Fuera de juego
Veckans panel diskuterar det spanska idrottsundret, ligans ekonomiska problem samt el clásicomötena i Copa del Rey
Deltagare:
Adam Pinthorp, Spanienred
Zoran Zoric, Atléticored
Anders Bäck, Athleticred
Spanien vann i helgen VM i handboll och kan till det lägga titlar i både basket, fotboll, tennis och formel 1. Hur kommer det sig att spansk idrott är så kollektivt stark just nu? Samtidigt höjs också röster om organiserad doping, vad säger du om dessa rykten?
Adam:
– Det kan mycket väl vara så – som någon vettig själ tidigare sagt – att allting började med Fernando Alonso. Men även om det skulle ligga en del sanning i det trort jag helt enkelt att vi just nu upplever en fantastiskt spansk generation.
När det gäller fotbollen är väl de senaste årens resultat frukten av ett långsiktigt och hårt arbete. Till skillnad från många andra toppligor ute i Europa så använder sig de spanska klubbarna av många egna produkter i sina lagbyggen. Och merparten av dessa är naturligtvis spanjorer, vilket ger en oerhört bra grund att sedan bygga vidare på – även för de spanska landslagen.
Det går inte komma ifrån att Spanien just nu har en sagolik generation fotbollsspelare. Men ser man till ungdomslandslaget så är Spanien lika dominanta även där, och jag tror klubbarnas unga satsningar är en vital del av detta.
Zoran:
– Det är ett väldigt intressant ämne. Doping förekommer säkerligen inom fotbollen och många kommer också med stor sannolikhet undan straff. Fotbollen känns inte särskilt reglerad även om spelare naturligtvis kan utsättas för testning under stora delar av dygnet utan att bli förvarnade om det. Den här typen av saker kommer dock aldrig (eller väldigt sällan) fram till ytan under en idrottsmans karriär, men har en tendens att göra det efteråt i vissa fall. Vi har ju exempelvis anklagelserna mot Barcelona som dykt upp lite här och var under de senaste åren, mestadels i smutskastningssyfte, men det där är något som mycket väl kan komma att bli vanligare i mediarapporteringen. Jag ska själv erkänna att jag har tänkt i de banorna för mig själv och det flera gånger när jag har sett vissa lag spela fotboll, men det är inte rätt eller möjligt att argumentera för detta med tanke på att vi inte har några som helst bevis. Därför väljer jag att försöka njuta av fotbollen som spelas.
Det har viskats om doping i Rafael Nadals fall också, där tennis under de senaste 5-årsperioden har upplevt en "gyllene" generation med spanjoren, Federer (innan också), Ðokovic och i nuläget får väl Andy Murray också räknas in där. Det de här spelarna presterar i deras maratonmatcher emellanåt är också helt otroligt. För tillfället tycker jag dock att vi ska försöka njuta av det och inte spekulera så mycket utan att ha någon som helst fakta. Det verkar i alla fall (i nuläget) inte finnas en sorts "doping kultur" inom exempelvis fotbollen i jämförelse med cykling och det ska vi vara väldigt tacksamma för.
Anders:
– Spanien är säkert inte skilt från något annat land vad gäller doping. Att säga att det inte existerar vore att vara blåögd så det stänker om det. Att däremot förklara hela detta fenomen som en frukt av doping känns bara som något som kommer som ett brev på posten när det går bra för någon. Det känns också som lite av en undanflykt att ha doping som förklaring när man fått stryk. Kanske också en släng av due due diskussionen efter Sverige- Danmark i EM, genom sig själv känner man andra.
Många spanska lag, egentligen alla, har stora ekonomiska problem. Vad har du att säga i fallet, blir detta spanska ligans undergång eller kommer lagen resa sig på nio?
Adam:
– För att det någon gång skall bli bättring på flera fronter måste TV-avtalen ändras, så enkelt är det. I nuläget finns det bara ett fåtal klubbar i ligan som överhuvudtaget kan lägga pengar på nya spelare. Jämför det med i England där en klubb som Wigan kan lägga sex miljoner euro för Arouna Koné. En motsvarande klubb i Spanien skulle aldrig ha råd att lägga ut de summorna för en spelare.
Jag hoppas också att så blir fallet, att TV-avtalen ändras, framöver. Både för att ligan i sig ska bli mer konkurrenskraftig men också för att inte underhållningsvärdet ska dö ut helt och hållet. Nu har visserligen många klubbar gjort det fantastiskt bra med väldigt små medel – vilket säkerligen kommer gynna klubbarna om TV-avtalen ändras.
