Fuera de juego
Valladolids Oscar Gonzalez och den magiska bollen.

Fuera de juego

Veckans Fuera de juego diskuterar Sevillas tränarbyte, Barcelonas motivation och Valladolid.

Deltagare:
Daniel Jakobsson, skribent Spanien
Jens Kassnert, skribent Spanien
Adam Pinthorp, redaktör Barcelona
 

 
1.) Tålamodet med Marcelino Garcia Toral tog slut till sist, och på måndagen lät Sevillas ledning meddela att han får gå. Med femton omgångar kvar ligger Sevilla på elfte plats i tabellen och  supportrarna är knappast belåtna med att tillhöra mittenskiktet. Avståndet upp till de eftertraktade Europaplatserna är inte oöverbryggeligt och frågan är kommer Sevilla att nå fram? Var det Marcelino som "var felet" eller är problemen i klubben större än så? 
 
Daniel:
- Det här är väl, först och främst, en fråga för Jens. Men nog är det så att någonting är fel i klubben just nu. Klubbens tränarbyten börjar påminna en hel del om Atlético Madrids problem och jag tror inte heller att nytillsatte Míchel kommer att bli "frälsaren" som Sevilla har väntat på. Även om inte Gregorio Manzano var den ultimata lösningen så kändes han ändå mycket bättre än både Míchel och Marcelino. Till och med Caparrós lyckades bättre. Ser man till de senaste tränarna Sevilla har haft, sedan Juande Ramos lämnade 2007, så har vi, i tur och ordning, Manolo Jiménez, Gregorio Manzano, Marcelino och Míchel. Helt okej tränare, så klart, men ingen stortränare. Inte den typen av tränare Sevilla behöver.

Jag vet inte varför Sevilla har dalat så pass mycket som de har gjort den här säsongen. För det första så har man en mycket bra trupp och för den andra så verkar man ha tillräckligt med ekonomiska muskler att konkurrera med sina närmsta i tabellen. En förlust, hemma, mot Granada kan man inte acceptera - även om även Athletic har stött på samma öde, och tränarbytet var väl befogat, även om Villarreal verkar ha vaknat till liv en aning nu. Istället för Míchel som ny tränare så hade jag velat se Rafael Benítez i Sevilla. Där har vi en tränare som är som klippt och skuren för ett Sevilla som är i stort behov av lite ordning och reda. Míchel är inget stort namn och får man sparken av Getafe så har man ingenting i en klubb som Sevilla att göra.

Jens:
- Det stora problemet ligger hos ledningen som inte har tillsatt en tränare med kvalité redan från början. Sevilla har nu haft 4 tränare på två år och det håller verkligen inte för en klubb som har som ambition att spela i Europa år efter år.

Personligen är jag fruktansvärt trött på situationen och tror egentligen inte ett dugg på den nytillsatte Michel heller. Jag blir gärna motbevisad i frågan men att ta in en tränare som har lyckats med en bra säsong i Getafe känns inte som rätt man på rätt plats.

I Sevillas supporterled är tongångarna inte positiva på något sätt och flertalet skriker efter både Del Nido och Monchis avgång.  

Adam:
- Det var onekligen på tiden att Marcelino fick foten. Att han inte fick kliva åt sidan förens nu kan bli kostsamt i längden för Sevilla. Avståndet upp till de åtråvärda Europaplatserna är inte alls omöjligt att ta igen, men i mina ögon är inte Sevilla sett till spelarmaterial lika bra som konkurrenterna. Då krävs det att man har en tränare som har rutin i sammanhanget, det hade definitivt inte Marcelino, som innan Sevilla bara hade haft klubbar med betydligt mindre ambitioner.

Av de tränare som nämns som tänkbara ersättare känns Quique Sánchez Flores och Luis Aragonés som de bästa alternativen, även om jag har väldigt svårt att se den senare ta över klubben.


 
2.) Barcelona har fortfarande 7 poäng upp till Real Madrid och rent teoretiskt är det absolut inte omöjligt för dem att hämta in det här. Och samtidigt som Barcelona fortsätter att övertyga i "de stora matcherna" har de inte riktigt liknat sig själva då de ställs mot lag som Racing, Real Sociedad och Villarreal. Har man trots allt gett upp drömmen om en fjärde raka ligatitel? Eller har det flyttat in ett motviationsspöke någonstans i det undermedvetna?

