Barcelona - Valencia1 - 0
FC Barcelona - Valencia CF 1-0: Knapp fördel inför returen
Barça står med ena foten i final. Eller med ena lilltån, snarare. Mot ett för kvällen ultra-defensivt Valencia drog Barcelona det längsta halmstrået, och vann med minsta möjliga marginal. Tungan på vågen blev återigen Messi och Suárez, som tillsammans trollade fram segermålet.
4-4-2 eller 4-1-2-1-2? Coutinho eller ingen Coutinho? Totaloffensiv eller tilltäppning?
Mot bakgrund av helgens bottennapp till insats, var frågorna många. Då blev balansen på tok för offensiv, och inför kvällens drabbning återstod det att se huruvida Valverde skulle experimentera på nytt, eller backa bandet.
Svaret blev det sistnämnda. Förvisso kom Barcelona till spel enligt den något mer offensiva 4-4-2-uppställningen, men någon Coutinho fanns inte med från start. Valet föll istället på följande manskap:
Cillessen
Piqué Umtiti
Roberto Alba
Busquets
Rakitic (68´) Iniesta (73´)
Vidal (58´)
Messi
Suárez
Marcelino tvingades å sin sida att mönstra en mer okonventionell laguppställning. Knappa dygnet innan avspark stod det nämligen klart att nyckelspelarna Guedes, Kondogbia och Garay skulle missa matchen. Samtliga på grund av skada.
Sålunda föll valet på följande hopkok till laguppställning:
Domenéch
Montoya Vezo Paulista Gaya
Soler (76´) Parejo Coquelin Pereira (46´)
Rodrigo (81´) Vietto
Första halvlek:
80-20 i possession, 9-1 i hörnor och 1-0 i skott på mål efter 45 spelade minuter.
Behöver jag säga mer? Medan gästerna spelade med elva spelare bakom bollen och uteslutande ägnade sig åt försvarsspel, gav Barcelona en lektion i återerövring och bollinnehav.
Men några chanser skapade hemmalaget inte. Inga farliga, åtminstone. Press-spelet och återerövringen må ha fungerat perfekt – men lik förbannat lyckades det för kvällen extremt centrerade Valencia hålla katalanerna utanför sig, och längs kanterna.
Så gott som halvleken igenom. Bortsett från ett par Messi-genombrott, några halvfarliga inlägg och Iniestas volley-försök i den 38:e minuten, skapade hemmalaget inga som helst farliga målchanser. Och i den andra riktningen stod Cillessen sånär på sysslolös – vilket den ovan nämnda statistiken skvallrar om.
Halvtid, och mållöst.
Andra halvlek:
Den andra halvleken kom att bli desto livfullare.
Delvis som en följd av att Valencia plötsligt bjöd upp till dans, men framförallt eftersom Barça plötsligt slappnade av i återerövringen. Resultatet blev en närmast böljande öppningskvart, och bland andra Messi spräckte sånär målnollan efter ett patenterat Messi-genombrott. Skottet i burgaveln den gången.
Alltjämt mållöst, alltså. Och sakta men säkert föll gästerna tillbaka till sina utgångspositioner, samtidigt som katalanerna på nytt plockade fram handbollsklistret.
Men så. I den 67:e minuten. Alba till Messi i utkanten av straffområdet, en närmast genial chipp över samtliga Valencia-försvarare, och pang – 1-0 till Barça genom Luis Suárez!
En enorm lättnad, naturligtvis. Men samtidigt ett resultat som gästerna mer än gärna skulle ta med sig hem. Sålunda fortsatte Barca att attackera, och Valencia att försvara.
Dock skulle matchen komma att öppnas upp något, i takt med att tröttheten tilltog. Och bland andra inbytte Philippe Coutinho och Valencia-nyförvärvet Francis Coquelin stresstestade de respektive keeprarna med varsitt distansskott.
Men i övrigt brände det aldrig riktigt till. Messi, Suárez och Coutinho letade febrilt, men kom aldrig riktigt nära. Valencia stack upp i den enstaka omställningen, men nådde aldrig fram.
Och nära skjuter ingen hare. Slutsignal, och 1-0 till Barça!
Reflektioner:
På det stora hela, en väl godkänd insats.
Nog för att det saknades det lilla extra för att låsa upp Valencia-försvaret, men det tryck Barça lyckas skapa över nittio minuter är lik förbannat imponerande.
Återerövringen var nära på perfekt i den första halvleken, och under stora delar av matchen framstod Valencia som vilket bottenlag som helst. Tvingade till att spela med 11 man bakom bollen, och oförmögna att ställa om på ett vettigt sätt.
Ett imponerande försvarsspel, alltså. Och med tanke på att Messi till slut lyckades dyrka upp Valencia-försvaret får även anfallsspelet godkänt. Låt vara att Barça emellanåt blev handbollspelande, men givet hur lågt Valencia spelade är det svårt att kräva mer. Med den här typen av prestation vinner Barça matchen nio gånger av tio, ju.
Nu till det individuella. Först och främst vill jag lyfta fram Umtiti, som återigen dominerade i försvaret. Naturligtvis underlättades jobbet av den fungerande, kollektiva återerövringen, men de få gånger Valencia stack upp satte Big Sam ned foten rejält. Visade prov på snabbhet, styrka och spelförståelse.
Därtill tycker jag Coutinho gav ett piggt intryck. Inte bara kändes brassen mer bekväm i rollen till vänster på det centrala mittfältet, tillsammans med Messi och Suárez bjöd han dessutom på ett par, tre imponerande försök till kombinationer centralt i planen. Något som bådar gott inför framtiden, och returen på Mestalla.
Matchfakta:
FC Barcelona – Valencia 1-0
Suárez (67’)
Bollinnehav: 73 – 27
Skott: 11-4
Skott på mål: 5-1
Gula kort: 1-3