Zoran:
– Jag tycker inte om vart fotbollen överhuvudtaget är på väg och det handlar inte bara om de ojämnt fördelade TV-rättigheterna, som gör att klubbar numera faktiskt utför sin scouting på ett ordentligt sätt, men i längden gör det att lag som Barcelona och Madrid kan köpa sig en Alexis eller Modric att slänga in från bänken, sommar efter sommar. Klyftorna ökar, gång efter annan. De rika blir rikare, de fattiga blir fattigare. Det som oroar mest är dock att allt fler klubbar nedanför de två stora tvingas inkludera riskkapitalbolag, fonder eller andra utomstående finansiärer när de köper spelare. Det är en väldigt vanlig trend i exempelvis sydamerikansk fotboll där klubbar helt enkelt inte har råd att betala övergångssummor eller löner, därför vänder de sig till finansiärer som inte alltid är särskilt pålitliga. Hela systemet skriker "korruption".
Supportrarna ska inte heller behöva betala minst €30 för att gå på Getafe-Atlético i returen av Copa del Rey när en klubb som Getafe ligger under med 3-0 efter första mötet och dessutom inte har särskilt många supportrar. Det skall kunna gå att inkludera cup-matcher i det vanliga "abonado"-paketet utan att försöka få extra betalt av lojala supportrar. Allt det här gör i slutändan till att folk inte går på fotboll när de kan betala en tredjedel och se matchen på TV:n. Minskade biljettintäkter är väl det sista som spanska klubbar behöver med tanke på den ekonomiska krisen som drabbat landet.
Anders:
– Självklart kommer inte den spanska ligan att gå under. Däremot måste man på samma sätt som Italien kämpar med sina spelskandaler börja ta tag i problemen. Många ropar på omfördelning av TV-intäkter men det kan bara vara ena sidan av myntet. Som läget är nu kan en klubb missköta sin ekonomi fullständigt för att sedan sno åt sig Champions league-platser från lag som vårdar sin ekonomi och därmed i princip få kvitto på att det är OK och lönsamt att inte ha ordning på grejorna. Man ska heller inte underskatta det faktum att det i Spanien är mer lönsamt att vinna Europa League än att komma tia i ligan. Det gör att man idag är dominant i Europa och det är en mycket bra byggsten för framtiden. Jag tror att det alltid är bra att blicka utåt och framåt istället för inåt. Dessutom tror jag lagen måste börja jobba mer med andra intäktskällor tillsammans med sina sponsorer(Barca och Real undantagna). Idag går det knappt att få tag på en Athletic-tröja utanför Bilbao och det håller inte. Det gäller att bygga relationen till supportrar och potentiella supportrar över lång tid.
Som ekonom med specialintresse för krascher och kriser så vet jag att det krävs både morot och piska. Så nej, ligan är inte på väg mot undergång men för att hindra ytterligare skada bör man ta tag i problemen från alla håll så snart som möjigt.
Det spelas dubbelmöten i clásicoformat i Copa del Rey och snart stundar eventuellt nya möten i Champions League. Blir det för många möten lagen emellan och lyckas spelarna bibehålla den trots allt kärvänliga stämningen som finns just nu?
Adam:
– Tyvärr blir det inte riktigt samma grej när lagen möts så många gånger per säsong. För några år sedan var det ett par gånger per säsong, och då var det någonting man längtade till varje höst och vår. Nu är läget annorlunda, och man ser inte fram emot mötena med samma spänning och entusiasm som tidigare.
Och jag tror inte det ska bli några större problem att behålla den fina stämning som ändå rådit under de senaste mötena. Ja, så länge inte Mourinho får för sig att peta någon i ögat eller skulle ställa till med någon annan scen.
Det klart att stämningen kommer vara grinig ute på planen. Men det vore väl extremt tragiskt om det inte vore så? Två av världens största klubblag ställs öga mot öga, och att de samtidigt är varandras största antagonister gör inte saken sämre. Det kommer vara hög intensitet, tufft spel, bildas cirklar runt domaren och förhoppningsvis och bjudas på riktigt underhållande fotboll. Så som det ska vara, med andra ord. För jag gissar att cirklarna runt domaren aldrig kommer försvinna – oasett vad vi skulle ta till för medel.
