FC Barcelona – Villarreal CF 5-1: En utklassning som lovar mer
Mål, skönspel – och en gnutta likgiltighet. När Barcelona på onsdagskvällen besegrade Villarreal, bjöd katalanerna på det mesta.
Laguppställningar:
FC Barcelona:
Cillessen
Semedo, Piqué, Vermaelen, Digne
Paulinho, Busquets, Iniesta
Dembélé, Messi, Coutinho
Villarreal:
Asenjo
Gaspar, Gonzalez, Ruiz, Costa
Rodrigo, Trigueros
Castillejo, Fornals, Cheryshev
Bacca
Första halvlek:
En snabb pasillo, lite foton med kidsen, och pang – så var den första halvleken igång med buller och brak.
För som Barça visade upp sig de inledande tjugo minuterna. Lite småslarv här och var, absolut, men i såväl passningsspelet som försvarsspelet gav katalanerna ett påslaget intryck, och i offensiv väg bjöd CDM (Trademark?) på propagandafotboll. Dribblade, kombinerade och avslutade som om de känt varandra sedan barnsben.
Och just det – man tog ledningen också.
Två gånger om. Först genom Phillippe Coutinho, som i den elfte minuten enkelt kunde stöta in returen efter Ousmane Dembélés dribblingsräd och avslut, och sedan genom Paulinho, som fyra minuter senare avslutade ett drömanfall signerat Andrés Iniestas majestätiska passningsfot. Kvarten spelad, och 2-0 till Barça!
Barça för hela slanten, alltså. Och bortser man från en tiominutersperiod i mitten av halvleken – där tempot gick ned avsevärt, och Barça gav ifrån sig initiativet något – lyckades katalanerna behålla greppet halvleken igenom.
Men utan att lyckas utöka ledningen. Verkade det som. Innan Barça bara sekunder innan halvtidsvilan på nytt drog fram trollstaven ur byxfickan.
Ni har hört den förut. Messi till Iniesta, Iniesta till Messi – och 3-0 till Barça efter att argentinaren kyligt volley-placerat bollen förbi Asenjo i Villarreal-målet. Vintage Barça.
Andra halvlek:
I vad som skulle komma att bli en betydligt mer öppen andra halvlek, var det Villarreal som inledde starkast.
Gästerna klev på betydligt högre än i den första halvleken, och plötsligt var det Barça som tittade på medan Villarreal skapade målchanserna. Inte sällan genom Pablo Fornals, Samu Castillejos och Nicola Sansone.
Och i den 54:e minuten sprack den katalanska nollan. På ett minst sagt oturligt sätt.
Efter fint förspel av Carlos Bacca hamnade bollen hos Fornals i utkanten av straffområdet, och när spanjorens avslut sedan styrdes via Sansones axel, stod Jasper Cillessen fastfrusen och chanslös.
Vilket borde ha väckt hemmalaget, kan tyckas. Men istället fortsatte Barça att spela avvaktande, och med lite otur (eller ett effektivare Villarreal) kunde matchen mycket väl ha kommit att jämnas ut ytterligare.
Men icke. Katalanerna hade marginalerna med sig, och sakta men säkert kom gästerna att öppna upp sig rejält i det defensiva omställningsspelet.
Vilket Barça utnyttjade till fullo. Dels i den 87:e minuten, när Ivan Rakitic kanaliserade sin inre Messi och serverade Dembélé fram till 4-1-målet, dels på stopptid, när fransmannen helt på egen hand slalomdribblade sig förbi tre motståndare och snyggt chippade in femettan.
Slutsignal, och 5-1 till Barça!
Reflektioner:
En väldigt, väldigt uppfriskande Barça-insats.
Säga vad man vill om den andra halvleken (och om motståndet, som för kvällen inte nådde upp till sin högstanivå) – men sättet på vilket Barça uppträdde i den första var bland det mest livliga jag har sett den här säsongen.
Passningsspelet, dribblingarna, rörelsen, kombinationerna – i nära på samtliga aspekter av spelet gav katalanerna ett inspirerat intryck, och med facit i hand kan vi konstatera att 4-3-3-uppställningen gjorde comeback med bravur.
Inte för att press-spelet satt helt och hållet. Eller för den delen det tekniska utförandet, varje gång. Men visst kändes kollektivet FC Barcelona mer spetsiga än på länge? Och visst kändes det som att mittfältet höll, trots att den fjärde mittfältaren inte längre fanns på plats?
Det var mitt intryck, i alla fall. Och jag tror mycket hade att göra med dynamiken på mittfältet (läs: Paulinho), i kombination med den nykomponerade anfallstrion. Balansen blev rätt, helt enkelt. Åtminstone i den första halvleken.
Nu till kvällens awards. Och de är många. Iniesta, Messi, Coutinho, Cillessen, Rakitic – samtliga visade upp sig från rätt sida, och förtjänar omnämnande.
Men starkast lyste Ousmane Dembélé. Han är inte färdig på något sätt (det syntes även ikväll) – men jisses vilket råämne han är. Och jisses vad han flyger fram, när det flyger för honom. Imponerande, to say the least.
Matchfakta:
FC Barcelona – Villarreal 5-1
Coutinho (11’), Paulinho (16´), Messi (45´), Dembélé (87´, 90´)
Bollinnehav: 57 – 43
Skott: 12-17
Skott på mål: 7-7
Gula kort: 0-3
Hörnor: 4-4
¡Visca el Barça!