Daniel:
- Det är svårt att säga. Jag har svårt att Barcelona bara "ge upp" och det tror jag inte heller att de har. Pep Guardiola skulle aldrig acceptera den attityden, för att inte tala om spelarnas vinnarskallar. Spelet ser fortsatt bra ut och när Barca har tappat poäng så har det, för det mesta, bara varit tillfälligheter. Som mot Espanyol när man blev "rånade" på en straff. Eller som mot Villarreal när man brände dubbelläget. Eller som mot Sevilla när en straffspark var skillnaden mellan kryss eller seger. Hade laget vunnit dessa tre matcher, istället för att kryssa, så hade de har sex poäng mer och poängskillnaden hade bara varit en ynklig pinne. Jag tror alltså att det snarare handlar om tillfälligheter och otur (i vissa lägen), än att Barcelona skulle vara omotiverade eller "mätta."

Jens:
- Enkelt svar, i de nämnda matcherna samt den enda förlustmatchen man har i ligan har Iniesta bara spelat en del eller inte alls. Alla lag behöver egentligen en Iniesta på plan. Nej kanske är inte svaret så enkelt men klart är att spelet inte riktigt klickar som när VM-hjälten finns på plan med sina eleganta passningar och smått otroliga spelsinne.

Jag tror att ligan är förlorad och Barcelona borde rikta in sig på att vinna Champions League även om jag tror att det blir Real Madrid eller Bayern Munchen som gör det, vilket jag tidigare nämnt.


Adam:
- Barcelona har inte på långa vägar gett upp hoppet om en fjärde ligatitel i följd. Laget står inför en tuff uppgift och man måste ha hjälp av andra lag för att stå som segrare i maj.

Har man som många av Barcelonas spelare vunnit allt inom klubblagsfotbollen, det mesta flera gånger dessutom, så blir det nog en undermedveten reaktion att man inte går för hundra i alla matcher. Motivationen och adrenalinkicken man får inför de stora matcherna tror jag aldrig försvinner, oavsett hur mycket man vunnit eller hur länge man hållit på.

Jag tror det är precis detta Barcelona behöver för att vakna till. Är man inte på tå i 90 minuter mot varje lag i ligan tappar man poäng, så enkelt är det. Ställer man ut skorna och tror att det löser sig så har man fel. En missad ligatitel kanske är det Barcelona behöver, för att återfå max motivation inför framtiden och inte känna den där mättnaden.
 

 
3. Sneglar vi lite strax bakom de tre första lagen ser det lite ovanligt ut. Tredje, fjärde och femteplatserna innehas av Levante (som ligger på CL-plats för 12:e veckan i rad!), Espanyol och Athletic Bilbao. Jag tänkte dröja kvar lite vid Espanyol, som av de flesta experter spåddes sluta på en stabil mittenplacering men som svarar på det här med ett spel som övertygar och lovar betydligt mycket mer. Vad är nyckeln till deras lite oväntade framgång? Och ser vi dem ute i Europa i höst?

Daniel:
- Jag gillar Espanyol och om Levante/Osasuna fick stå för det roliga och intressanta under höstsäsongen, så tycker jag, så här långt, att Espanyol och Athletic Bilbao har stått för samma sak, fast under vårsäsongen. Det jag har flaggat för en hel del, i både radion och Fueran förr, är Espanyols  mittfält. Det är där de har sin största guldgruva. Man har en jätte stor bredd med etablerade spelare som Joan Verdú och Romaric, blandat med jättetalanger som Vladimir Weiss, Raúl Baena och Thievy. Och då har jag inte ens nämnt Àlvaro, Juan Albin, Javi López och Inter-lånet Phillipe Coutinho. Även försvarsuppsättningen är intressant, samtidigt som både Christian Àlvarez och andre målvakten Casilla har fått steppa upp nu när Kameni lämnat för Málaga.

Däremot, och här kommer Espanyols enda stora "men", så är faktiskt lagets anfallare rätt så klena. Kanske inte rent fysiskt, man har ju trots allt Walter "El Rifle" Pandiani, men det är inga namn som direkt skrämmer någon. Sergio Garcia, som tidigare använts som yttermittfältare i Espanyol, är lagets bästa målskytt med fem strutar, men efter det så är det otroligt tunt. Pandiani är helt slutkörd och har bara hoppat in sju gånger, Rui Fonte skrämmer ingen inne i boxen och nye Kalu Uche är, som vi vet sedan Almería-tiden, väldigt upp och ner. Mestadels ner, tråkigt nog. Att resultaten ramlar in, trots att man saknar en målskytt, visar vilken stark bredd laget har och om någon av lagets anfallare känner för att förvandlas till en "fox in the box" så tror jag helt klart att Espanyol tar en Europa-plats. Det vore kul om man klarade det. Champions League känns lite väl avlägset.

