Brandbilar, jultrafik, Svampbob och framtidsskvaller (1/2)
Vad har egentligen tandläkaren med alla kryss att göra?
Det var någon som en gång sa att man aldrig ska gapa efter för mycket. Tandläkaren säger att man ska gapa mycket. Mamma säger att man ska stänga munnen och inte gapa alls.
Vem har rätt?
Jag funderade ett tag över min alldeles fenomenala tanke och kom till slut fram till att svaret finns mitt ibland oss. Någon viktigpetter kommer säkert att säga att Fernando Vasquez inte är mitt ibland oss, men efter min första säsong som skribent på Celta-redaktionen har jag fått det i mig. Det är Celta. Att leva Celta helt enkelt.
Livin´ la vida Celta.
På tal om redaktionen, visst har vi skött oss rätt bra? Vi har bara missat en enda matchrapport, det var helt och hållet mitt fel efter att jag fått en impuls som tog mig till Göteborg över dagen.
Annars brukar vi få upp efterrapport redan kvällen/natten efter matchen. Dino håller oss också ständigt uppdaterade med notiser och Silly Season snack. Nog om det.
Fernando alltså. Vad kan han lära mig? Vad kan han lära oss?
Innan säsongen bad han om ett par nyförvärv. Han fick ett par nyförvärv, billigt och bra tyckte alla. Nené var megaköpet och det var knappast över 50 miljoner kronor som betalades för honom. Hittills håller alla med om att det första påståendet stämmer, gapa lagom!
Efter en medioker, hyfsad, höst tyckte supportrarna att mammastilen lyst igenom i Celtas styrelse. FW hade gapat alldeles för lite.
Aja, det går att ändra på under januari, då kör vi lite tandläkarstil, tänkte vi förtjockade av alltför mycket mat och en alldeles för slapp vecka.
Pang! Pang. Bom! Bom. Crash! Miiister Fool.
Yummie. Minst två påsar chips, tre liter Cola och en jordnöt hade moffats under kvällen. Den andra jordnöten skulle precis slinka ner när jag klickade in mig på svfans.se.
Skulder. Miljonskulder. Angel och Oubiña bort.
Jultrafiken är livsfarlig. En jordnöt i halsen under en chockupplevelse är tokigt mycket farligare. Snabbt ut i bilen med en jordnöt i halsen, livsfarligt, på väg mot akuten, rakt ut på vägen, under jultrafiken!
Brandmän kan rädda liv. Brandbilar kan döda om de släpps lösa.
Krock!
Och en alldeles för hård smäll mot huvudet senare så fick jag en dröm. Jag tror knappast att det var en profetisk syn, för jag kan inte ihågkomma mig en enda biblisk man som hejat på Celta. Nära 80% av dem hejade på Barca eller Real och resten var uppblandat på Valencia, Betis och Atletico.
I alla fall, jag fick en dröm. Drömmen handlade om Celta, vad som hänt under säsongen och vad som kommer att hända i fortsättningen. Jag ska berätta om den för er nu.
Det börjar en helt vanlig julidag, Rickard Petersson letar efter nytt folk. Dino Demiraca och Linuz Andersson ansöker om att få skriva om celestes och får fritt fram att återöppna Celta Vigos svenska hem.
Jag får se missade målchanser och sega ben i försäsongsmatcherna. Brassen Nené och Madridstjärnan Pablo Garcia flyttade till Vigo. Ett tag tidigare hade Antonio Guayre tagit ubåten till Galicien. Det var visst glada miner efter de med celtaögon sett stora värvningarna och en succésäsong var på tapeten.
Den nystartade redaktionen var på tårna i början och skrev om allt som rörde Celta och om drakar. Drakarna var blåröda, enorma och motståndarna i premiären.
Celtinhos spelade enorm fotboll den kvällen. Om inte Iceman gjort en strålande debut i Barcatröjan hade drakontian hamnat i Galicien. Trots en förlust så såg det ljust ut inför fortsättningen, allt såg ljust ut förutom skadeläget. Alla skadade sig. När t.o.m. FW var ombytt till match förstod alla att Celtas problem var enorma.
Det blir lite suddigt ett tag men så får jag se en ny match. Valencia, storlaget, kunde inte välta oss. Det var början på en märklig höst.
Fina skalper mot Madrid, Valencia, Bilbao och Deportivo.
Onödiga förluster mot Espanyol, Recreativo och Osasuna.
Mer kryssande än en alkoholiserad svensk på jakt efter billig sprit. Det var därför föga förvånande när säsongen avslutades med fem kryss i rad och en hejdundrande julfest med all sprit man får tag på efter fem kryssningar.
Imorgon fortsätter drömmen, då får ni veta vad som händer i vår.
