El Clásico: Barcelonas dominans och en historisk tillbakablick
Den andra mars år 2019 har skrivits in i historieböckerna som den dag då F.C Barcelona för första gången sedan det spanska inbördeskriget tog över tronen i antal vunna matcher mot ärkerivalen Real Madrid. Milstolpen noterades på självaste Santiago Bernabéu.
96-95 är den totala ställningen idag, ett facit som för inte många år sedan kanske var otänkbart även för de mest optimistiska, eller pessimistiska, beroende på läger. Men det är inte ställningen i sig som är häpnadsväckande, utan det är hur snabbt det hela verkar ha vänt till Barcelonas fördel. För att sätta det hela i perspektiv räcker det nästan att titta på hur många vinster Barcelona hade på Bernabéu fram till 2004, nämligen 13. Hur många har de sedan dess? 13. Nu är dessutom inne på fjärde raka, något inget annat lag lyckats med hittills i historien.
Frågan många madridistas blir gråhåriga över är ”varför”. Varför har Barcelona varit så dominanta sett till inbördes möten (och inhemska titlar) de senaste, si sådär, tio till femton åren? Det är självklart omöjligt att inte nämna katalaneras underbarn Messi och vilken roll han har spelat sedan han på allvar började visa framfötterna hösten 2007. Cynikern menar att detta överhuvudtaget inte vore möjligt utan Messis närvaro. Till argumentet hör att Messi är El Clásicos mesta mål- och assistgörare, vilket naturligtvis är svårt att förkasta som en faktor i det hela. Men kan en bragd av denna magnitud tilldelas en enda spelare? Kan det vara så enkelt, eller är det en slarvig förenkling av verkligheten?
Real Madrid-lägret är inte enigt – långt ifrån. Motpolerna förhåller sig till frågan på följande två sätt:
- Barcelona, med Messi som centralfigur, har enkelt varit för bra: Real Madrid har mestadels varit maktlöst inför en alldeles för stor motståndare trots gedigna försök
- Barcelona har inte alls varit oövervinnligt, speciellt inte i den utsträckning som resultaten visar: det är Real Madrid som har varit oförmöget att bygga den kontinuitet och mentalitet som har krävts för att konkurrera på riktigtSanningen ligger, som alltid, någonstans i mitten. Visserligen har Barcelona, under sina bästa stunder, varit det bästa som fotbollsvärlden skådat, men Real Madrids sportsliga modell har ofta varit ett bränsle till denna kraft. Frekventa tränarbyten, värvningar som på ett övergripande plan gjorts utan tydligt sportsligt syfte, rockstjärnor utklädda till ledargestalter, opportunister och… ja, kritiken kan göras mer eller mindre extrem. Men det är fenomen som i mångt och mycket beror på varandra, och de kan omöjligen tas bort ur ekvationen. Detta är givetvis något som kommer fortsätta diskuteras, och det troliga är att konsensus får vänta – hur länge vete gudarna.
Låt oss därför ta och titta på lite mer ligastatistik – inget som bevisar något, men något som i det stora hela kan ge ett spännande underlag till debatten. El Clásico har spelats klart flest gånger i ligasammanhang, så genom att fokusera på siffrorna i ligan får vi en relativt sanningsenlig helhetsbild. Vi börjar med att ställa oss frågan: hur ser resultaten ut över tid?
Jag har valt att dela in tidsperioderna i decennier (vänster i bild), för överskådlighetens skull. Om vi bortser från allt innan 50-talet finns det inget årtionde förutom 60-talet där Real Madrid har ett övertag gentemot Barcelona. Föga förvånande har Barcelona ett stort övertag det senaste decenniet, där marängerna vunnit färre än vad Barcelona vann under 60-talet.
Det som möjligen höjer ögonbrynen är hur det ser ut under 80-talet, under den romantiska ”Quinta del Buitre”-eran, då Real Madrid med sina egna produkter prenumererade på titeln fem år i rad – alltså bland de allra bästa åren i klubbens historia. Under dessa år har förvånansvärt nog Barcelona fler ligavinster (”D. i bild”), om än bara en mer. Beroende på vilken pol man tillhör i debatten kan det tyckas vara mer eller mindre typiskt. Vad man kan konstatera härifrån är i alla fall att Real Madrids dominans i inbördes ligamöten sakta men säkert, sedan Di Stéfanos och Puskás tider, avtagit och lett oss in i denna situation. Den stora skillnaden mellan det senaste decenniet och många tidigare är att Real Madrid på sistone vinner många färre ligatitlar.
Sist men inte minst – Messi. Hur ser det ut under ”Messi-eran” jämfört med en lika lång period innan han började spela? Jag räknar 2007 som året då argentinaren började, eftersom han dessförinnan inte hade hunnit lämna något större avtryck. Det är ju också 2007 som Messi gör sina första mål i El Clásico – ni minns säkert. Ska också nämnas att han spelat nästan varenda El Clásico sedan dess.
Det förvånar kanske ingen att Barcelona har klart fler vinster sedan 2007, jämfört med perioden 1995 till 2007 (”C.” i bild). Detta är ju samma period som Messi hann bli poängkungen av El Clásico. Men det är också intressant att notera hur lite Real Madrids vinstfacit har ändrats mellan perioderna. Med lite tur (och annat fotbollsrelaterat) skulle denna siffra kunna vara likställd kommande höst, vilket innebär att man inte kan lägga skulden på Messi, eller generellt på motståndaren vad gäller antalet vinster.
Vi går vidare och tittar på sambandet mellan utfallen och huruvida Messi har gjort mål eller inte. Vi ser på bilden nedan att Barcelona i själva verket har vunnit fler matcher när Messi inte gjort mål – en bild som givetvis förstärks av de allra senaste matcherna, där Barcelonas 10 mål mot marängerna denna säsong uteslutandevis har varit av andra än argentinaren. Vi får dock självklart inte bortse från att även Real Madrid har vunnit klart fler matcher när Messi inte har nätat, eller när man lyckats hålla honom undan.
Så hur är det egentligen? Har Barelona varit för bra, eller har Real Madrid mycket sig själv att skylla på? Det är upp till er att bedöma.
Avslutningsvis ska vi göra oss påminda om att det finns en möjlighet att vi får se ett till El Clásico innan denna säsong är slut, förutsatt att båda lag går vidare i Champions League. Det är inget som tyder på att Real Madrid skulle vara redo för ännu ett dubbelmöte mot blaugrana denna vår, och om det inträffar skulle denna debatt inte bara blåsa till liv igen – den skulle balla ur. Men efter sommaren kommer en ny ligasäsong.
Marängerna har fortfarande god chans att återta tronen – man är just nu och balanserar på en skör tråd. Kommer man att falla eller fortsätta stadigt?