Jens:
- Vi kan mycket väl få se dem i Europa League i höst. Jag kan inte annat än att hålla med att någonstans har man gjort rätt. Barcelonaklubben har inte alls det bästa laget på pappret men har gjort det jättebra. Ny arena och självförtroende verkar göra sitt och kan man undvikar skador kan det bli en bra placering av det här. Sedan ska man ha i bakhuvudet att ligan är oerhört jämn och två förluster samtidigt som konkurrenterna vinner gör att man befinner sig i mittenträsket trots allt.

Adam:
- Det klart att Espanyols framgång är lite oväntad med tanke på att man tappade försvarsklippan Víctor Ruiz (som förvisso lämnade redan efter halva säsongen ifjol) samt deras två offensivt viktigaste spelare i form av Pablo Osvaldo & José Callejón. Men Pochettino har byggt upp laget smart, och framför allt värvat riktigt smart. En övergång som inte uppmärksammades alls mycket i somras var Héctor Moreno som kom till Espanyol från holländska AZ, och snabbt blivit en ledare i försvaret och gott och väl fyllt Ruiz frånvaro i backlinjen. Dessutom har man lånat in Dídac Vila, som likt Ruiz spelade i Espanyol fram tills januari ifjol, då han lämnade för AC Milan.

Det är ingen tillfällighet att bara tre lag släppt in mindre mål än Espanyol i ligan den här säsongen. Man har å andra sidan bara gjort ett mer än man släppt in (25 kontra 24), vilket säger en del vad som prioriteras för Pochettinos del.

Jag skulle inte alls bli förvånad om vi får se Espanyol i Europa till hösten. Man har förstärkt med tre smarta värvningar nu i januari (Coutinho, Uche & Víctor Sánchez) som alla tre kommer bli nyttiga tillgångar. Nu när deras annars så ökänt usla bortaspel verkar vara som bortblåst kan nog fansen börja drömma om spel i Europa kommande säsong.
 
 
 
4.) Valladolid tog en övertygande seger mot Nastic i helgen (före detta Zaragozaspelaren Oscar Gonzalez gjorde sitt första hattrick i karriären och det på 24 minuter) och utmanar Deportivo om förstaplatsen i Segunda.För Castilla y Leon är det förstås viktigt att ha sitt klassiska lag (de ligger 13 i maratontabellen, strax under Depor och Celta Vigo) i Primera men för oss åskådare? Har vi saknat dem och deras lilavita tröjor?

Daniel:
- Jag minns för ett par månader sedan när Hércules toppade tabellen, tätt följda av Elche, så ansåg jag, redan då, att både Deportivo och Real Valladolid var bra mycket bättre. Då låg Depor sjua och Valladolid femma. Valladolid är Segundans näst bästa lag i år, det tyckte jag redan då och det tycker jag fortfarande. Man är oerhört tunga att möta i allmänhet, men i synnerhet på José Zorilla där väldigt få lag tar poäng. Valladolid är dessutom ligans näst bästa hemmalag, efter Deportivo, och man är det lag som har förlorat minst antal matcher denna säsong. Bara två torsk har det blivit, medan serieledarna Depor har kammat noll poäng vid fem tillfällen.

Valladolid är ett klassiskt La Primera-lag och efter att ha sett en hel del matcher med dem så är jag rätt så säker på att man även kommer att ta sig upp till Primeran, igen. Om man tar en direktplats eller inte vågar jag inte svara på, men Valladolid har varit stabila säsongen igenom och jag skulle bli otroligt förvånad om man inte är med och slåss om en direktplats i slutet av säsongen. Valladolid har alla förutsättningar och möjligheter som helst att ta sig upp en serie. Utan tvekan. Och ja, de är saknade.

Jens:
- Saknat vore nog att ta i men det är klart att det är ett klassiskt lag som mycket väl får husera i Pirmeran, dock vill jag i första hand just ha upp Celta Vigo och Depor. Och så överdrivet rolig fotboll har det ju inte spelat ändå. Då tänker jag främst på det året när de var uppe senast. Har inte sett dem spela på ett tag nu.

Adam:
- Har man följts den spanska fotbollen under flera års tid och framför allt läst om historian blir det naturligt att man gärna vill se så många klassiska lag i högsta divisionen som möjligt. Jag hoppas mer på att Valladolid avancerar till Primera División än exempelvis Hércules. Att lagen i ligan är lite mer utspridda runt om i landet är också väldigt viktigt, och därav ytterligare ett skäl att vilja få upp såväl Valladolid i Primieran som Deportivo och Celta Vigo (Galcien).





Hasta luego!
 
 
 
 
 
 

Nina Ljung Fredman2012-02-08 20:30:00
Author

Fler artiklar om Spanien