Krönika: Historien om Mesut Özil - Del 1/2
Mesut Özil, tysken med turkiska rötter, skulle få en lycklig och fotbollsinspirerad barndom i hemstaden Gelsenkirchen. På bakgatorna och på en fotbollsplan som kallades för "apburen" kunde en ung Mesut utveckla en unik och kreativ spelstil. Många år senare blev resultatet en framgångsrik klubbkarriär i Tyskland, vilket ledde till att inte bara ett, utan två landslag kallade efter honom.
Familjen Özils utvandring
Familjen Özils rötter hittar man i nordvästra Turkiet och i den lilla byn Hisiroglu med mindre än en timmes bilfärd till kusten och Svarta Havet. Hisiroglu som är ett minisamhälle med knappa tusen invånare är en del av provinsen Zonguldak. Det var den här lilla byn som Özils farfar (som han blev senare i livet), tidigt in på 1970-talet bestämde sig för att lämna, på jakt efter ett bättre liv utomlands. Den nya destinationen skulle bli Tyskland och det var ingen slump.
I början av 1960-talet och under tidiga 70-talet införde och bedrev Tyskland en arbetspolitik som lockade till sig utländsk arbetskraft och det i massor. Man ville ha sk ”Gastarbeiter” (gästarbetare) från utlandet, folk behövdes till industrierna och gruvorna som för tillfället upplevde en ekonomisk boom. Villiga arbetare som sökte efter möjligheten till ett bättre liv strömmade in till Tyskland, det från länder som (f.d.) Jugoslavien, Marocko, Italien och Turkiet. En av dessa immigranter var Mesut Özils farfar. Han fick ganska omgående ett jobb i en gruva och valde sedan även att permanent bosätta sig i Tyskland. Med sig från Turkiet hade han sin fru och sin tvååriga son Mustafa. Mustafa skulle ca tjugo år senare få en egen tyskfödd son. Sonen skulle få namnet Mesut Özil.
Mesut födds – Fotbollsspelaren formas i ”apburen”
Den 15:e oktober 1988 så kommer Mesut Özil till världen. Född i Gelsenkirchen, en stad i norra Ruhrområdet och boende i stadsdelen Bismarck, så skulle Mesut komma att känna sig som en riktig tysk. Mesuts barndom skulle präglas av trygghet och glädje, han fick allt han behövde. Mesuts pappa Mustafa hade hunnit etablera sig i det tyska samhället och var nu en egenföretagare, mamman Gulizar var en hemmafru. Farfar som hade tagit familjen till Tyskland hade välförtjänt gått i pension. Mesut var familjens andra barn vid födseln, han hade en storebror som hette Mutlu och Mesut skulle flera år senare även få två yngre systrar, Nese och Dugyu.
Mesut Özil: “Jag är väldigt stolt över mina turkiska rötter.”
Mesut började spela fotboll när han var sju år, det fanns inget annat val. Familjen var fotbollstokig och hans storebror som han såg upp till var redan aktiv i ett fotbollslag. Moderklubben blev Westfalia 04 Gelsenkirchen, ett lokalt lag. Till tolvårsåldern så skulle Mesut hinna representera två lokala klubblag till för att sedan år 2000 hitta en ny klubb i Rot-Weiss Essen. Här skulle han sedan tillbringa fem år innan han 2005 tog steget till Schalkes ungdomsakademi. Vid sin sida under denna ungdomsperiod så hade Mesut alltid med sig sin pappa som stöd. Mustafa var dock även Özil största kritiker. Han var den enda som vågade vara uppriktig mot Özil och påpeka bristerna som sonen hade i sitt spel. När alla andra föräldrar sa till Mesut att han spelade bra, även när han inte gjorde det, så kom pappan med konstruktiv kritik istället. Ärligheten och stödet från Mustafa gjorde Mesut bättre, det var något som sonen uppskattade, framförallt senare i livet. Utvecklingen hos de tyska klubblagen hade varit otroligt lyckad för Mesut och nu resulterat i en åtråvärd plats i Schalkes ungdomsakademi, men det var inte här som den riktiga fotbollsspelaren Mesut Özil formades.
Från sjuårsåldern och fram till tidiga tonåren så sågs Mesut jämnt och ständigt spela fotboll på ett ställe som av lokalbefolkningen kallades för ”Affenkäfig”. ”Affenkäfig” eller på svenska; ”apburen” var en inhägnad fotbollsplan med väldigt ojämnt gräs, där stängslet gjorde så att bollen alltid var i spel. Det fanns fler liknande planer i området, samtliga belägna precis bakom de stora lägenhetsbyggnaderna och samtliga för det mesta fulla med unga invandrarkillar. Här tillbringade Mesut fler timmar än någon annanstans, spelandes med sina kompisar, dag in och ut, även långt efter det att mörkret fallit. Här utvecklade han sin teknik, sina reflexer och sin kreativa sida. Oväntade trix som annars aldrig hade uppkommit och fått liv, skapades och blomstrade här. Mesuts tid i apburen lade grunden för den liraren och kreatören han skulle komma att bli många år senare.
