Crotone - Pordenone
Tabelljumbon gästar Vicente Calderón
Atlético de Madrid tar sig an Levante på Vicente Calderón i den 18:e ligaomgången av Primera División.
Nyårsfirandet är till ända och det är dags att återvända till verkligheten. Framför Atlético de Madrid står en väldigt fin utmaning där man har chansen att gå långt i samtliga turneringar. Allt börjar på Vicente Calderón när Levante besöker den spanska huvudstaden samtidigt som ligaspelet går in i sin 18:e omgång. Förutsättningarna mellan lagen är väldigt annorlunda. Atlético har spelat in 38 poäng på 17 matcher och ligger i topp tillsammans med Barcelona (katalanerna har spelat en match mindre) samtidigt som gästerna från Ciutat de Vàlencia huserar som tabelljumbo sedan ett antal omgångar tillbaka i tiden. För Atlético handlar det om att fortsätta plocka poäng i jakten på den absoluta toppen, men Levante har mycket att spela om själva då deras existens i Spaniens finrum är under hot.
Samtidigt går Atlético in i en väldigt tung period där spelarna kommer att matchas rejält under de kommande 18 dagarna. Sex matcher kan vi räkna med att de skall spela och den första är förstås mot Levante.
NÄR ERSÄTTARNA INTE LEVER UPP TILL SINA FÖREGÅNGARE
Det har gått åtta säsonger sedan Levante åkte ur Primera División med dunder och brak. Den gången låg ett väldigt mediokert lag, men framförallt de stora ekonomiska problemen till grund för Orriols-klubbens nedflyttning. Därefter tillbringade man två säsonger i Segunda División innan man återvände till Spaniens finrum och där har man stannat sedan dess. Det här är Levante sjätte raka säsong i Primera División, något som aldrig tidigare har hänt. I samma veva kan det dock bli den sista på ett tag om det vill sig riktigt illa. Det har gått stadigt utför sedan den meriterande sjätteplaceringen 2011-2012 där veteranerna i laget drog ett betydande lass. I takt med att säsongerna gått har många av de som utgjorde stommen lämnat klubben och i vanlig ordning har man fått leta ersättare.
Sett till fjolårssäsongen har man fått möblera om rejält. I backlinjen lämnade Ivan Ramis och Loukas Vyntra för spel i Eibar och Hapoel Tel-Aviv. Detsamma gäller kraftpaketet Papakouli Diop som var väldigt viktig för lagets balans. Andrea Ivanschitz åkte iväg över Atlanten där pengarna i MLS lockade samtidigt som ingen av lagets tre anfallare återfinns i klubben. Det största tappet är utan tvekan David Barral då han kunde bidra med en god målproduktion, men också taktisk förmåga som ingen av de nurvarande alternativen klarar av. Man har inte heller ersatt sekundära målskyttar som Nabil El-Zhar eller Kalu Uche.
Man gjorde visserligen en prestigevärvning i frisparksspecialisten Verza under sommarens övergångsfönster samtidigt som Nabil Ghilas plockades in på lån från Porto för att försöka ersätta El-Zhars mål. Ledningen satsade även på att Deyverson skulle klara av att fylla Barrals roll, men så här långt har han inte gjort det trots att det finns viss potential. Jefferson Lerma lånades in från Hulia för att försöka ersätta Diop. Förstavalet var faktiskt Thomas, men Simeone lät honom inte lämna eftersom Matías Kranevitter stannade i River under hösten. Man gjorde dock en intressant värvning i Zouhair Feddal från Parma under sommaren och han har fått stort förtroende under hösten.
I mål tog Rubén Martínez över efter Diego Mariño som aldrig övertygat sedan flytten från Villarreal, men på senare tid har även nyförvärvet tappat förtroende vilket gör att Rubi börjat rotera de båda målvakterna. Roger är en av fyra anfallare i spelartruppen, men så här långt har han inte lyckats få till det i Levante-tröjan.
ATT FÖRSÖKA LAPPA IHOP ETT TRASIGT LAGBYGGE
Levante ligger inte i botten av Primera División enbart för att man har haft dålig balans och släppt in 30 mål på 17 omgångar. Det är förstås en del i förklaringen, men till skillnad från sina konkurrenter i de lägre regionerna av tabellen har man enorma problem med målskyttet. Man har bara lyckats göra 11 mål den här säsongen och då blir det svårt att vinna matcher. Lagbygget har helt enkelt inte varit tillräckligt starkt så här långt och därför vill man ge sig ut på övergångsmarknaden för att försöka lappa ihop det som går att lappa ihop. De dåliga resultaten har redan satt sina spår i Levante, men det skall klubbledningen försöka ändra på genom att sy ihop diverse strategier i samband med att övergångsfönstret öppnar i januari för att ge tränare Rubi möjligheten att förstärka laget.
