Ett lag på väg tillbaka till toppen
Atlético de Madrid har stormat iväg mot toppen i början av säsongen, både i ligan och ute i Europa. Än så länge har laget inte förlorat en enda tävlingsmatch, man har lyckats vinna tio av elva matcher och spelat oavgjort en. Detta har än så länge resulterat i en europeisk titel, en andra plats i ligan på samma poäng som ettan Barcelona och en gruppledning i Europa League. Även om det är väldigt tidigt in på säsongen så har jag ändå känslan av att Atlético Madrid i år är ett topplag.
De flesta av er kan nu historien om Diego Simeone och hur han kom in under förra säsongen och tog sitt lag till en andra Europa League titel.
Den gode herrn gjorde ett ofta pinsamt försvarsspel till en backlinje av hög rang och använde sig av ett högt presspel för att vinna bollen och kontra snabbt.
Atlético Madrid blev helt plötsligt ett stabilt lag med jämna prestationer i nästan varje match, någonting som jag aldrig har upplevt under mina sex år som rojiblanco.
Man var också sånär att ta sig till Champions Leauge kvalet men Malaga säkrade den platsen efter den sista matchen.
Simeone har under den nuvarnade säsongen, med en hel sommars förberedelser den här gången, lyft Atléticos spel ytterligare nivåer, spelidén är densamma fast med större variatoner i spelsättet och presspelet håller världsklass.
Någonting som 19 raka matcher utan förlust i alla turneringar visar, senast man fick lämna planen tomhämta var den elfte april.
Det som jag anser skiljer Atlético ifrån tidagare år är laginsatserna, stabilteten och viljan.
Det är det som är Simeones storhet; vinnarmentaliten. Laget klarar nu mera av att vinna matcher man inte övertygar i och man har motivation mot de sämre lagen också.
Diego Simeone är det bästa som har hänt klubben de sensate åren (bortsett ifrån de europeiska titlar man har tagit) enligt min mening.
Det är en person med mycket karaktär, en som vågar röra om lite och han kan stå upp för sin sak.
Sedan så har ju givetvis en viss Radamel Falcao i strålande form hjälpt till lite då han än så länge har gjort makalösa åtta mål på sex matcher i ligan och tre mål mot Chelsea i Supercupen.
Detta gör honom statistiskt sett till världens bästa anfallare (utan statistik också enligt min mening).
Atlético de Madrid ligger alltså just nu på en andra plats i ligan, dock så har man lika många poäng som Barcelona men något sämre målskillnad. I den senaste omgången mot Malaga skapade man sig viktigt andrum när man vann mot dessa då Malaga innehar den tredje platsen i ligan men ner dit är det nu fem poäng.
Det är nu som klubben går in i en spännande period, förutom nyss nämnda Malaga så har Atlético bara mött lag som man ska slå, men snart kommer det två viktiga och spännande månader.
I november och december ska man ta sig an Valencia, Sevilla, Real Madrid och Barcelona.
Första platsen är kanske att ta i att Atlético ska klara men som säsongen har börjat så är en andra plats ett realistiskt mål enligt mitt tycke.
Ska man klara detta så gäller det att inte tappa alltför många poäng i dessa matcher.
Alla dessa fyra matcher är på bortaplan förutom Sevilla, så tufft är minsagt ordet!
Även om det är väldigt tidigt in på säsongen så har jag ändå känslan av att Atlético Madrid i år är ett topplag och det är nu de måste leverera på topp och då sitter ju verkligen rätt man vid rodret för los rojiblancos!
Som sagt, spännande tider att vänta och jag ber för att det ska sluta väl.
