Casa Blanca v.34
Säsongens första Casa Blanca är här, och det diskuteras lagets förutsättningar, provokationer och lite till. Nina Ljung Fredman, från Zaragoza-lägret, har bjudits in som gäst för att prata lite Madrid.
Deltagare:
Nina Ljung Fredman, redaktör Zaragoza (vinnare av Guldskölden)
Joakim Broberg, redaktör Real Madrid
Saman Rahnamaei, skribent Real Madrid
________________________________
I. Real Madrid har som bekant haft en givande försäsong, där man fått ställa sig emot allt från korpennivå till absolut världsklass, och man har haft en ärlig chans att spela ihop sig till ett bättre lag. Hur känns situationen i dagsläget; är truppen idag fulländad? Hur ser kommande säsong ut för Real Madrid?
Fredman:
– Försäsongen ska knappast vara kulmen på formtoppskurvan, och Real Madrid har gjort sin bästa försäsong på väldigt länge. Om det var själva uppvärmningen inför vad som komma skall antar jag att de exploderar som ett målsprakande fyrverkeri över tabellen.
Framåt är Real Madrid fulländade. Man har otroliga individualister.
Däremot är jag lite mer osäker på försvaret, särskilt mittbackspositionerna. Det känns lite "instabilt" och Mourinho är inte bortskämd med alternativ här.
De mål man släppt in har varit alldeles för lätta sådana.
Och lika lite alternativ som man har i försvaret, lika fullpackat är det på mitten. Jag undrar lite var alla ska få plats. Visst är säsongen lång och man kommer spela flera turneringar, men ändå? Det blir trångt på bänken och sitter man för tätt inpå varandra är det lätt att det blir lite irriterat, så att säga.
Då Spanienred tippade La Liga 2011/12 var jag den enda som trodde att Real Madrid skulle vinna.
Och det tror jag fortfarande, främst eftersom lagen bakom toppduon blivit bättre i år vilket förmodligen och förhoppningsvis innebär att kampen i toppen blir jämnare. Real Madrid är ett mer oberäkneligt lag än Barcelona, det tror jag kommer vara avgörande här. Det enda jag är lite osäker på är hur man backar upp och backas upp av Mourinho, hur man tacklar kontroverser. Ska man börja bråka om telefonsamtal, och fortsätta utelämnas ur startelvan för att man ringer upp Xavi (som Casillas) eller för att man äter middag med sina före detta lagkamrater (som Pedro Leon förra året) blir det däremot omöjligt.
Broberg:
– Laget har utvecklats i rätt riktning och det känns framförallt som helheten tagit ett antal kliv även om individuell progression (Benzema, Özil) också finns att omnämna. Men för att svara på frågan så är inte truppen fulländad. Vi har fortfarande inte fått se vad Sahins intåg kan få för effekt på utvecklandet av en tydligare och mer mångsidig anfallsidé men i mina ögon skulle truppen må mycket bra av att få in ett extra alternativ till det offensiva mittfältet som kan tillföra mer spelskicklighet och förmåga att göra skillnad på offensiv planhalva. Frågetecken bör också resas efter bredden på det defensiva mittfältet där det saknas ett fysiskt alternativ till Khedira om Lass får igenom sin förmodade flytt innan fönstret stänger.
Några spelarköp är dock inte att vänta utan det är säkerligen det här gänget som ska göra’t. Kan Real Madrid bygga vidare på förra årets recept med defensiv stabilitet och supersnabbt omställningsspel och dessutom addera ett mer genomtänkt och flytande anfallsspel finns det naturligtvis goda chanser till en lyckad säsong. Matcherna mot Barca har gett mersmak, nyckeln i ligaspelet ligger dock i att skära ner på antalet onödiga poängtapp mot mindre lag vilken var den principiella orsaken till att man gick bet i ligan förra säsongen.
