Estació Blaugrana v. 9
Den här veckan diskuterar Marcus Rossheim och Emily Ottosson om förra helgens förlust på Anoeta innebär att ligan är körd och vad Barcelonas svajande prestationer på plan beror på samt hur man ska komma tillrätta med det. Dessutom vädrar vi våra tankar kring Carles Puyols eventuella flytt från Barcelona och så drömmer vi oss iväg till mittbackarnas förlovade land.
Barcelona tappade mark i ligatoppen efter förra helgens förlust mot Real Sociedad och Real Madrid har tagit över serieledningen tre poäng före Barcelona. Domedagsprofetiorna haglar, det är slutet på en era för tusende gången och spelarna är mättare än mättast. Är det verkligen så illa? Är ligan körd för Barcelona?
Marcus
– Nej. Det är drygt 40 poäng kvar att spela om, Barca ska möta båda Madridlagen och har fortfarande några av världens bästa kaliber spelare som kommer leda vägen dit. Blir det lätt? Nej. Är det garanterat guld? Nej. Men ingenting är kört i Spansk fotboll förens slutsignalen ljuder, allra minst för Barcelona.
Emily
– Haha, nej verkligen inte. Tre poäng är ingenting. Varken Barcelona, Real Madrid eller Atlético kommer glida genom de resterande ligamatcherna utan att tappa en enda poäng. Matcherna mot Madridlagen lär dock bli rätt avgörande för vem som till slut står som segrare, men det är 13 matcher kvar att spela och ingenting är avgjort än på långa vägar. Personligen älskar jag den här säsongens toppstrid. Visst, det är inte kul att ligga efter Real Madrid, men efter ett par säsonger med stora poängskillnader mellan ettan och tvåan gillar jag spänningen i slaget om ligaguldet den här säsongen. Tänk om allt avgörs i den allra sista matchen, som säsongen 06/07. Minns ni pulsen, svettningarna, hjärtklappningarna? Det blir inte bättre än så. Eller jo – att Barcelona vinner.
Barcelona befinner sig i någon form av berg-och-dal-bana och det går upp och ner i en sådan hastighet att man nästan blir illamående. Riktiga topprestationer ena veckan varvas med rejäla bottennapp nästa vecka. Vad är egentligen problemet och hur ska man komma tillrätta med det?
Marcus
– Framförallt rotationen i startelvan. Som exempelvis i senaste ligamatchen. Att rotera så mycket som görs i försvarsspelet och mittfältet är inte bra. Det skapar osäkerhet och spelarna hinner aldrig få mycket till trygghet i sitt sammarbete. Lägstanivån måste verkligen höjas radikalt om det ska hålla hela vägen.
Emily
– Om jag hade svaret på den här frågan skulle jag ta första bästa tåg/flyg till Barcelona och se till att få prata med Tata och ge honom den magiska lösningen på alla problem. Som jag ser det kan ett problem vara att många nyckelspelare är så fullständigt ur form. Piqué, Iniesta, Pedro och Xavi är några som inte alls har hittat rätt den här säsongen, även om de alla har några riktigt bra matcher i bagaget har det mest varit lojt och trist från våra vanligtvis så fantastiska bolltrollare. I takt med att formen svajar blir också resultaten svajiga.
Ett annat ”problem” tror jag kan vara att Tata kommit in i klubben utifrån och inte riktigt vågat eller fått (?) sätta sin egen prägel på laget. Efter alla framgångar med Pep känns det som att Barcelona har låst sig vid det spelsättet som Pep implementerade och när framförallt presspelet inte fungerar som förr går det inte lika bra nu som då. Tata fick inte den bästa starten då han kastades in i klubben väldigt hastigt efter Titos oerhört tragiska sorti och fick liksom ta över det som fanns utan att själv ha något att säga till om. Tata har försökt göra förändringar under säsongens gång, men på nåt sätt känns det som att han blir motarbetad och inte riktigt får igenom ändringarna fullt ut utan det blir någon form av mellanting, vilket lär vara ganska förvirrande för spelarna. Jag menar inte att kritisera Tata alls, för jag gillar honom verkligen, men jag tror att han inte riktigt fick rätt förutsättningar för att ta över som tränare efter Tito. Förhoppningsvis får han genomföra en ordentlig försäsong under sommaren och kan då genomföra de förändringar han anser behöver göras. Dessutom hoppas jag att han får de eventuella värvningar/försäljningar han vill så att han och laget kan förbereda sig inför nästa säsong på bästa sätt. Om det löser alla problem återstår dock att se.
