Atlético - Barcelona1 - 1
Matchrapport: Atlético de Madrid - FC Barcelona 1-1
En på förhand superhet match blev med facit i hand en välspelad, intressant och lagom het match. Atléticofansen visade alla att övergången till nya arenan inte kommer bli några problem. Barca visade att detta trots allt är ett lagbygge som återigen kommer att vara med och slåss om samtliga titlar.
Uppställning
Ter Stegen
Semedo, Pique, Umtiti, Alba
Rakitic, Busquets, Iniesta
Messi, Suarez, Gomes
Avbytare
Cillessen, Paulinho, Mascherano, Digne, Deulofeo, Roberto, Suarez.
Första Halvlek
Kvällens första överraskning bjuder míster på när Andre Gomes är uppskriven som den som ska komplettera Messi/Suárez i anfallet. De flesta hade antagligen förväntat sig Deulofeo eller möjligtivs Suarez den andre. Hur som helst, Gomes blev det och det finns inget annat att göra än att ge sitt förtroende och stöd till de startande.
Barca startar förtroendeingivande. Det för dagen nya begreppet pondusfotboll utövas av bortalaget och de rödvita får inte riktigt tag i någonting alls. Bolltempot är kanske inte maximalt men ändå tillräckligt bra för att ge en känsla av att det kan ringa lite när som helst. Vi behöver inte vänta mer än ganska exakt 30 sekunder innan Messi får bollen sisådär 35-40 meter från mål, accelererar så det ser ut som fusk, väggar lite läckert med (tror jag) Suárez innan han krånglar sig väldigt nära mål och avslutar halvt liggandes, strax utanför. Det hade varit en matchinledning borta mot Atléti att tala om under många middagar framöver om den hade suttit. I den tredje minuten får vi se något som närmast måste betraktas som en chock. Andres Iniesta flyter fram något i banan och tar ett skott (!) som träffar mål men Goliat, förlåt Oblak, behöver inte anstränga sig särskilt mycket för att styra undan.
Fram till dryga sju minuter av matchen är det bara ett lag på banan och det är för dagen godisfärgade Barca som styr och ställer efter behag. Atlético försvarar sig på ett godkänt sätt men det offensiva skapandet är noll och Barca känns farligt. Precis när vi börjar vaggas in i ett tryggt gung får vi reda på att Griezmann deltar i matchen när han blir framspelad till en hyfsat fin möjlighet nära mål, dock korrekt avblåst för offside. Kort därefter, jag tror att klockan stod kvar på sju och nånting, får Griezmann ytterligare en möjlighet då han avlossar ett fint skott. Ter Stegen är alert och avvärjer.
Det har nu visat sig att (som om någon inte redan visste) att Griezmann är referenspunkten i Simeones offensiva idéer. I den nionde minuten flyter Antoine på Iniestavis genom Barcas försvar, ni vet sådär som när man blir osäker på om försvarsspelarna var en synvilla, och får iväg ett bra avslut. Tyvärr för Griezmann och fölket på läktaren blir han i just det läget överträffad av Ter Stegen som gör en riktigt fin räddning och börjar smyga fram som en kandidat som halvlekens man. Matchen flyter på på ungefär samma sätt som före superchansen, Barca håller bollen ungefär 70 % av tiden, Atlético står rätt och skapar någon chans då och då. I den 21 minuten kommer då matchens första mål, lite från ingenstans kan jag känna men jag känner också att det är en prestation som bör hyllas. Saúl får en passning ca 10 meter utanför straffområdet, halvt felvänd. Han vänder upp, tar några kvicka steg och håller undan sin försvarare innan han strutar iväg bollen med en märklig vristvariant som gör att Ter Stegen, trots utsträckt till max, inte är direkt nära bollen strax före den lägger sig bekvämt i maskorna. 1-0 på det viset som känns typiskt Atlético de Madrid.
Andra Halvlek
Kommentatorsparet konstaterade 29 gånger under första halvlek att Barca inte riktigt kunde kapitalisera på sitt enorma bollinnehav och att tempot behövde höjas för att skapa lite kaos i Atléticos försvar. Både ja och nej säger jag, visst är det en självklarhet att högre bolltempo aldrig skadar, däremot tycker jag att Barca skapar tillräckligt för att hänga en balja. Nu blev det inte så och andra halvan startar med 1-0 för hemmalaget.
Valverde har eventuellt direktkontakt med Tennisberg och Djordjic, för direkt i andra halvlek kan vi skåda ett något högre tempo i passningsspelet och framförallt en helt annan aggressivitet i återerövringarna. Barca sätter ordentlig press så fort en rödvit har bollen och det märks tydligt att Simeones gäng inte är rikitgt bekväma med den utvecklingen av matchen. Barca dominerar spelet från start och skapar två fina möjligheter första tolv minuterna. Först Suárez som efter bra spel får iväg ett tungt skott som dock går lite för centralt och Oblak har inga probem med att skicka tillbaka bollen dit den kom ifrån. I minut 57 kommer så den bästa chansen i matchen för gästerna. Frispark strax utanför straffområdet och som alltid när Messi är på banan så kittlar det i nacken av förväntan. Synd att det sker på bortaplan då vi går miste om det taktfasta, härliga trummandet. Hur som, Messi kliver fram och skickar bollen i Oblaks vänstra stolpe. En riktigt fin båge på bollen men tyvärr alltså inget mål denna gång. Matchen fortgår på ungefär samma vis, Barca äger både bollinnehav och chansskapande, Atlético känns lite avtrubbade och inte alls lika farliga som i första halvan. Naturligtivs är det så att när klockan börjar ticka upp mot 65-70 så sätts tankarna om att stänga matchen igång.