Rahnamaei:
– Läget i truppen ser absolut lovande ut. Real Madrid har under transferfönstret värvat med måtta, vilket givetvis bekräftar att Mourinho är en man som satsar på kontinuitet. Dagens trupp är enligt mig själv nästintill mästerlig. Jag litar inte riktigt på Benzema. Fransmannen har under senare tid öst in mål men han är tyvärr iskall mot stora lag. Han var osäker och iskall när lägena väl dök upp i dubbelmötena mot Barcelona i Supercupen. Återstår att se om fransmannen är de stora matchernas man, det är dock något som jag tror att han inte är i dagsläget. Han behöver ännu mer tid och självfötroende. Vidare är jag väldigt nöjd med försvars- och mittfältsuppsättningen, då det finns klara alternativ om en skada exempelvis skulle drabba en av startspelarna. Jag har stora förhoppningar om Nuri Sahin inför kommande säsong, då jag tror att han skulle passa perfekt bredvid Xabi Alonso i en defensiv roll. Han även väldigt duktigt när det kommer till frisparkar och jag hoppas verkligen att han får ta frisparkarna ibland. Den unge Raphael Varane ser också väldigt intressant ut, han har imponerat under försäsongen och lär till en början få spela en del i de mindre matcherna, som en backup till Carvalho. Han är väldigt ung och besitter en enorm fysik. Ska bli intressant att följa honom under året. Vidare har jag även stora förväntningar på Real Madrid inför kommande säsong, vilka jag tror att laget kommer överträffa. Mou är inne på sitt andra år som tränare för Real och han har haft tid till att svetsa samman laget. Real Madrid kommer med all säkerhet att vinna Champions Leauge i år då laget växt och gjort stora framsteg tillsammans med Mourinho. Portugisen kommer tillsammans med spelarna att under året 2011/12 göra stordåd och tysta världens alla tidningar, hycklare och givetvis då det korrupta UEFA. Var så säkra.
II. Det har, föga förvånande, pratats mycket om bråket som startade i slutskedet av Supercupfinalen mellan Barca och Madrid. Bland det mest uppmärksammade blev Mourinhos provokativa gest mot Tito Vilanova. Är Mourinhos attityd missgynnande för Real Madrid, eller görs det helt enkelt en höna av en fjäder?
Fredman:
– Real Madrid för mig har alltid varit en gentlemannaklubb, det kanske mest "eleganta" laget i världen. Det gäller att försöka komma ihåg det, placera denna förtjusande gaphals i klubbens skugga och inte tvärtom.
För Mourinho försöker bli Real Madrid, eller göra Real Madrid till Mourinho. Han uttalar sig om madridismo och pseudomadridismo, ämnar alltså klassificera andras känslor och bestämma vem som är vad och det är han själv och hans åsikter som är mätsticka.
Mourinho får bra hjälp på vägen. Hade allt han sagt och gjort bemötts med likgiltighet eller ett kryptiskt leende hade han snart tröttnat men det gör det inte, det är tvärtom, väldigt effektivt - på ett eller annat sätt kommer allt att handla om honom. Ser han en parad ska han regna på den (och den fräckheten kan jag gilla som tilltag men inte att dem han regnar på försöker blåsa bort honom med den heta luften bakom alla arga ord istället för att fälla upp paraplyer och vissla, liksom bara låtsas att det regnar). Mourinhos finger visar inte bara publiken på Bernabeu utan även media vägen, de om någon ränner hans ärenden. Och han i sin tur har visat sig vara av uppfattningen att all publicitetr på något sätt är bra publicitet.
Jag gillar ett spektakel. Jag gillar Mourinho, jag gillar hur skoningslös han är och hur rättfram, men han har gått på myten om sig själv och tagit det lite för långt. Det var kul i början, nu har det blivit despotiskt och tröttsamt.
I slutet av dagen kan Jose Mourinho inte missgynna Real Madrid mer än vad folk låter honom. Genom att se klubben och tränaren som så oskiljaktiga har man gjort dem till ett precis som han vill.
Vad är det nu man säger? Hur mycket vinden än skriker kommer berget aldrig att buga sig för den?
Något sådant.
