Edmonton - Dallas2 - 3
En poäng från Primeran: Barca B - Villarreal 0-3
Villarreal gjorde det man skulle när man i andra halvlek närmast förnedrade Barca B. Inför mer än 10 000 tillresta Villarreal-supporters tog man de tre poängen och är nu bara en match ifrån en återkomst till den spanska fotbollens finrum.
Den första halvleken var verkligen inte Villarreals bästa under senare tid. Barca B tilläts hålla i bollen och styrde spelet i stort sett hela den första halvleken. När cirka en halvtimme gått på matchklockan kom grafiken med sin dom: bollinnehavet var förkrossande 71 % - 29 % till Barcas fördel. Trots det hade båda lagen haft sina chanser. Villarreal var som vanligt inte så heta på att skjuta utifrån utan kom snarare in med dribblingar och utmaningar i straffområdet, medans Barca ägnade sig åt en mer varierad filosofi.
Deulofeu, som kanske varit Barca B mest lysande stjärna i år, var ett ständigt orosmoment på sin högerkant och snurrade stundtals upp Jaume Costa långt upp på läktaren. Det var också lite ironiskt att man hamnade på den kanten eftersom det var den enda sidan på hela Mini Estadi i Barcelona som inte lös vackert klargult. De drygt 10 000 Villarreal-supporters som vallfärdat från kakel-byn på apelsinblommornas kust och fyllde hela TV-bilden av färg. En fantastisk inramning som gör att man fortfarande ryser.
Spelmässigt var det som sagt Barca B som hade stort övertag från start och det såg definitivt inte ljusare ut när Ike Uche fick gå ut skadad efter bara en kvarts spel. Som tur var hade konstellationen Marcelino/Uria valt att starta med tre forwards på planen, då Jony Pereira som vanligtvis spelar på topp fått chansen i en ytterroll. I övrigt såg startelvan ut som följer:
Juan Carlos
Mario – Musacchio – Iñíguez – Jaume Costa
Jony – Trigueros – Bruno – Cani
Uche – Perbet
I och med att en ”extra” forward redan fanns på planen så valde Uria, i Marcelinos avstängningsfrånvaro, att sätta in Moi Gómez på högerkanten och flytta upp Jony på topp istället för Uche som troligtvis fått en sträckning i baksida lår.
Den klaraste chansen under de första 40 minuterna kom efter 20 minuter. Då bröt Deulofeu igenom och avslutade högt på en reflexräddande Juan Carlos. Villarreal-keepern gjorde som vanligt en mycket stabil insats och visade gång på gång att han hade stor kontroll på situationerna och sin målbur. Han har gått otroligt mycket framåt under denna säsong och petar U21-landslagsmannen Mariño med rätta.
När klockan hade tickat uppåt 44 minuter och man som gulklädd börjat tänka att den välbehövliga pausen var nära lyckades ubåten stressa fram en hörna. På hörnan flyttades så gott som hela laget upp, men den blev inte så pass lyckad att man kunde komma till avslut. Istället tjongades bollen upp till mittplan där Iñíguez vann en löpduell mot en av Barcas forwards. Den blott 19-årige Pablo lyckades passa upp bollen till Musacchio som hade hittat en yta i hörnet där hörnan hade slagits ifrån. Vår tekniske mittbacksgigant tog ett riktigt rutinerat beslut och höll bollen en extra halvsekund, väntade in Jony i en öppen yta sex meter framför mål och sätter in bollen på honom. Jony smaskar till på ett och slår upp bollen i nättaket. 0-1 och hela Mini Estadi i Barcelona fullkomligt exploderar i jubel. Fruktansvärt orättvist sett ur matchbilden, fruktansvärt skönt för oss. Sen blåste domaren av för halvtid.
När den andra halvleken drog igång såg matchbilden ut som i den första halvleken i ungefär en minut. Då hade redan Barca lyckats få till en hörna och bränt denna. Därefter började en frenetisk Villarreal-dominans, en dominans som varade resten av matchen. Bortalagets stämning från läktaren tog äntligen form på planen. Det lag som i den första halvleken såg osäkert och tveksamt ut ändrade totalt skepnad och det dröjde inte länge innan utdelningen kom. En boll från innermittfältet fram till Perbet gav fransmannen stora ytor till höger om sin back, i utkanten av straffområdet. Efter att ha gått något i sidled slog han en perfekt lyra till Bruno som tagit den långa löpningen från mittcirkeln och dök upp på bortre stolpen. En låg nick som styrdes in i mål på Barca-målvakten Oiers ben betydde 0-2 i den 52:a minuten.
När det andra målet väl kommit släppte Villarreal ännu mer på bromsarna och bara två minuter efter 0-2 kom också Perbet till ett öppet läge efter ett inspel från Jony. Perbet slog ett hafsigt avslut på Oier, som bara lyckades styra bollen rätt ut till fransmannen som därmed kunde slå in sin egen retur. 0-3 var ett faktum redan i den 55:e minuten.
Trots den så enkelt uppnådda tremålsledningen väntade Villarreal med att slå av på tempot och under den andra halvlekens första 20 minuter var Barca B fullkomligt överkörda. Spelare som Mario hade lekstuga och det var en glimt av det fornstora Villarreal som bjöds. Det totala övertaget i bollinnehav som Barcelona hade haft i den första halvleken var inte i närheten av det som ubåten nu skaffat sig. På läktarna började vågen gå, växelsång mellan kortsidorna sjöngs och olé-ropen börja runga. Allt detta på bortaplan.
Först efter cirka 25 minuter slog Villarreal ner på tempot, mycket för att spara sig från avstängningar och skador. Då hade redan Uche och Iñíguez fått kliva av med skador, Mellberg ersatte förövrigt vår young gun Pablo Iñíguez, som dittills gjort en felfri insats. Vi hade dessutom fått varningar på Musacchio, Mario, Jaume Costa och Moi Gómez och att riskera avstängning på någon av dessa kändes helt galet.
Därefter blev det hela en promenadseger för Villarreal. Barca B vill inte utmana om någon poäng och kände sig nog nöjda med att de stoppat inflödet av baklängesmål. Det som verkligen imponerade under den sista 20-minutersperioden var när Rubén Uria valde att byta ut Perbet mot Marcos Senna i den 77:e minuten. Först kom ett jubel för fransmannen, som varit fantastiskt viktig för segern med ett mål och en assist, sedan kom en ljudkuliss utom denna värld. 10 000 bortasupportrar basunerade ut glädjen över att ha Senna på planen och kommentatorn blev nästan paff.
Under de avslutande tio minuterna gjorde Almería 2-1 på Girona, vilket betyder att både Villarreal och Almería står på 74 poäng inför sista omgången. Girona står kvar på 70 poäng och får sikta in sig på kval. Det hela kokar alltså ner till att Villarreal är i Primeran nästa år om man tar poäng av Almería i helgen. Då på vår riktiga hemmaplan, El Madrigal i Vila-Real.