CL: Chicharito skickar Real Madrid till semifinal

Det skulle ta 177 minuter innan nollan spräcktes i dubbelmötet mellan Atlético och Real Madrid, och det fick bli evigt kämpande Chicharito som satte spiken i kistan. Nu lever Real Madrids titeldrömmar vidare.

Bernabéu kokade av förväntan denna kväll, och de som förväntade sig dramatik fick precis det. Real Madrid mot Atlético visade sig utan tvekan bli den jämnaste och därför mest spännande kvartsfinal i Champions League detta år. Det skulle ta 177 minuter innan nollan skulle spräckas, och när den gjorde det, innebar det ett mål som tar Real Madrid till en femte raka semifinal i turneringen.

Formationer
Den kanske största diskussionen inför matchen var Real Madrids skadeläge och följaktligen tvivlen kring hur Ancelotti skulle forma startelvan. En timme innan avspark offentliggjordes vilka elva man som skulle starta, och där fanns att hitta tre mittbackar: Pepe, Ramos och Varane. Där fanns även Chicharito och Coentrão för att fylla igen luckorna som bildades den gångna veckan. Timmen fram till matchstart spekulerades det flitigt om huvurida Ramos eller Pepe skulle anta den förväntade ankarrollen i mittfältet, för att låta Kroos och Isco ha något högre utgångspositioner. Ancelotti valde emellertid, något överraskande, att låta Kroos behålla den rollen och placera Ramos till höger bredvid honom. Resultatet:

Casillas
Carvajal-Pepe-Varane-Coenträo
Ramos-Kroos-Isco
James-CHICHARITO-Ronaldo

Tanken var onekligen att låta Ramos agera box-till-box-spelare utan att förlora alltför mycket precision vid uppspelsfasen, varav Kroos i mitten. Noterbart är att en Ramos oprövad i denna roll gick före såväl Illarramendi som Silva och Khedira. Det skickade tydliga signaler till Simeone, vars lag, menade Ancelotti, inte skulle glömma att de behövde göra mål. Det var alltså ett defensivt balanserat Real Madrid – något vi inte skådat på länge.

Simeones svar var ett nästintill oförändrat lag:

Oblak
Juanfran-Miranda-Godín-Gámez
Turan-Koke-Tiago-Saul
Griezman-Mandzukic

Den ända förändringen, förutom Gámez som ersatte den avstängde Suárez, var att Saul fick starta istället för Gabi. Valet är med facit i hand något otydligt; måhända ville Simeone ha en yngre, kvickare spelare att använda till kontringar, eller enbart ett överraskningsmoment gentemot Ancelottis taktik.

Matchen
Det var en intensiv, svängande match vi fick se. Real Madrid körde från början till slut full fart framåt, och i själva verket fick vi inte se många klassiska mittfältsdueller. Atléticos 4-4-2 var till större delen, precis som Glenn Strömberg påpekade, ett 4-5-1, där Griezman tog steget ut till kanten för att göra det trångare centralt, och man befann sig med få undantag på sin egen planhalva matchen igenom. Real Madrid blandade med att rulla bollen i sidled och slå bollar i djupet, ofta långbollar mot Chicharito eller ytterbackarna då de avancerat högre upp. Då Real Madrid förlorade bollen var man snabbt tillbaka med majoriteten av pjäserna bakom boll, för att replikera Atléticos approach. På så sätt var det aldrig mycket dueller kring mittcirkeln, utan det pendlade, ofta i högt tempo, mellan vartdera straffområdet.

Det märktes att Real Madrid inte var på samma tekniska nivå som om vore Modric och Benzema på plan, och det var stundtals lite trasslig bollbehandling i uppspelen och en del slarv i de kortare passningarna. Det fungerade emellertid, med tanke på att Atlético oftast inte pressade förrän marängerna kommit in en bit på offensiv planhalva. Ramos verkade inte särskilt bekväm i sin position i anfallsfaserna, men visade sig föga förvånande vara en god injektion i försvarsspelet, i vilket Real Madrid för en gångs skull gick vinnande vad gäller luftdueller (se matchfakta).

Real Madrid ägde boll, hotade motståndarmålet mest, och var alltid det lag som kändes närmast ett ledningsmål. Atléticos bästa period var en tiominutare i första halvlek då man lyckades trycka tillbaka los blancos och ackumulera ett antal hörnor i följd. Ancelottis gubbar var emellertid vakna, kämpade i varje situation och hade bestämt sig för att inte låta misstag göras. Det var resolut försvarsspel, med Pepe, Varane och Ramos i rodret.

När domaren blåste för halvtidsvila borde Real Madrid ha haft ledningen, men Ronaldo lyckades inte förvalta matchens dittills solklart bästa målchans. En än gång visade sig Oblak – dittills – vara en räddande ängel för Simeone.

Men marängerna fortsatte kämpa för att bryta igenom Atléticos mur, fortsatte att vara såväl det spelförande som chansskapande laget, och med ungefär kvarten kvar att spela kom det avgörande ögonblicket. Redan varnade Turan gick in i en duell mot Ramos med dubbarna före, och det andra gula kortet var ett faktum. Bernabéu exploderade, Real Madrid-spelarna kom in i tredje andningen, och det var bara för los colchoneros att be till gudarna för straffläggning. Atlético hade endast ett byte kvar; Real Madrid hade samtliga.