Carles Puyol har varit oerhört skadedrabbad de senaste åren och det går knappt att minnas senast han spelade en hel match. Sport rapporterade i veckan att Barcelonas kapten nu har bestämt sig för att lämna klubben till sommaren. Din reaktion på det?
Marcus
– Med risk för att låta hård men jag tror att klubben, laget och Puyol själv mår bäst av att han antingen lämnar eller lägger skorna på hyllan. Han är en förebild och ledargestalt men utan en självklar startplats i elvan blir han mer en legend som bleknar bort. Hans roll blir allt mer osäker och någon annan måste gå in och ta den rollen vilket oftast görs av Xavi. Jag älskar Puyol, allt han står för och alla framgångar han lett laget till. Men ibland måste man inse vilken tid som har varit och vilken tid som är. På så sätt kan man lämna stafettpinnen över till nästa generation. Tyvärr har den tiden kommit.
Emily
– Kanske inte helt oväntat, men obeskrivligt tråkigt om det stämmer. Tyvärr sätter skadorna stopp för kaptenen och jag har full förståelse för hans beslut även om det naturligtvis är oerhört tråkigt. Med sin blotta närvaro injicerar Puyi något som ingen annan kan i laget och jag har aldrig sett en spelare spela med så mycket hjärta som vår älskade kapten. Om det inte vore för alla skador hade han säkerligen haft ett par år kvar på sin högsta nivå och det är så fruktansvärt tråkigt för både oss culés och laget om han väljer att lämna. Jag hoppas och tror att Puyi kommer tillbaka och får vilken roll han än vill ha inom klubben när han lägger skorna på hyllan för gott. Det är svårt att tänka sig Barcelona utan Carles Puyol.
I samband med att ryktena om Puyols avsked började florera publicerade Sport påpassligt nog en lista över vilka mittbackar som skulle kunna finnas på Barcelonas radar inför sommarens transferfönster. Listan består av Aleksandar Dragovic, Mateo Musacchio, Eliaquim Mangala, Jeffrey Gouweleeuw och Aymeric Laporte. Hur trovärdig är den här listan och vilken mittback drömmer du om att få se i Barcelona inför nästa säsong?
Marcus
– Jag skulle säga att den inte är speciellt trovärdig. Efter att ha följt Barcelona i närmare 15 år har jag läst oräkneligt antal med listor, väldigt få har någon vidare relevans även om det finns ett underhållningsvärde. Drömvärvning? Eftersom jag drömmer stort: Vincent Kompany, Thiago Silva och David Luiz.
Emily
– Som vanligt med Sport ska den här mittbackslistan tas med ganska många nävar salt. Av spelarna på listan har jag bara sett Musacchio och Laporte vid några tillfällen och kan inte påstå att jag varit överdrivet imponerad av någon av dem, även om man självklart inte ska döma dem på bara ett par matcher. De övriga tre har jag ingen koll på alls, men det är ju nästan så Barcelona borde satsa på Gouweleeuw bara för hans underbara namn. Tänk att få skrika Gouweleeuw om han gör mål eller räddar en boll på mållinjen – hur fantastiskt vore inte det?
Jag drömmer inte direkt om att värva en ny mittback utan snarare om att Marc Bartra får chansen på riktigt och regelbundet får en plats i startelvan. Jag tror nördigt mycket på honom och är övertygad om att han har potential att utvecklas till en av världens bästa mittbackar och till en ledare i Barcelonas backlinje. Om Tata vill och vågar satsa på Marc kan han absolut vara den ”värvning” Barcelona behöver. Det började ju bra under hösten, men nu får han inte många minuter tyvärr. Annars har jag länge varit svag för Real Sociedads Iñigo Martínez.
Vad tycker du? Diskutera gärna i kommentarsfältet nedan.