En sådan strategi är att utöka lönebudgeten med €2,5 miljoner för att på så vis kunna värva en mittförsvarare och anfallare. Det är förövrigt precis så mycket som man har plats för i lönebudgeten enligt det spanska ligaförbundets bestämmelser. Mittbackspositionen är det största problemet då den tilltänkte mittbacksgeneralen Ángel Trujillo precis kommit tillbaka efter ett tre månader långt skadeuppehåll. Laget har som sagt även enorma problem med målskyttet och kan inte lita på att Deyverson plötsligt skall explodera, därför har man inlett jakten på en anfallare som skall kunna göra skillnaden.
Under hösten har dock den sportsliga ledningen med Manolo Salvador tittat mot Sydamerika för att förstärka spelartruppen. Väl där har man knytit åt sig det colombianska yrvädret Mauricio Cuero som har en riktigt bra säsong bakom sig i argentinska Banfield. Han kommer bidra med gott om fart, individuell förmåga och kvalité i anfallsspelet om man lyckas integrera honom i lagets spelmodell. Cuero spelade förövrigt med Cholo Simeones son, Giovanni under andra halvan av säsongen, men han kommer inte bli spelfärdig till mötet med Atlético.
LÄGET I LEVANTE
Rubi var inte nöjd med lagets insats mot Málaga i onsdags och beklagade sig framförallt över misstagen som spelarna gjorde i nyckelsituationer. Han har visserligen fått någorlunda styr på lagets defensiva problem sedan 3-0-förlusten på Mestalla som förövrigt var hans första match vid rodret, men det är alltjämt inte vad det borde vara. Laget har inte vunnit sedan slutet av november och är nu uppe i sju raka utan seger, men i samma veva har man förlorat med ett mål i alla förutom de två oavgjorda matcherna mot Espanyol och Athletic som vann med 2-0. Tidigare kunde Levante förlita sig på att skapa något riktigt bra läge och göra mål, men den här säsongen har man haft förtvivlat svårt med effektiviteten.
Det slutar dock inte där: laget har mycket svårt att generera målchanser. Då är det naturligt att man förlorar och ligger sist i tabellen. Det är därmed inget lag med särskilt stort självförtroende som kommer till Vicente Calderón.
Den som trodde att det inte kunde bli värre hade fel. Inför mötet med Atlético kommer Rubi inte kunna räkna med tre av sina ordinarie startspelare i form av Pedro López, Simao Mate och Deyverson. De två sistnämnda har stått för fem av lagets elva mål den här säsongen. Victor Cassadesús har alltjämt inte återhämtat sig från en skada och kan således inte heller spela. Det kandäremot vänsterbacken Toño och mittförsvararen Zouhair Feddal.
Annars är det Ghilas som skapar negativa rubriker sedan han lagt upp en bild på sociala medier efter att Levante förlorat ännu en viktig match i kampen om överlevnad. Det gick inte hem särskilt väl hos supportrarna. Algeriern är känd för att ha disciplinära problem sedan tidigare och det här gör inte saken bättre.
SPELARTRUPPEN
Rubi har alltjämt inte offentliggjort någon spelartrupp till matchen..
SKADOR/AVSTÄNGNINGAR
Pedro López, Simao Mate, Deyverson
Victór Cassadesús
STARTELVAN (4-3-3)
Diego Mariño; Iván López, Navarro, Feddal, Toño; Lemma, Verza, Camarasa; Roger, Ghilas, Rubén García
MER ÄN TRE NYA POÄNG I VALLECAS
Atlético är visserligen inte särskilt kända för att vinna matcher i sluttampen, men derbysegern mot Rayo var viktig för självförtroendet. Laget skapade en hel del målchanser under den första halvtimmen av matchen, men lyckades inte ta vara på dessa samtidigt som Vallecas-klubben växte in i tillställningen med hjälp av hemmapubliken. Diego Simeones manskap gjorde i slutändan vad man skulle, men det var inte förränn argentinaren gjorde sina tre byten som laget verkligen gav ett gensvar. Thomas fina samspel med Saúl och den lilla lyftningen till Correa som sedemera gjorde sitt första mål på tre månader (också det här från nära håll i första krysset) var inte enbart viktigt för laget utan även för argentinaren. 20-åringen har fått slita för att få speltid under de senaste månaderna och visst känns det som om Gerardo Martino "brände" honom lite genom att kasta in honom i en VM-kvalmatch tidigare i oktober. I vilket fall som helst är det viktigt att han fick känna sig delaktig i segern.
Jackson Martínez är en annan spelare som kan känna sig tillfreds med sitt inhopp. Colombianen har varit borta i 1,5 månad innan han fick sina första minuter efter skadan som han ådrog sig i samband med landslagsuppdrag i början av november. Att han också fick spela fram Antoine Griezmann till fransmannens nionde ligamål var ännu viktigare för hans självförtroende. Jackson såg även bättre ut fysiskt i Vallecas även om vägen till den absoluta toppformen är lång.
