Vegas - Buffalo
4 - 1

Delad pott på kanarieöarna: Las Palmas – Villarreal 2-2

Villarreal-spelarna drog till kanarieöarna för att hämta hem tre pinnar, men lyckades bara fixa en. En dålig match, på en dålig plan, med en dålig domare och en dålig bortamålvakt slutade 2-2 efter att Marcos Senna skickat in två straffar och Thievy också lyckats pytsa två gånger, men för hemmalaget.

Hernán Pérez hade ådragit sig en lättare knäskada under en träning nyligen och var tveksam till spel, han ingick tillslut i matchtruppen och kom in under sluttampen, men ansågs inte kunna lira hela matchen.
Därför prövade Velázquez sig på en klassisk 4-2-2-2 uppställning enligt följande.

Juan Carlos
Mario – Mellberg – Musacchio – Joan Oriol
Cani – Senna – Bruno –Trigueros
Uche – Cavenaghi

Det hela började väl för våra gubbar som för ovanlighetens skull spelade iklädda det svavelsotiga bortastället; Redan efter fem minuter stack vår nye favorit, Manu Trigueros, på en soloräd förbi några motståndare tills det tog stopp inne i straffområdet där David Garcia klumpigt fällde honom. Resultatet blev en straff, och trots ett par missade på försäsongen fick Marcos Senna förtroendet att ta den. Han gjorde ingen besviken när han bestämt dunkade in den i sitt vänstra hörn bakom den tidigare Villarreal-keepern, Mariano Barbosa.

Efter detta följde en rejäl anstormning från det gulklädda laget, vilket alltså inte var Villarreal den här gången. Inom bara några minuter skapades två jätteklara målchanser där Villarreal räddades av stolpe respektive ribba.
Resten av halvleken spenderades mest på planens mitt som var i ett bedrövligt skick. Vad har man att klaga på klimatmässigt på kanarieöarna?
Ett par halvchanser skapades av båda lagen innan halvlek.
Las Palmas kom mest via fasta situationer, där jag var nära hjärtklappning så fort bollen var i närheten av Juan Carlos som sällan kom helt rätt till bollen.
För Villarreals del skapades nästan allt offensivt av Manu Trigueros. Han diggar att ta sig in i banan och vågar vända upp med bollen, utmana försvarare och söker ofta skott. Cavenaghi, Cani och Uche var alla nästan osynliga, och ytterbackarna fyllde inte alls på lika ofta som i tidgare matcher.

Direkt efter paus stod Juan Carlos för en insats som gjorde att man önskar att man slagit på streamen någon minut för sent så man slapp se eländet.
Han fick en helt normal bakåtpassning, men försökte drämma till den direkt. Resultatet blev en riktig strumprullare som landade rätt framför en fri Las Palmas-spelare. Juan Carlos lyckades förvisso stå emot dennes skott, men släppte en retur som Thievy snappade upp och enkelt tryckte in i öppet mål.

Följande 20-25 minuter följdes av ganska jämnt spel där det skapades någon hyfsad chans åt båda håll, men avsluten var undermåliga.
Senna och Bruno lyckades inte vinna bollen lika tidigt som i vanliga fall, och Cani, Uche och Cavenaghi lyckades fortfarande med väldigt lite av vad de företog sig.

I den 70:e minuten slog en Las Palmas-snubbe en lång boll lite på chans, Musacchio misstajmade dock den fullständigt och plötsligt var Thievy fri. Därifrån placerade han enkelt in bollen bredvid Juan Carlos, och vändningen var ett faktum.

Nu började tempot i matchen öka, och Villarreal satsade på att ta över spelet, medan Las Palmas mest riktade in sig på kontringar. Hernán Pérez hade äntligen äntrat planen och bidrog med fart, mod, kreativitet och blev som vanligt en tändvätska för hela laget.
Efter drygt 80 minuter var det just paraguayanen som stod för en avgörande prestation när han hittade ett friläge och rundade Barbosa som rev ner honom. Tre Las Palmas-gubbar stod dock på mållinjen, så det kändes rätt att domaren – som i övrigt blåste hej vilt – bara plockade upp ett gult kort.
Senna la återigen upp bollen på straffpunkten, och placerade efter några Giuseppe Rossi-liknande stopp under ansatsen, den i samma hörn, medan Barbosa flög åt det andra.

Dessförinnan hade Gerad Bordas bytt av Uche och därmed gjort säsongsdebut, och Pandiani kommit in istället för Cani. Men inte ens El Rifle kunde rädda oss helt och fullt den här gången.
Villarreal försökte trycka på, och Las Palmas försökte kontra. Juan Carlos darrade på manschetten vid ett par frisparkar, men både lagen höll tätt de sista minuterna.

Övriga, aviga tankar:

Domarnivån är ännu lägre, logiskt nog, än i Primeran. Ingen som helst konsekvens i bedömningen finns; ibland blir spelarna nersparkade både från höger och vänster samtidigt utan att tilldömas något, för att i nästa stund se sin lagkamrat få ett gult kort utan att någon fattar varför.

Kom igen nu Velázquez, in med Mariño! Juan Carlos missbedömer nästan varje utrusning och höjdboll. Jag har heller aldrig sätt en så slapphänt målvakt, någonsin. Det han tidigare fått beröm för är spelet med fötterna, men efter dagens dundertabbe så vågade Mellberg inte ens spela hem bollen i slutet.

Hernán Pérez och Manu Trigueros är våra offensiva stjärnor än så länge. Kul att ynglingarna visar framfötterna, men nu får gubbarna ta och steppa upp också!

Jaja, ännu obesegrade och med i toppstriden, så alltför negativ ska jag inte vara.
Snart hoppas jag att vi får se vad Canteros har att erbjuda också.