Måndag hela veckan – Del 20 – 18 Feb
Champions har åter dragit igång och denna vecka är det Barças tur att mäta sig med de absolut bästa från Europa. Milan står för motståndet och lita på att FC Barcelona kommer att gå för fullt. Ligan känns närmare efter ännu en vinst och både Valencia och Emerys Sevilla har vaknat till liv. Välkommen till den tjugonde delen av Måndag hela veckan!
Idén med denna del var att kunna göra en intervju med Gazzetta dello Sport för att se lite hur de ser på FC Barcelona och framförallt mötet mot Milan. Tyvärr har det inte blivit möjligt än och kanske kan det bli aktuellt inför returmötet. Hursomhelst så ska jag försöka gå in lite djupare på hur och varför årets lag fungerar så bra som den gör.
Startelvan 2012-2013
Den största skillnaden mellan Titos lag och Guardiolas är att i år verkar laget ha klart för sig vilket som är första elvan. Även om det i början roterades runt ganska mycket och flera spelare var involverade i laget än tidigare, så har Barça sällan haft en så klar startuppställning som man har nu.
Den största skillnaden enligt mig, är Cescs (svårt och uttala det) roll i laget, där han spelar i mitten ihop med Xavi. Iniesta i sin tur tillsammans med Messi och Pedro tar hand om anfallsspelet. Alves och Jordi Alba i varsin kant och resten av laget kan väl de flesta vid det här laget. I de viktigaste matcherna hittills har Barça alltid ställt upp med dessa spelare och det är därför både Alexis och framförallt Villa har fått stå vid sidan många gånger. Chilenaren har ju annars inte alls varit i form under hela säsongen men när det gäller Villa, så borde han ha fått mer speltid under en del matcher.
Samtidigt är det viktigaste att laget fungerar och med både Pedro och Cesc har det gått rent ut sagt, helt fantastiskt. En annan skillnad är också att Villa gör många mål, men i själva spelet deltar han inte särskilt mycket. Alexis däremot kämpar oerhört mycket och med sina dribblingar gör att motståndarna får slita mycket för att ta bollen ifrån honom. Detta kan också vara en av anledningarna om varför han ibland får mer speltid än ”El Guaje”. Laget sätts alltid i första hand.
Nu när Champions kommer starta igen denna vecka så är mål guldvärda och det är nu Villa på allvar kommer att få chansen i laget. Förra året var det just det som fattades när Barça blev utslagna av Chelsea efter att ha skjutit nästan 30 skott i var och en av de matcherna. Det kommer att bli intressant och se hur Tito och kompani hanterar det i år.
Många bra lag i Spanien
Att det existerar ett dilemma mellan olika fotbollskulturer och sättet man ser på andra stilar är något som alltid har funnits. Det finns de som menar att den vackraste fotbollen spelas i Spanien och andra utomstående som tycker att den spanska ligan är för ojämn och att det är för stor skillnad mellan lagen i topp jämfört med resten.
Oavsett vilket av dessa påstående som stämmer är något som kan diskuteras i all evighet. För min egen del, som även följer den engelska ligan så mycket jag kan, måste sägas att jag aldrig har upplevt en liga med så många bra lag som spelar så fin fotboll som den spanska. Självklart är avståndet till både Barça och Real Madrid nästan omöjligt att förkorta, men frågan är ifall dessa lag, eller i alla fall Barça, inte hade varit lika mycket överlägsen i andra ligor också? Dessutom är det Atletico som ligger på en ganska bekväm andraplats för tillfället.
Malaga kommer att möta Porto i en helt öppen åttondelsfinal i Champions League och fortsätter bra i årets liga trots en del ekonomiska bekymmer. I helgen hann jag se den andra halvleken mellan just Pellegrinis mannar mot Bielsas Bilbao. Vilken fantastisk match och vilken fotboll båda lagen presterade. Det var anfall efter anfall och i ärlighetens namn var det lite orättvist att Bilbao inte tog med sig en poäng efter sin fina insats, i alla fall i den andra halvleken. Susaeta på högerkanten är helt otrolig och hela Athletics spelidé, att alltid försöka spela sig ur situationerna, gör det så härligt att se dem spela fotboll. Malaga i sin tur spelade också fint mellan lagdelarna och det var framförallt Isco, som är en ung Iniesta, och den nya brassen Piazon, bjöd på härliga spelsekvenser dem emellan.
