Estació Blaugrana v. 8
Den här veckan begrundar panelen matchen mot Manchester City och huruvida straffen var korrekt dömd eller inte. Därefter diskuterar vi Tatas beslut att sluta upp med rotationerna och hur argentinaren ska tänka kring startelvan när Xavi, Iniesta och Cesc samtliga levererar på en mycket hög nivå.
Barcelona besegrade Manchester City i den första matchen av två i åttondelsfinalen i Champions League och har därmed ett stort övertag inför returen på Camp Nou. Är det något speciellt du vill lyfta fram från matchen?
Michael
– Å det första ska jag göra något som kanske är alltför ovanligt för min del, och det är att hylla domaren. Jonas Eriksson och hans team står för ett större misstag under matchen när Fábregas blåstes av för offside, annars så är det ingenting annat än en formidabel insats av svenskarna. Detta med tanke på att de är en av de tuffaste matcherna att döma vid denna tiden på året, och att en besviken Pellegrina försöker bortförklara förlusten när hans taktik (läs: val av mittback/bussparkering) bröt samman får inte ta fokus från att svensken faktiskt håller matchen på en bra nivå. Förhoppningsvis får vi se svensken i fler matcher nu under våren som uppvärmning inför sommarens VM som han skall döma i.
Å det andra vill jag lyfta fram Dani Alves. Efter cupsemin mot Real Sociedad nämnde jag honom som ett potentiellt äss i rockärmen inför denna matchen, och samtidigt som hans utflykter längs högerkanten gav City några farliga chanser så är det samtidigt Alves som faktiskt ger oss ett ordentligt övertag inför returen med sitt sena mål. Han må vara raka motsatsen mot Abidal, men han bär upp nummer 22 med bravur!
Marcus
– Jag tycker Barca genom bollinnehavet hade full kontroll på matchen. City hade en del farliga chanser men försvarsspelet stod emot kanske bäst hittills under säsongen. Så försvarsspelet får blir det jag lyfter fram, och Dani Alves.
Emily
– Alltså Víctor Valdés! Hur man inte kan hålla honom som världens bästa målvakt kommer jag aldrig förstå. Valdés hade inte mycket att göra, men de ingripanden han tvingades till var avgörande för Barcelona. Så ett stort tack och en hyllningskör tycker jag vår fantastiska målvakt har förtjänat, och då inte bara för hans prestation i tisdags utan även för hans insatser under de senaste åren. I övrigt är jag imponerad av den galna disciplinen varenda Barcelonaspelare visade upp i matchen. Vi bjöds kanske inte på den mest attraktiva fotbollen, men disciplinen var i det närmaste perfekt och det har inte hört till vanligheten på sista tiden. Slogs en enda passning fel i första halvlek? Knappt. I andra halvlek sjönk koncentrationen och disciplinen något, men överlag tycker jag att lagprestationen matchen igenom var riktigt bra och Tata ska ha cred för att hans taktik gick hem.
Manuel Pellegrini var fly förbannad efter matchen och menade att domaren avgjorde när han dömde straff till Barcelona. De flesta så kallade fotbollsexperter är dock överens om att straffen var korrekt dömd. Vad är din bedömning?
Michael
– Förra året satt jag och skyddade en mycket omdiskuterad utvisning i englandsmatchen mellan Real Madrid och ManU. Jag vill minnas att självaste Roy Keane uttryckte sig så att "om han (Nani) gav domaren möjlighet att visa ut honom så är bedömningen rättvis". Samma sak gäller här, vi kan för allt i världen läsa regelböcker in och ut eller rådfråga all världens experter, men varför göra det så komplicerat? Om Demichelis ger domaren en möjlighet att döma straff så är bedömningen rättvis.