Mesut Özil om sin tid i “apburen”: “På något vis så kunde jag alltid göra vad jag ville med bollen. De andra pojkarna sa alltid; en dag kommer du att bli en fotbollsspelare.”
Klubbkarriären i Tyskland
Sejouren i Schalkes ungdomslag skulle inte bli så lång för Özil, han var helt enkelt för bra. Efter att ha blivit ungdomsmästare år 2006 så skulle Mesut i augusti samma år få göra sin Bundesliga debut mot Eintracht Frankfurt, det som 17-åring. Första lönen som professionell fotbollsspelare inkasserades, pengarna användes till ett körkort, en bil och resten gick till familjen. Karriären i Schalke såg väldigt lovande ut, Özils sågs nu som en av de mest spännande talangerna i tysk fotboll. Mesut blev även ganska snabbt en omtyckt person hos Schalke fansen, det mest för sin kreativa spelstil men även för att han av de egna supportrarna sågs som en äkta “Schalke son”, född och uppväxt i staden som han var. Dock skulle tiden i Schalke få sig ett oväntat och olustigt slut när Mesut i januari 2008 valde att skriva på för Werder Bremen. Anledningarna till det något överraskande klubbytet var att Mesut under sin andra säsong i Schalke kände att han inte hade fått spela så mycket som han hade velat. Trots detta så hade han t.ex. redan hade hunnit göra debut i Champions League. Schalke försökte sedan att erbjuda Özil ett nytt kontrakt för att rädda honom kvar i klubben men Mesut vägrade att skriva på, då han inte tyckte att Schalke gjorde tillräckliga ansträngningar för att visa att det verkligen trodde på honom. Rykten spreds också om att Özil inte trivdes under den dåvarande Schalke tränaren Mirko Slomka och att Mesut inte var nöjd med det nya kontraktförslaget (ekonomiska biten), i den tyska pressen målades han dock kvickt upp som en girig person utan klubbkänsla. Något som skulle komma att såra och smärta för Özil. Övergången blev dock klar och Werder Bremen kunde köpa loss Özil för en väldigt billig summa på runt fyra miljoner euro, detta tack vare att Özils kontrakt med Schalke var på väg att gå ut året därpå.
Mesut Özil om flytten från Schalke till Werder Bremen: "Det var den svåraste perioden i min karriär. Schalke var min klubb. Plötsligt skildes våra vägar."
Flytten till norra Tyskland och Bremen skulle Mesut få göra på egen hand i januari 2008, det med 19 år fyllda. Utan familjen och utan vännerna begav han sig av för att inleda ett nytt kapitel i sin karriär, en tid som fick honom att mogna som person. De sportsliga framgångarna skulle komma ganska så snabbt i Bremen, ett bevis på detta blev när Bremen supportrarna bara några månader in på Özils sejour i klubben började kalla Mesut för ”den nya Diego”. Syftandes på deras egna offensiva dominanta 10:a Diego, en spelare som var väldigt framträdande och älskad i Werder Bremen. Ett fåtal andra gick så lång och började kalla Özil för ”Messi”. Under säsongen 08/09 gjorde Mesut 15 assist och 4 mål för sin nya klybb, ett av dessa mål var ett avgörande sådant i tyska cupfinalen mot Bayer Leverkusen, där Bremen tog hem titeln efter en 1-0 seger. Mesut fick även spela en till final denna säsong, nämligen UEFA-Cup finalen mot Shakhtar Donetsk, som dock Werder Bremen förlorade. Enda riktiga besvikelsen denna säsong blev en mindre lyckad ligasäsong där Bremen fick nöja sig med en mittenplacering.
Mesut Özil: “Det var väldigt tufft för mig att lämna min hemstad Gelsenkirchen. Helt plötsligt var jag där utan min familj, och mina vänner var många mil ifrån mig. Idag är jag stolt över att jag gjorde det (flyttade till Bremen på egen hand) och att jag lyckades.”
Säsongen 09/10 blev även den ganska lyckosam för Özil, i.a.f. på en personlig nivå. Han klarade av att axla Diegos roll i Bremen och det på ett utomordentligt sätt, efter att denna hade flyttat till Juventus. Turk-tysken lyckades göra 9 mål och 17 assist för Werder när klubben slutade på en godkänd tredjeplats i ligan.
Mesut hade nu skapat sig ett namn, främst i Tyskland och det genom ständigt goda framsteg i Werder Bremen. Utvecklingskurvan hade sedan dag ett pekat uppåt och speltiden var konsekvent och riklig. Men det var inte i klubblaget som Mesut Özil skulle få sitt absoluta genombrott, det var nämligen i det tyska landslaget som tysk-turken skulle slå igenom på allvar. Först med U21-landslaget och sedan med A-landslaget när VM i Sydafrika skulle avgöras. Men att genombrottet skulle komma i det tyska landslag var inte så självklart då Mesut hade möjligheten och välja att representera Turkiet istället.