Jag hoppas mer för sin egen skull än för Madrids att han tar något steg tillbaka eller två. Därmed inte sagt att han ska leka helgon. Han får gärna fortsätta tycka och tänka, men han kan inte göra det åt andra än sig själv och det får väl sluta vid ord, inte hotelser, eller barnsliga gester.
Och så hoppas jag att han triumferar. Sportsligt, som en smäll över käften på hans ivriga belackare. Brukar ju gå bra för honom andra året.
Broberg:
– Först och främst tycker jag det är sorgligt att El Clásico har fått den här inriktningen där fokus riktas mot allt annat än fotboll, saker ska analyseras och varje situation millimeterbedömas in i absurdum. De senaste två matcherna har legat på en kvalitetsmässig nivå som saknar motstycke i något annat land och om detta har vi fått läsa och diskutera ganska lite. Gällande Mourinho så har jag genom hela hans karriär haft lite svårt för hans stil i olika sammanhang. Hans framgångar har byggt upp en överglorifiering där det har blivit närmast olagligt att utrycka en åsikt som opponerar sig mot någon liten aspekt i hans tränargärning, då han ju alltid har en ”plan” med sina aktioner, alltid en genialisk baktanke. Hur Barcelonas uppträdande inverkat på Mourinhos beteende och hur rivaliteten mellan Madrid-Barca på något sätt skulle rättfärdiga en fientlig hållning känns mindre väsentligt, för det är uppenbart att Mourinho gjort bort sig både en och två gånger vilket knappast är gynnsamt för Real Madrid ur någon synvinkel, även om bråket senast fick överdrivet stora proportioner.
Fotbollsmässigt har Real Madrid närmat sig Barcelona och i detta har Mourinho sin beskärda del där hans organisationsförmåga och cyniska förhållningssätt varit vitalt för lagets progression. Sett ur ett annat perspektiv har Mourinho samtidigt misslyckats med att nå resultat och när man inte vinner är det inte lika enkelt att komma undan med ett tvivelaktigt beteende. Att han själv slänger ur sig några provokativa ord på presskonferenser är en sak jag kan leva med, att han petar Villanova i ögat är inte särskilt snyggt och gör ingen bra reklam för klubben men är också en händelse som är separerad till personen Jose Mourinho. Problemet är snarare hur Mourinho fått lite för stort inflytande utanför plan och genom hans hårda retorik emot Barca har han fått med sig många Madridistas på tåget. En annan aspekt att lyfta fram är hur hans mentalitet faktiskt kan försämra Real Madrids fotbollsmässiga chanser mot framförallt Barca där balansgången mellan tändning/övertändning har fått ödesdigra konsekvenser vid mer än tillfälle den senaste tiden.
Mourinho har haft rätt i flera av sina anklagelser men från och till tar han sig för stora friheter som knappast överensstämmer med klubbens ideal. Därför har jag svårt att gå med i Mourinhos radikala variant av Madridismon som lägger för mycket fokus på fel saker. Nu tror jag inte vi kommer få se några fler skandaler av den här digniteten men det är definitivt av vikt att Mourinho använder sin vinnarinstinkt på rätt sätt i framtiden och koncentrerar sig på att vara tränare för Real Madrid, någon fanbärare för Madridismon kommer han aldrig att bli.
Rahnamaei:
– Givetvis är det fel att nypa/peta någon annan i ansiktet, precis som det är fel att förolämpa någon annans religion eller kalla en kollega för apa. Mourinho är en person som tagit Real till den absoluta toppen och som återgett alla Madridistas ett stort självförtroende och en tro på framtiden. Mourinho ska, enligt Marca, ha känt ånger efter sitt agerande i matchen mot Barcelona och skrev därefter ett öppet brev till alla Madridistas i världen, där han bl.a. bad om ursäkt för sitt agerande. Att Mourinho bör sparkas från Real Madrid och han är en skam för en så klubben, är enbart nonsens. Det är ren propaganda från Katalanskt håll, där man försöker att flytta fokus från sina egna misstag till att smutskasta Mourinho. Mourinho nyper alltså Vilanova i ansiktet och David Villa slår till Özil i ansiktet, och han ska även ha förolämpat Özils religion i form av Islam. Givetvis så kastas all skit på en viss omtalad Mourinho istället på den personen som enligt utsago utövat en brottslig handling. Jag försvarar inte det Mourinho gjorde mot Vilanova, men jag blir förbannad när de regelbrott som Barcelona gör sopas under mattan. Det är för mig ren hyckleri. Jag försvarar Real Madrid och Mourinho till döden. Alla vet vilka det är som uppträder falskt och som gång på gång försöker dölja sanningen på någon annans bekostnad.
