Rykten, förväntningar och filmslut
Det finns bortmatcher mot Getafe regniga söndagskvällar. Uefacupmatcher under soliga eftermiddagar i Vigo. Snurriga sommarkaruseller man inte blir riktigt klok på. Och det finns förväntade och det finns oväntade slut på Science fiction filmer.
Jag ska nu försöka reda ut vad som händer nere på den spanska västkusten. Silly Season pågår för fullt runt om i fotbollsvärlden även i Galicien. Enligt många är tiden när transferfönstret äger rum det mest intressanta på hela året. Här kan det mesta hända, precis som en i oviss seriematch. Med lite flyt kan den stora frälsaren anlända till favoritlaget, med ännu mera oflyt kan halva laget vara tvunget att bytas ut. Som ni säkert förstår kommer den här krönikan att handla om Celta Vigos tilltag på transferen samt vad vi ska förvänta oss av Celestes i år.
Efter ett imponerande år som nykomling anses nu Celta vara ett av de bättre lagen i Spanien. Även om truppen är hästlängder ifrån de tre stora så nämns laget bland utmanarna till den fjärde Champions League platsen. Den så omnämnda fjärde platsen är enormt viktig i dagens fotboll. Det är i Champions League glamouren och pengarna finns.
Ingen Glamour League, inga pengar.
Men kan laget uppnå en lika fin ligaposition som förra året? Celtas tunna trupp överträffade sig självt senast. En sjätteplats är något att vara riktigt stolt över eftersom laget då får försvara Galiciens blåa flagga ute i Europa. Jag tycker att i ljuset av europaspelet en ny sjätteplats ska anses vara en bra säsong eftersom krutet läggs på att gå långt i den cupen.
Om ärlighet fortfarande varar längst så säger jag att inte ens en bragdsäsong kan ta Celestes, inte något lag, förbi både Culés och Los Blancos sett till en hel säsong. Om inte Ronaldinho flyttar hem, Ramos åker på en långtidskada, Casillas lägger av, Deco avlider i en bilolycka, Beckham satsar på en Hollywood karriär, Messi får för sig att plugga vidare… Ja ni förstår.
Därefter är Valencia i en egen division. De tävlar med sig själva om hur nära de kan komma toppen och hur långt de kan rycka ifrån resten.
Atletico Madrid, det ständigt underpresterande, så ta det med en nypa salt. Osasuna, skrällaget ifrån ifjol, Villarreal, numera ett storlag och Sevilla, Uefacupmästarna tävlar om resten av topplaceringarna. Om man kallt räknar med att tippningen slår in skulle en sjätte plats vara en utmärkt placering för Celta.
Det har anlänt fem fräscha spelare till Balaidos.
Alaves mittfältare/forward, Nené, Villarreals offensive mittfältare Guayre, Matias Legui, mittback från Lazio, George Lucas från yttre rymden samt den tidigare inlånade Jorge Larena från Atletico.
Det är ett par hyfsade nyförvärv som ger truppen en större bredd, lägg därtill Guayre som garanterat ger extra spets på mittfältet. Mittfältet är i stort sett komplett med två så fina spelare som nämnde Guayre och Nene vilka kommer att ge oss många magiska ögonblick på Balaidos. Lägg där till att den kroatiske talangen Niko Kranjcar uppges vara klar för Celta, enligt sportdirektörn. Sportdirektörer brukar vara rätt medvetna om hur det värvas i den egna klubben. Om Niko anländer kommer plötsligt mittfältet vara av yppersta klass!
Vasquez sa även i dagarna att truppen behövde kompletteras med 3-4 spelare, det tyder på fortsatt verksamhet på transfern.
Vad är det då som saknas? Jo de blå behöver en ny striker!
Baiano gjorde förvisso imponerande 14 mål förra säsongen men för att lyckas både i Europa och hemma krävs både bredden och en frälsare som sätter minst 20 mål per säsong. Det kan tyckas att jag tar mig vatten över huvudet när jag kräver en sådan spelare, men se på italienska ligan. Lucarelli vann skytteligan för två år sedan spelandes i Livorno. Luca Toni tog i stort sätt ensam Fiorentina till en i och för sig osportsligt erövrad fjärdeplats.
Den nämnde Cristiano Lucarelli verkar vara villig att lämna Livorno, kanske borde Celta ledningen hugga i 31-åringen.
En annan drömspelare vore David Suazo ifrån Cagliari. Han är en i stort sett komplett anfallare. Han jagas dock av både Sevilla och Milan vilket kanske gör honom till en svårfångad herre. Säkerligen har Celtas klubbledning något på gång som ännu inte läckt ut i media.
Som sagt är det i Champions League pengarna finns men för en klubb av Celtas storlek räknas dock Uefacupen som något utöver det vanliga. Sex gånger har klubben ställt upp i Europas näst största cup, en gång i den största. Den gången var Arsenal för starka i åttondelsfinalen.
I år väntar gruppspelet i Uefacupen vilket inte alls är speciellt skämmande. Ett exempel från en grupp förra året är AS Roma, Basel, C Zvezda, Strasbourg och Tromsö i grupp E. All heder åt Roma men resterande lag är; ett extremt välskött Basel utan stjärnor, Röda Stjärnan som hade sin tid när vi körde på vänster sida av vägen, Strasbourg som åkte ur franska första divisionen och Tromsö som just nu ligger sist i Tippeligan. Okej, det är inget skräckexempel jag tog, men att ha som målsättning att gå vidare från gruppen är ingen utopi.
Ska vi kanske sätta upp högre mål?
I år heter förhandsfavoriterna Sevilla, Tottenham samt PSG med AZ Alkmaar som en het underdog. Eftersom finalen spelas på Hampden Park vill nog också Rangers vara med och leka bland de stora pojkarna.
Tänk dig in i den här situationen: Du och en kompis sitter och snackar om Uefacupen. Ni nämner era semifinalistskandidater och han pekar ut Sevilla, Tottenham, PSG och Real Club Celta de Vigo som favoriter. Det kanske skulle bli ett litet ryck på ögonbrynen, nästan obefintligt, ungefär som när Chloe i 24 ler. Lika mycket och lika länge.
Celta är en outsider men inte ett blåbär i sammanhanget. Att sätta semifinal som huvudmål är inte bara en önskedröm, det är något att sträva efter! Ty eld och svavel ska falla från himlen, det ska förgöra de asätande jättarna. De ska famla i blindo när de blåa drar fram över Hampden och se! Celta Vigo vinner Uefacupen, lyder profetian.
Vi borde kanske förvänta oss ett lyckligt slut. För när allt kommer till kritan vann Strasbourg grupp E och vi har ju faktiskt George Lucas i laget.