Zoran:
– Nej, inte alls. Jag är helt neutral i frågan och ser ärligt talat alltid fram emot bra fotboll, det spelar ingen roll vilken liga det handlar om i ärlighetens namn. Man borde sätta sig ned och försöka lära sig något av de här två lagen och deras sätt att spela fotboll. Det finns många detaljer att ta in och alla kanske inte tycker om de, men sådan är fotbollen, det finns inte bara ett sätt att vinna. Det som händer på en fotbollsplan bör också stanna på en fotbollsplan. Man representerar sin klubb när det är klubbfotboll och man representerar sitt landslag när landslagströjan åker på. Jag tycker personligen att båda klubbarna har lugnat ned sig, det gäller allt från media, spelare och ledare. Det finns vissa detaljer som exempelvis när Arbeloa tjafsar med Messi båda två gör ironiska gester mot varandra eller när Busquets sprintar över för en domarkonferens, men det är vad det är. Jag väljer bort de momenten och fokuserar främst på sättet som spelarna rör sig på, med och utan boll, passningsspelet, kontringsspelet, taktiska detaljer.
Anders:
– Nej på båda frågorna. Jag roade mig förra året med att räkna antalet Barca-Real och Barca-Athletic matcher som spelats i tävlingssammanhang över en treårsperiod och kom fram till att det spelats ett mer el clásico över den tiden så kvantitativt ser jag inte riktigt problemet. Det är världens två bästa lag som dessutom tar alla tävlingar dom ställer upp i seriöst. Det betyder att dom kommer att mötas mycket och för mig som oberoende tittare så är det alltid intressanta matcher. Jag hoppas också att den ”kärvänliga” stämningen inte håller i sig. Visst jag slipper gärna dom värsta påhoppen och filmningarna och ögonpetningarna men som en del experter hävdar, att det är den vackra fotbollen som ska stå i centrum kan jag inte alls hålla med om. Om du vill att det ska vara vackert i traditionell mening så gå på opera eller en konstutställning. Vill du däremot se blod, svett, tårar och människor som presterar sitt absolut yttersta under stress och press, sånt som jag tycker är vackert. Ja då är det fotboll och tjurfäktning du ska gå på och gillar man sånt är ett hett el Clásico bland det bästa i kategorin. Jag vill inte ha en myskänsla över stora matcher jag vill ha en ”snälla pojkar får inte kyssa vackra flickor” känsla!
Till sist - Något du själv tycker behöver tas upp?
Adam:
– Athletic slog Atlético med 3-0 i söndags och visade strålande form. För första gången på allvar under säsongen gjorde Iker Muniain en fantastisk match, vilket var riktigt glädjande att se. Óscar De Marcos sprang sönder allt, Markel Susaeta flög fram på sin högerkant och stjärnskottet Aymeric Laporte stod på nytt för en stabil insats i mittförsvaret. Och av de tre gjorda målen så gjorde inte Aritz Aduriz något – vilket bara det måste ses som ett storartat facit för Bilbao-klubben.
Jag hoppas att Athletic fortsätter på det här spåret och spelar upp sig i tabellen. Det återstår fortfarande väldigt mycket, och ett sådant charmigt lag – när det väl funkar – vill åtminstone jag se ute i Europa.
Zoran:
– Jag misstänker att vissa fick upp ögonen för en viss Raphaël Varane när Madrid och Barcelona spelade oavgjort i första Copa del Rey-mötet. Minns själv hans debut i Lens-tröjan mot Montpellier för ett par år sedan, Zidane vet vad han snackar om. Vilken crack han kommer bli..
Anders:
– Real Madrid och Athletic Bilbao är två av de lag som det har stormat mest kring under säsongen. Generellt tycker jag att det har varit överreaktioner mot vissa spelare. Samtidigt kan jag inte annat än undra hur flera av dom här spelarna är förvånade över starka reaktioner från fans när man inte presterar eller respekterar klubben man spelar i. Det är två klubbar med en stolt historia och med fans som verkligen bryr sig. När Özil är besviken över att han får kritik när han inte presterar på sitt max eller när Llorente inte förstår att fansen blir besvikna över att han vill lämna trots att klubben erbjuder högre lön än Juventus så är dom mer än världsfrånvända. Till viss del har klubbarna misslyckats med att föklara för spelarna vad det innebär att spela för ett av dom här två väldigt olika men samtidigt ganska lika klubbarna men till viss del tror jag också att spelarna valt att ignorera hur världen ser ut i sin glädje att få möjligheten att få spela i ett så pass stort lag. I Real Madrid kommer det alltid att krävas att man inte bara vinner utan också spelar vackert, i Athletic kommer ett hjärta som klappar för regionen alltid att förväntas. Det är det som gör att alla fantastiska upplagor av Real har funnits och det är det som gör att ett relativt litet och väldigt regionalt lag som Athletic har förmågan att matcha Bayern lönemässigt. Detta hade aldrig hänt utan alla fans som fått respektive klubbar med modersmjölken och det ger dessa fans en rättighet att ta ut svängarna ibland. Det är inte bara Barcelona som är mer än en klubb.
Väl mött!