I den 79:e minuten kommer så drömläget för vår sovande superstriker. Suárez får en fin passning när han befinner sig halvvägs in i straffområdet. Avslutet blir någon slags skyffling och även om det kändes riktigt hett så verkade Oblak som vanligt ha proppat i sig en burk stesolid, med andra ord obehagligt lugn när han räddade avslutet. En dålig förstatouch av Suárez gör att han inte riktigt har balans och därmed inte får någon bra pendel = fjösigt skott. Där och då kändes det som en kväll där allt gick Atléticos väg.
Vi behövde dock inte vänta särskilt länge på en mycket efterlängtad kvittering. Sergi Roberto (som borde spela betydligt mer) får bollen i höger ytterposition, avancerar några steg framåt innan han stöter till med sin trollspöfot och serverar Suárez panna med ett underbart inlägg på den bortre stolpen. Suárez visar behärskning, kyla och klass när han nickar ner bollen i marken precis framför Oblak. Därifrån letar sig bollen upp i taket och 1-1 känns härligt samt rättvist. Barca får givetvis en boost av detta och resten av matchen handlar om: 1-1 eller 1-2? Atlético känns ofarliga i allt de gör.
Matchen avslutas med att Messi får ett frisparksläge där han normalt sätter någonstans runt 10/8. I stort sett på straffområdeslinjen. Skottet blir tungt, pressat med hyfsad riktining. Tyvärr är Oblak perfekt placerad och limmar lädret. Matchen är över och 1-1 är resultatet.
Reflektioner
Jag måste säga att jag stänger av teven med en bra känsla i magen. Detta var en väldigt viktig match för oss. Kanske inte främst resultatet utan att få en bild av hur vi står oss i den kanske allra svåraste bortamatchen i Europa. Den första halvleken är okej för Barcas del men det känns ändå som om Atlético någonstans har full kontroll på det som allt som händer. Barca rullar fint och skapar en del men det är Atlético som visar effektivitet och en skarpt utförd matchplan.
Nu tittar inte jag på studiosnacket så det är mycket möjligt att detta redan nämnts, men Sergio Busquets är tillsammans med Messi just nu Valverdes viktigaste pjäs. Herregud vilken spelare det är. I stort sett komplett med en spelförståelse och ett öga som är ett par nivåer över alla andras. Långsam säger du? Javisst, men snabbhet är inte prio ett på hans position och med tanke på att han kompenserar det halvdana steget med att vara överlägsen på allt annat så känns det inte som ett problem överhuvudtaget. Vi ska vara väldigt glada att Busquets spelar i rödblå tröja och att han verkar ha insett att han måste ligga på topp i i stort sett varje match för att spelet ska flyta. Höjdpunkten för Sergios del: Någon gång i mitten av första halvlek när han strax utanför eget straffområde gör en Anders Svensson, dvs blir pressad och väljer att iskallt sula bollen bakåt och sen framåt igen runt sitt stödjeben. Mums!
En spelare som inte briljerar fullt så mycket är Gomes. Han fick ett erbjudande av Barca och det vore väl märkligt att tacka nej. Däremot tycker jag att det är dags att konstatera att han tyvärr inte håller måttet. Han kan på sin höjd bli en utfyllnadsspelare i truppen och det behövere Ernesto inse. Tekniskt är han eftersatt och passningsspelet är tyvärr inte ”da Barca”. Ingen dålig spelare alls men kraven är annorlunda i den här klubben.
Sammanfattningsvis inger matchen hopp, det var viktigt att inte förlora och om man dominerar matcher borta mot Atlético de Madrid och får ett kryss med mersmak så är det ett bra bevis på att ditt lag är på absoluta världstoppen. Frågan som kvarstår är möjligtvis om vi är alltför beroende av Leo. Jag tror dock att om han nu skulle bli skadad och borta, säg, 6-7 matcher, så kommer vi trots det kunna fortsätta dominera och vinna matcherna. Vi har bra kreativitet med Suarez den andre, Deulofeo, Iniesta mfl. Vi har, när han hittar formen, världens bästa nia och vi har ju faktiskt också målkungen Paulinho.
Nu jobbar vi vidare!
Matchfakta
Mål: 1-1
Bollinnehav: 31-69
Skott: 5-15
Skott på mål: 4-7
Hörnor: 2-1
Offfside: 2-2
Gula kort: 3-2
Publik: 64.393.