Personligen var min första reaktion att det skulle vara straff då det i realtid inte är någon fråga om var situationen sker, men självklart blir det möjligt att göra en annan, men inte nödvändigtvis mer korrekt, bedömning med stillbilder och 800 olika vinklar. Med detta i åtanke tycker jag mest det är skämmigt för Cityfansen att behöva dras med en manager som går ut och öppet kritiserar en domare som gör en korrekt bedömning mot hans lag men sedan glömmer att motståndarna blev bortdömda såväl vid en tidigare straffsituation som vid ett senare ledningsmål.
Marcus
– Mitt första intryck var att det var en klar straff. Mitt andra intryck på första reprisen var att det verkade vara en klar frispark. Men efter att sett olika vinklar så går jag tillbaka till min första ståndpunkt. Vår svenske domare gjorde rätt i att blåsa straff, ett svårt men rätt beslut.
Emily
– Min spontana reaktion var att Demichelis fällde Messi utanför straffområdet och jag blev väldigt förvånad över att domaren dömde straff. Efter att ha sett reprisbilder från diverse olika vinklar tycker jag fortfarande det är svårt att avgöra om det är straff eller inte, oavsett vad alla ”experter” säger. Men om vi säger såhär: Jag hade inte blivit arg om domaren inte hade dömt straff. Med det menar jag inte att straffen var feldömd, utan helt enkelt att det känns som en 50/50-situation där domaren inom loppet av oerhört kort tid måste ta ett beslut. Skulle jag ha tyckt att det var straff om det hade hänt i andra änden av planen? Nja. Hade jag blivit förbannad om Barcelona fått en straff emot sig i en likadan situation? Troligtvis. Men trots alla gånger jag sett reprisbilderna, både rörliga och stillbilder kan jag inte säga till 100 procent att det är straff. Jag kan inte heller till 100 procent säga att det inte är straff. Så svårt tycker jag att det är att avgöra och jag har full förståelse för domarens beslut och skulle ha det om han inte hade dömt straff också.
För övrigt hoppas jag på en lång avstängning för Pellegrini. Hans kommentarer efter matchen är vidriga och smutsar ner fotbollen som sport. Det är en sak att vara förbannad på domaren, men det är en helt annan sak att inför hela världen basunera ut att domaren var medvetet partisk och att han dömde straff till Barcelona för att ”återgälda” ett domslut som felaktigt gått emot Barcelona i en annan match som han dömde. Man får domslut med sig och man får domslut emot sig – så är det och kan man inte hantera det borde man syssla med något annat. Jag köper absolut att Pellegrini kritiserar domaren, även om jag verkligen inte håller med om att domaren avgjorde matchen, men Pellegrinis kommentarer går alldeles för långt över gränsen. Usch.
Tata Martino har roterat en del i startelvan sedan säsongen drog igång, men har nu klargjort att rotationernas tid är förbi och att man tänker spela ihop en ”förstaelva”. Rätt eller fel?
Michael
– Jag tror att förtydligandet kan vara bra, även om jag inte tror att det är fråga om att vi kommer se samma 11:a man på planen match efter match. Snarare ligger det nog i Tatas intresse att visa att man satsar både på ligan och Champions League och att vi kanske därför inte kommer att få se de stora trupprotationerna som skett tidigare under säsongen. För spelare som lirat tillsammans under flera år så gör inte detta någon större skillnad, utan grundar sig nog snarare i att Tata vill visa tydligt vilka som har hans förtroende i de stora matcherna samtidigt som vi fortfarande lär få se en hel del rotationer i de lite lättare ligamatcherna. Kanske en hint om att det krävs lite extra av spelarna för att "belönas" med att spela de stora matcherna?
Marcus
– I grunden tror jag det är rätt. En med en samspelt första elva så kommer det bli ett snabbare Barcelona i passningsspelet och beslutsamheten. Men sen så måste det också finnas en viss fingertoppskänsla vem som är ur form och vem som är riktigt het.
