro eller Alexis, Tello, Cuenca.
Som sagt, ingen revolution utan en omfattande renovering. Det tillsammans med mer krävande träningar under Lucho och där har vi det magiska receptet för framgång. Visca!
Emily
– Bland nyförvärven skulle jag vilja se följande spelare:
* Pepe Reina. Med Ter Stegen och Masip (troligtvis) som två unga målvakter behöver Barcelona en mer rutinerad burväktare och vem skulle vara bättre än Pepe Reina? Jag skulle dock inte säga nej till Keylor Navas eller Willy Caballero heller. Enda anledningen till att jag inte satte Caballero som förstaval är egentligen att han är alldeles för bra för att vara andremålvakt i Barcelona och det vore slöseri med hans talang att sätta honom på bänken. Jag utgår alltså från att Ter Stegen är Barcelonas förstemålvakt.
* Mats Hummels. En riktigt bra mittback som definitivt skulle kunna stabilisera Barcelonas backlinje.
* Iñigo Martínez. Också en bra mittback som säkerligen skulle kunna utvecklas ännu mer i Barcelona. Jag ställer mig dock lite tvekande till att köpa två mittbackar då jag gärna ser mer av Bartra nästa säsong och två nya mittbackar skulle nog minska hans speltid en del. Om klubben säljer de spelare jag listar nedan behövs dock en till mittback för att ta Mascheranos plats, då han i så fall får räknas som mittfältare nästa säsong.
Dessutom kommer Gerard Deulofeu och Rafinha tillbaka och förstärker mittfältet och anfallet.
Spelare som bör säljas:
* Alexandre Song. Jag ser mycket hellre att Mascherano tar hans plats som reserv till Busquets.
* Jonathan Dos Santos. Mexikanen har tyvärr inget att hämta i Barcelona, inte ens som bänkvärmare.
* Ibrahim Afellay. Skadorna har satt stopp för hans karriär och jag ser hellre att någon La Masia-produkt får ta holländarens plats i truppen.
* Isaac Cuenca. Även för hans del har skadorna inte gynnat karriären och jag tycker inte att han har något särskilt att bidra med i laget. Borde lämna plats för andra ynlingar.
* Cristian Tello. Gör varken till eller från i Barcelonas trupp. Har väldigt sällan någon inverkan på spelet och han inte tillföra något till laget. Det finns betydligt mer intressanta spelare i La Masia som kan ta hans plats i truppen.
Markus
– Min drömlista över spelare att rekrytera i sommar:
1 målvakt: Pep Reina (Napoli)
Marc-Andre ter Stegen utgår jag från har värvats för att bli förstemålvakt. Som förstereserv skulle det vara välkommet med en erfaren målvakt som håller hög klass. Reine uppfyller det kriteriet.
2 försvare: David Luiz (Chelsea) alternativt Mats Hummels (Borussia Dortmund) samt Aymeric Laporte (Athletic Bilbao)
Båda Luiz och Hummels är kompletta mittbackar i världsklass. Barcelona behöver som bekant en klippa i mittförsvaret. Det känns osäkert att endast värva en mittback och därför vore det klokt att även knyta till sig en lovande back som kan stå på tillväxt.
1 mittfältare: Paul Pogba (Juventus) alternativt Arturo Vidal (Juventus)
Pogba är en mittfältsdynamo på uppgång. Han skulle kunna bli betydelsefull för Barcelonas mittfältsspel med sin kraftfulla och kreativa spelstil.
Hans Juventuskollega Vidal är ett energiknippe som är härlig att skåda. Han löper febrilt och är målfarlig. En spelare av hans kaliber är varmt välkommen till Barcelona.
1 anfallare: Luis Suarez (Liverpool), Fernando Llorente (Juventus) alternativt Mario Mandzukic (Bayern Munchen)
Om en stjärna av Suarez dignitet skulle köpas loss skulle han utan tvekan gå rakt in i startelvan. Förmodligen skulle han primärt beredas platsen som central anfallare. Tanken att ha en anfallstrio bestående av Messi, Neymar och Suarez är kittlande!
Annars skulle det inte var dumt att plocka hem den reslige och nickstarke spanjoren Llorente och använda honom som centertank i matcher där hans kvalitéer kan komma till sin rätt.
Ett tredje alternativ är den starke Mandzukic som i viss mån påminner om Llorente, men har avsevärt bredare register. Han kan ställa till stor oreda för vilket försvar som helst med sin fysik och arbetskapacitet.
Det finns knappt någon enda spelare som jag definitivt vill ska hitta en ny klubbadress i dagens Barcelona. Men med tanke på att det för fulla muggar kalkyleras med ett pärlband av nya tillskott de närmaste månaderna behöver några i befintliga trupp ta farväl. Marginalspelare som Ibrahim Affelay och Isaac Cuenca har av allt att döma ingen framtid i klubben och kan gott och väl testa lyckan någon annanstans. Sedan skulle jag inte protestera om Cristian Tello också försvann, då han har visat tecken på frustration i rollen som sporadisk inhoppare.
Vidare är försäljning av spelare avhängigt av vilka spelartyper som ansluter till Barcelona den närmaste tiden. Man kommer onekligen behöva säga adjö till en del spelare, utöver de välkända legendarerna som har tackat för sig. En och annan etablerad spelare kommer antagligen säljas, inte minst av ekonomiska skäl. I detta stadium finner jag det vanskligt att säga exakt vilka spelare som borde ta avsked.
Det var allt från oss i Estació Blaugrana den här säsongen. Vi vill passa på att önska er alla en underbar sommar. På återseende i augusti!
Visca Barça!
