Fiaskot är fullbordat!
På den tunna linjen mellan succé och fiasko har Betis balanserat länge. Å ena sedan en riktigt dålig säsong i ligan, å andra sidan har vi spelat i Europa, något som är tämligen ovanligt i en klubb som Betis. Efter 0-3 hemma mot Steaua finns nu ingenting kvar att glädjas åt.
Förutsättningar och startelva
Förutsättningarna var solklara; hade vi vunnit mot Steaua hade det varit den bästa placeringen i Europa någonsin. Med det i tankarna hade det varit lättare att förlåta en dålig säsong i ligan. Efter första matchen borta i Bukarest var förutsättningarna också glasklara. Vinner vi matchen hemma på Lopera är vi vidare till kvartsfinal.
Serra Ferrer ställer upp med följande manskap:
Contreras i mål, en backlinje med Melli och Luis Fernandez på kanterna och Juanito-Nano som mittbackslås. Arzu, Rivera och Edú bildar innermittfält med Joaquin och Tardelli på kanterna. Framåt var det tanken att Robert skulle göra målen. Tämligen ordinarie manskap alltså.
Serra har länge hävdat, åtminstone sen det började gå riktigt dåligt i ligan och sen vi åkte ur Champions League spelet, att Uefacupen är inget att satsa på, allt fokus är på ligan. Likväl ställer Serra upp med mer eller mindre ordinarie manskap i denna cup. Något motsägelsefullt tycker jag. Fast det är ju sant, Dani (den spelare som troligen har sämsta målsnittet alla kategorier, alla ligor, alla länder, alla tider, alla möjliga världar) vilade ju.
Matchen
Matchen saknar karaktär till en början. Man känner på varandra helt enkelt. Betis sticker upp en del och får ströchanser men utan att det riktigt hettar till. Man håller försvaret intakt och det känns stabilt. I brist på chanser och andra intressanta händelser hoppar vi raskt till andra halvleken.
Under pausen visar Betisfansen på plats prov på gott mod med lite allsång, intet ont anande om vad som väntade. I början på andra är det nämligen inte Betis som tar tag i taktpinnen utan Steaua som verkar ha kommit över sin överdrivna respekt för Betis. Redan i den 54:e minuten spelar Nicolita in 1-0 för rumänerna. Uppförsbacken ser redan nu riktigt tung ut eftersom vi har två mål att hämta ikapp för att ta oss vidare. Mål på bortaplan är ju värt mer.
Halvdussinet minuter senare får Joaquin psykbryt och ”hämnas” på Steaua-spelaren Dica för en ful tackling och blir utvisad. Såg det tungt ut innan började vi närma oss 90 grader nu.
Serra kommer på den geniala idén att slänga in Dani istället för Arzu. Det är nu logiskt omöjligt att vinna matchen (ni får räkna ut varför själv). Eller, nja, inte riktigt. Det är ju faktiskt i sånna här lägen som Dani gör sina mål. När vi ligger under med 5 mål och publiken har gått hem och alla tv-kameror är avstängda för längesen.
Betis försöker ändå få till en sista forcering och Robert och nämnda Dani kommer till ett antal avslut utan resultat. Istället dödar Steaua den sista gnutta heder och stolthet som finns kvar i mitt Betishjärta genom att göra både 0-2 och 0-3 genom Iacob och Nicolita får göra sitt andra.
Funderingar
Jag tycker hela den här europakampanjen kändes väldigt godtycklig från början från Betis sida. Inga klara riktlinjer. Ville vi överhuvudtaget vara kvar i Uefacupen? Nej, enligt Serra som ändå ställer ordinarie manskap på benen match efter match. Alla som håller någotsånär på Betis hoppades nog länge på att vi skulle försöka göra sin bästa Europainsats någonsin. Det skulle ju liksom väga upp så mycket av det andra som gått fel den här säsongen. Istället står man nu här helt utan glädje, förnedrade av rumäner och med Sevilla vidare till kvartsfinal och med en ligaplacering under strecket och vet inte vad man ska tro. Satsar Serra på ligan men har ändå inte lyckats prestera bättre än trea från slutet??? Är vi så förbannat dåliga? Man börjar ju undra!
MUSHO BETIS!!!