Emily
– Det är naturligtvis viktigt att ha en stark och väl sammansvetsad startelva, särskilt när säsongen lider mot sitt slut och ligan och diverse cupspel ska avgöras. Jag är dock starkt emot tanken på att ha i princip en startelva och att resterande spelare i laget ständigt får sitta på bänken eller på läktaren. Dessutom fungerar det inte rent praktiskt att samma elva spelare ständigt ska starta varenda match och det är nog inte det Tata menar heller. Jag gillar Tatas rotationer så här långt, förutom att inga B-lagsspelare har fått chans att spela i Copa del Rey, och jag tror att det är viktigt att alla i laget ändå känner sig delaktiga och känner att de har tränarens förtroende och det är ju svårt om man ständigt sitter på läktaren. Vi kan ju fråga till exempel Marc Bartra om han tycker att han har Tatas förtroende. Men för att svara på frågan: Tata borde fortsätta med sina rotationer i de på pappret lite enklare matcherna, men kanske inte göra så stora förändringar i startelvan när det vankas stormatcher. Det är dock inte spelarens namn som ska avgöra om han startar eller inte, utan hans prestationer.
Andrés Iniesta och Cesc Fàbregas bjuder på fantastisk fotboll för tillfället och borde vara givna i startelvan, men Xavi är alltid Xavi. Hur ska Tata tänka kring startelvan framöver? Funkar det att spela alla tre samtidigt och vem av anfallarna blir i så fall offrad?
Michael
– Mot City var det ju en taktiskt triumf genom att vi på bortaplan fick spela precis den fotbollen vi själv vill. Däremot tror jag bara det är en taktisk lösning, stora spelare i stora matcher, och att vi då framför allt kommer att få se Messi/Neymar framför fyrmannamittfältet. Samtidigt är det viktigt att vi bibehåller konkurrensen, alla mittfältarna har egentligen kritiserats under säsongen och deras svar på tal kan väl knappast bli tydligare än Cescs uttalande "nu kanske det blir tyst på vissa i ett par dagar".
Sen vill jag inte se Pedro och Alexis utanför matcherna alltför ofta, Pedro är en av våra stabilaste spelare och Alexis är inne på sin bästa säsong i blaugrana, så är det någon som kommer få begränsat med speltid så chansar jag på Tello.
Marcus
– Jag tycker Iniesta är bäst på mittfältet och han bidrar med något som inte riktigt Xavi och Fabregas gör. De andra två är mer lika varann i sin spelstil och egenskaper. Det är en tuff kamp de emellan och i längden är det Fabregas som är Xavi's arvtagare. Men nu är det ett lyxproblem att ha tillgång till båda. I en första elva vinner Xavi men Fabregas kommer få mycket speltid ändå, genom att spela på förra positioner. Bland annat Messi's. Som sagt, ett lyxproblem. Vi får hoppas Fabregas har tålamodet att kämpa för platsen i första elvan och Xavi's roll.
Emily
– Att starta med Iniesta, Cesc och Xavi samtidigt tror jag kan funka bra i enstaka matcher, som till exempel mot City, men inte i match efter match. Dessa tre herrar får finna sig i att slåss om de två mittfältsplatserna och på så sätt håller de sig förhoppningsvis extra motiverade. Det är upp till Tata att utifrån motståndet och spelarnas form avgöra vilken trio som ska starta på mitten och inte försöka trycka in alla fyra samtidigt bara för att hålla dem nöjda och glada och det tror jag inte han kommer göra. Cesc lär få fortsatt speltid i anfallet, även om det naturligtvis blir betydligt mindre nu när Messi är tillbaka från skada. Jag tycker definitivt inte att man ska offra en av anfallarna för att spela med en extra mittfältare, förutom kanske i svåra Champions League-matcher om Barcelona nu går vidare. Både Pedro och Alexis är alldeles för viktiga för att offras – deras löpningar, defensiva arbete och uppoffrande spel är livsviktigt för laget och det är just spelare som de som kan bryta mönstret och skapa ytor för de andra.