Någon straffläggning, det skulle det inte bli, utan matchens bästa spelare, Chicharito, som hade stångats hela matchen mot bjässarna Miranda och Godín, fick med endast tre minuter kvar att spela sätta dit bollen bakom storspelande Oblak och skicka sitt lag vidare till semifinal. Ridå! Trots en all-out-attack från Simeones sida – Miranda och Godín stannade kvar i anfall resterande minuter – förblev ledningen intakt, och Ancelotti gjorde bland de allra fräckaste taktiska byten man sett: tre byten under tilläggstid.

Slutord
Det bästa laget går vidare. Matchbilden var densamma såväl i första mötet som i returen, med skillnaden att Atlético lyckades hota i något större utsträckning på hemmaplan. På Bernabéu var det inget snack om saken. Det var nervöst, det var intensivt, det var kampfyllt och laddat, men i slutändan var det en fråga om hur länge Atléticos mur skulle klara av att absorbera katapulterna. För första gången sedan finalen i Lissabon förra året har Real Madrid lyckats besegra sin lokalkonkurrent, som nu tills vidare får vara lillebror igen. Altéticos titeldrömmar denna säsong får troligen ajourneras, medan Real Madrids sådana lever vidare. Denna vinst, om någon, är en moralhöjare.

För femte året i rad har Real Madrid avancerat till semifinal i turneringen. I semifinal väntar en av följande tre: Bayern München, Barcelona eller Juventus, två av vilka är mer eller mindre bekanta motståndare, medan Serie A:s frälsare Juventus inte stått på andra sidan plan sedan hösten 2013. Hur man än vrider och vänder på det är en sanslös semifinal att vänta. Lottningen sker kommande fredag, klockan 12:00 lokal tid. Till dess ska Real Madrid ha ställt in fokus till kommande ligamatch. Det återstår endast finaler nu.

Matchfakta
(whoscored.com; notera att dessa matchfakta kan komma att skilja från exempelvis Uefas)

Real Madrid – Atlético Madrid 1-0 (Totalt: 1-0)

Mål: Chicharito (87’)

Gula kort: Pepe (73’), Arbeloa (92’) – Turan (30’ och 75’), Raul García (73’), Koke (93’)
Utvisningar: Turan (75’)

Skott på mål: 12 – 2
Skott utanför mål: 8 – 2

Bollinnehav: 60 % – 40 %

Hörnor: 10 – 4
Frisparkar emot: 15 – 12
Offsides: 0 – 0

Vunna luftdueller: 26 – 23

Spelarbetyg

Casillas 3
Håller återigen nollan. Får handskas med två skott under hela matchen; ett av dem ett stenhårt sådant. Misslyckas att kommunicera under ett tillfälle med Varane, men annars bra.

Carvajal 3
Springer upp och ner oavbrutet. Bra defensivt. Bättre än i första mötet, men har ibland lite problem med mottagningar och passningar.

Pepe 4
Väldigt stabil och ger Godín stora bekymmer i fasta situationer. Han får ett gult kort, men håller trots atmosfären, huvudet kallt och agerar resolut.

Varane 5
En kung i luftrummet. Känsliga passningar, såväl korta som långa, med båda fötterna. Otroligt svårt att komma förbi en mot en, i synnerhet i löpdueller. Exemplarisk.

Coentrão 3
Gör ingen besviken. Lyckas inte sätta mycket prägel offensivt men kämpar och sliter för att neutralisera Atléticos kantspel.

Ramos 3
Som nämnt, något obekväm i sin roll, men bidrar med att bilda ett riktigt bra försvarsspel, exempelvis genom att vinna luftdueller i mittfältet. Visar ofta prov på god rutin.

Kroos 4
Riktigt grym i presspelet – agerar bollvinnare flertalet gånger. Klockren i passningsspelet.

Isco 3
Slickar ofta kant i första halvlek men kommer in lite mer central i andra. En bra match av Isco, men briljerar inte. Dock väldigt värdefull i försvarsspelet, som vanligt.

James 4
Länkar försvar och anfall och fördelar fina passningar matchen igenom. Riktigt fin passning till Ronaldo vid målet. Hänger alltid med hem för att försvara.

Ronaldo 4
Tillsammans med Chicharito han som skulle vara skillnaden denna kväll. Har flera farliga chanser, ett av vilka definitivt skulle ha suttit, och står för ett antal tekniska nummer och spelar fram till målet.

Chicharito 5
Vilken arbetsmoral Chicharito har. Han går upp i luftdueller mot Godín och Miranada, knuffas, springer i djupet, möter boll, skapar chanser. Han missar en del, men får till slut avgöra matchen. Mexikanen är inte långt ifrån att bli legendförklarad.

Jesé, Arbeloa och Illarramendi spelade för lite (fem minuter ungefär) för att betygsättas korrekt. Arbeloa hann emellertid dra på sig en varning.

Hala Madrid!