III. Allt fler spelare från canteran får chansen i A-laget. Är det endast för att utstråla en fasad, eller känns det som att klubben kommer att använda sig mer och mer av Castilla-spelare i framtiden?
Fredman:
– Jag tror inte det direkt har med fasader att göra, utan att det handlar om vilken nivå Castillan håller. Har man en gyllene generation på gång är det väl självklart att fler ges möjligheten än om man har en "medelmåttig".
Sedan har man låtit många begåvningar slinka mellan fingrarna (Mata, Negredo tex och i år går David Mateos på lån till Zaragoza medan Juan Carlos köps av samma lag) de senaste åren men mycket är individuella utvärderingar som görs av tränaren/ledningen av anledningar som för oss förblir spekulationer.
Tror inte på trender här.
Men visst är det alltid roligt när lagen väljer att satsa på de egna.
Broberg:
– Någon fasad tror jag inte det är tänkt som men visst finns det en ambition om att hitta tillbaka till en enhetligt fungerande organisation och i det tänket måste det förmodligen ges lite gratismöjligheter för att visa att det är möjligt att vandra ifrån Canteran. Samtidigt får vi ha i åtanke att nystarten med Perez gjordes 2009, Mourinho har varit med och försökt renovera stora delar klubbens struktur med start från 2010 och det kommer såklart dröja ytterligare några år innan saker och ting faller på plats. Ibland får man dock känslan av att man måste kvotera in ungdomar i a-laget för att rättfärdiga sin existens men det går sällan hand i hand med målsättningen att vara världens bästa lag och ska Real Madrid på allvar hitta tillbaka till en ungdomsverksamhet som fostrar framtida a-lagsspelare finns det inga genvägar utan det krävs år av organiserat, långsiktigt arbete. Till det hela får också addera vikten av att laget börjar vinna titlar igen, då skapar man utrymme för att kunna ge egna spelare chansen i andra sammanhang än menlösa träningsmatcher på andra sidan jordklotet.
Rahnamaei:
– Det är väldigt kul att vi på senare tid fått se fler spelare från canteran i A-laget, det tror jag de flesta kan hålla med mig om. Huruvida klubben kommer använda sig av Castilla-spelare i framtiden eller ej, beror till största del vem som tränar klubben. Om nu Mourinho vakar över tränarposten i flera år framöver så tror jag att fler och fler spelare från Castilla kan tilldelas A-lagskontrakt. I en sådan stor klubb som Real Madrid är det väldigt svårt för tränaren att ge unga spelare chansen allt för ofta, då man har en enorm press på sig att vinna. Jag tror att Mourinho kommer börja ge fler Castilla-spelare chansen när han vunnit någon stor titel med klubben. En stor titel innebär arbetsro, som i sin tur innebär att man kan satsa mer på unga spelare. I nuläget handlar det om för klubben att vinna titlar och inget annat. Jag är hoppfull om Castilla-spelarnas framtid i Real Madrid och hoppas verkligen att Mourinho rattar klubben i flera år framöver, då han alltid vet vad han gör. Mourinho förklarade vid ett tidigare tillfälle hur han resonerar kring unga spelare: "En melon kan vara fin på utsidan men det är först när du öppnar den som du kan äta den och bekräfta om den är bra." Summa sumarum: Castilla-spelarnas respektive framtider i Real Madrid avgörs till största del efter vem som sitter på tränarposten, och även på om Real Madrid vinner någon stor titel eller inte.
* * *
Stort tack för utförliga och intelligenta svar!
Hala Madrid!