Valencia har också på allvar börjat jaga den eftertraktade Champions Leagueplatsen efter att Valverde har anlänt som tränare. Laget hade en liten svacka i de tre mötena mot Madrid, men efter det har man fortsatt sin fina svit i ligan. Championsmötet mot Paris SG kanske kom lite för tidigt för laget som sakta men säkert börjar likna det lag som Emery hade under många år. På tal om Emery så har vänt på Sevillas dåliga inledning i ligan och laget närmar sig europaplatserna. Det är i dessa fall man förstår hur viktigt det är med att ha bra tränare i fotboll. Det räcker inte alls med spelarmaterialet, utan det är minst lika viktigt att ha en idé om hur man vill spela samt ha rätt person som kan utföra dessa idéer i praktiken. Återstår att se hur långt dessa lag kan nå i det som är kvar av säsongen.
Champions League väntar
I förra veckan fick vi se en underbar match mellan Real Madrid och Manchester United på Bernabeu. I en match där det pratades mycket om att Madrid var stora favoriter, fick vi se att i Champions kostar det att vinna. Även om hemmalaget Madrid var det bättre laget så hade Fergusons mannar en del väldigt klara chanser att göra mål på. 1-1 är också ett resultat som i teorin är bättre för engelsmännen, men man måste komma ihåg att Madrid är nog det bästa laget i världen när det gäller kontringar. Därför är returmatchen en helt öppen historia.
Ett plus måste jag också ge till Jose Mourinho som ofta får kritik, för att han introducerade den unge Varane i laget som verkar bli den nästa stora backen i Europa. Han påminner mycket om en viss Alessandro Nesta med sin elegans och sättet att läsa spelet. Det ska också sägas att Real Madrid faktiskt spelade riktigt bra stora delar av matchen mot United. Intressant returmatch väntas på Old Trafford om ett par veckor.
När det gäller FC Barcelona så kommer laget att spela mot Milan på San Siro nästa onsdag. På pappret är katalanerna storfavoriter men Milan är ett klassiskt lag och man kan aldrig underskatta italienarna. Det som de flesta här i Barcelona är glada över är att ”SuperMario” Balotelli inte kan spela för Milan i Champions League. Med tanke på hans fina form sedan han anlände till Milanoklubben är det nog riktigt bra att han inte kan medverka i onsdagens match.
Hos Barça går det mesta rätt bra för tillfället och laget har verkligen visat att man klarar av olika spelsituationer. Under förra veckans match på Camp Nou bjöd man på uppvisning mot Getafe och i lördags visade laget att man även klarar av att vända på svåra matcher. Något som man gjorde ofta i början av säsongen. Att man fortsätter med sin fina svit i ligan imponerar med tanke på de matcher som väntar nu under de närmaste veckorna. Koncentrationen och samspelet mellan lagdelarna är det som framförallt gör att man lyckas prestera vecka efter vecka.
Det enda man kan klaga på är egentligen att laget släpper in mål i nästan varje match. Mot Granada i helgen fick man en förvarning när Brahimi nästan fick in kvitteringen i slutminuterna. I Champions har man inte råd med att låta motståndarna komma så nära. På onsdag kommer Barça att inleda en rad matcher som kommer vara avgörande för säsongens gång. Till skillnad mot marängerna så är man inte lika mycket piskade att vinna i både Cupen och i Champions. Man har ligan under kontroll och endast en kollektiv kollaps skulle innebära att man förlorar ligatiteln. Just det kan vara en fördel i matcherna mot Milan och returmötet mot Real Madrid i semifinalen av den spanska cupen.
Självklart har Barça alltid press på sig att prestera mot både Real Madrid samt ute i Europa, men man är inte lika mycket beroende av att rädda säsongen ifall man skulle misslyckas och vinna i någon av dessa matcher. Lyckas laget behålla koncentrationen och motivationen, som man hittills har visat under säsongen, så har man stora möjligheter att både ta sig till final i den inhemska cupen samt gå längre i Champions. På onsdag börjar äventyret ännu en gång.
Veckans ros går till Leo Messi som har lyckats göra hela 301 mål i sin karriär (helt otroligt) och till Andres Iniesta för hans magiska nedtagning i den sista hemmamatchen mot Getafe som fick en nästintill fullsatt Camp Nou att hålla andan. Båda dessa spelare är ett bevis på att fotboll handlar i första hand om att kunna njuta av det man gör och att kunna sprida det enorma glädje och energin vidare till de som följer matcherna vare sig på plats, eller runt om världens alla hörn.
Ha det bra alla och till nästa måndag!