Mesut Özil tvingas välja mellan Tyskland och Turkiet
Özil ställdes inför ett mycket svårt dilemma år 2009; att gå efter vart han hade sina rötter och sitt ursprung och därmed bli en del av det turkiska landslaget eller att välja det land och landslag där han hade uppfostrats både som människa och som fotbollsspelare, nämligen Tyskland. Det tyska fotbollsförbundet hade året innan fått sig en tidig förvarning om att de absolut inte fick gå miste om denna Mesut Özil. Werder Bremens sportchef Klaus Allofs som då hade Özil i sitt klubblag hade tagit saken i egna händer och ringt och manat till tyska fotbollsförbundet att; Özil får ni inte missa, det är en talang utöver det vanliga.
Inbjudningar från de båda länderna kom år 2008, först från de redan ”förvarnade” Tyskland och sedan Turkiet, båda landslagen var väldigt angelägna om att ”låsa” jättetalangen Özil till deras respektive land. Dragkampen var igång, Joachim Löw stod på ena sidan, Fatih Terim på den andra, Özil i mitten. Efter att ha nekat några av de tidiga inbjudningarna till landslagsspel från både Turkiet och Tyskland så skulle Mesut i tidiga februari 2009 till slut bestämma sig. Han valde Tyskland, dragkampen var över. Kort efter att detta beslut gjorts offentligt så blev Mesut tvungen att stänga ner sin gästbok på hemsidan, det efter att hot och förolämpningar öst in från de som tyckte att han hade gjort fel val.
Mesut Özil ” Beslutet har inte varit enkelt för mig, då min familj och mina vänner kommer från Turkiet. Men jag har inte gjort ett val mot Turkiet – jag har gjort ett val för Tyskland.”
Beslutet att välja Tyskland för Mesut var inte så svårt som det först lät när han diplomatiskt och officiellt förkunnade sina anledningar till valet för världspressen tidigare i februari 2009. Özil kände sig som en riktigt tysk och det med all rätt, född och uppväxt i Tyskland som han var. Hans närmaste familj och vänner bodde alla i Tyskland. Mesut hade redan representerat tyska ungdomslandslag och drömde tidigt som ung om att får dra på sig ”Die Mannschaft” tröjan. Det var helt enkelt ett naturligt val för Özil, Mesut som alltid hade känts sig väl behandlad i det tyska samhället. Men lika självklart som valet var för Özil, lika onaturligt och obegripligt kunde det kännas för andra. Det turkiska folket var inte nöjda med Mesut Özils beslut.
Mesut Özil: “Jag valde att bli tysk medborgare för det var vad jag ville. Jag bestämde mig för att representera det tyska landslaget eftersom jag redan som liten pojke ville spela för Tyskland.”
Hård kritik från turkiskt håll
”T.o.m. min egen svåger har protesterat mot att Mesut spelar för Tyskland”. Orden kommer från Mustafa Özil, Mesuts pappa. Mesuts val var såklart inte uppskattat av alla, det var det inte ens bland de som stod Mesut nära. Det var ingen hemlighet att Mesut Özil ansågs och målades upp som en förrädare av den turkiska publiken. Mesut hade enligt dom blundat för den han egentligen var, en turk. Kritiken var inte nådig och den skulle även komma från de turkiska spelarna, där en speciell person var den som gick hårdast åt Mesut Özil. Ironiskt nog (sett till framtiden) så var det Hamit Altintop. Altintop var även han född och uppväxt i Gelsenkirchen Tyskland men till skillnad från Özil så hade han valt det turkiska landslaget. Inför en känslig EM-kvalmatch under hösten 2010 mellan Tyskland och Turkiet så valde Altintop att säga sitt. Hamit menade på att Özil (som vid detta tillfälle tillhörde Real Madrid) inte hade gjort landslagsvalet med hjärtat utan att det var baserat på affärsmässiga grunder. Det var enligt Hamit lättare för Mesut att göra sig ett namn som tysk, få mer respekt som fotbollsspelare och tjäna mer pengar, än som turk. Altintop kunde helt enkelt inte visa sitt stöd för Mesut Özil.
Altintop: ”Jag är en tolerant person och jag respekterar Mesuts vägval men jag kan inte ge honom mitt stöd.”
Özil visste dock att han omöjligt kunde göra alla nöjda oavsett vilket landslag han valde. Däremot skulle framtiden visa att det val som Mesut till slut ändå gjorde, var det rätta, på alla möjliga sätt och vis. Framgångarna i Tysklands landslagströja skulle genast komma och på vilket vis de kom!
Mesut Özil: ”Jag hoppas att det är så, att turkiska fotbollsfans kan följa mina matcher och känna stolthet över dem.”
Historien om Mesut Özil - Del 1/2
-----------------
Del två kommer imorgon. Där kommer man bl.a. kunna läsa om Özils lyckade VM, om hans övergång till Real Madrid och om personen Mesut Özil. Häng med då också!
----
Del två finns ute nu. Klicka här.