Senast Atleti gästade Vallecas i samband med ligapremiären 2014-2015 saknades det kvalité på bänken, i onsdags var det tvärtom.
SIMEONE PÅ JAKT EFTER EFFEKTIVITET
Det är ingen hemlighet att Atlético är på jakt efter en betydligt högre procent när chanserna dyker upp framför mål. Det räcker med att titta på i kolumnen över antalet gjorda mål och jämföra statistiken med konkurrenterna i topp. Griezmann är i stort sett den enda spelaren som gör mål regelbundet och det är förstås något som man vill ändra på från tränarstabens håll. Det finns gott en enastående potential när det gäller målskyttet i spelartruppen, men det gäller att de sakta men säkert kliver fram. Fernando Torres har gått in i en brutal måltorka där det sista målet kom mot Eibar i mitten av september. Det råder ingen tvekan om att "El Niño" har påverkats av möjligheten att göra sitt 100:e mål i den röd-vitrandiga tröjan. Jackson Martínez och Luciano Vietto har inte enbart haft problem med anpassningen till laget och kraven som ställs ur ett taktiskt perspektiv utan de har också släpat på varsin skademånad, i colombianens fall var det ännu längre.
Sånt stör förstås en spelares rytm, men så länge de etablerar sig som stabila sekundära målskyttar under andra delen av säsongen kommer Atlético få ut väldigt mycket av båda. Det viktigaste är dock att båda har fått en "mini-försäsong" i benen under deras skadeperiod. På så vis kan de även närma sig sin högsta nivå. Correas måltorka har vi redan behandlat ovanför. Därför är det ingen överraskning att Simeone och tränarstaben tillägnade 20 minuter åt avslutningsträning dagen innan match. Det var gott om inläggsövningar och avslutssituationer med huvudet och på ett tillslag. Det mest använda ordet under övningarna var "precision" för just med precision kommer också effektiviteten.
Atléticos riktigt stora styrka under hösten har dock legat i att det finns ett sekundärt målskytte under Griezmann där någon annan har klivit fram under tiden som anfallarna anpassat sig. 13 olika spelare har gjort mål så här långt i samtliga turneringar. En annan intressanta statistisk detalj är att Atléticos plan att stärka truppbredden under sommaren fungerar i högsta grad. Fem spelare har bidragit med sammanlagt åtta framspelningar när de agerat inhoppare under den här säsongen. Det är förstås en produkt av den interna konkurrensen som finns i laget, men också en sak att ta i beaktning när det vankas säsongsavslutning. Det enda som egentligen saknas är just att Jackson och Vietto skall börja bidra med ett mer stabilt sekundärt målskytte. Den som väntar på något gott väntar sällan för länge.
LÄGET I ATLÉTICO
Den stora nyheten förutom inhopparnas fina insats i Vallecas är det faktum att Augusto Fernández numera tillhör Atlético. Övergången offentliggjordes vid niotiden under nyårsdagen och huvudpersonen själv fanns med på lagets första träning. Simeone har redan kommenterat värvningen av sin landsman och av naturliga skäl är han förstås väldigt nöjd över att ha en fullgod ersättare till Tiago. Augusto förväntas presenteras i samband med nästa vecka, men han kommer inte göra debut mot Levante då övergångsfönstret i Spanien öppnar först den 4 januari. Det är först då som man kan skriva in honom som ny Atlético-spelare i LFP:s och FIFA:s respektive transfersystem. Detsamma gäller Matías Kranevitter som anlände till klubben i mellandagarna. Han tränar inledningsvis individuell för att anpassa sig till Atléticos spelsystem, men också intensiteten i ligan. Den andra nyheten är att Óliver Torres inte finns med i spelartruppen som Simeone har tagit ut till mötet med Levante. Canteranon dras inte med någon skada utan det är ett tränarbeslut från Simeones sida. Óliver går alltså från startelvan i Vallecas till läktaren inom loppet av ett antal dagar. Det är inte första eller sista gången en spelare gör det under Simeones ledning.
I samband med mötet mot Levante inleds också en oerhört intensiv period med hård matchning var tredje eller fjärde dag. Vid avancemang i Copa del Rey kan Atlético komma att spela hela nio matcher under januari månad. Så här på förhand kan vi räkna med minst sju matcher inom loppet av de kommande 30 dagarna. Det är nu som truppbredden börjar bli riktigt viktig. Därför skickade Atlético-ledningen Saúl till FREMAP-kliniken i Majadahonda för att han skulle kolla upp en smäll som han fått i samband med Rayo-matchen. Det visade sig dock inte vara något särskilt farligt. Han finns nämligen med i spelartruppen till mötet med Levante.
När det gäller läget i laget så är Filipe Luís och Gabi tillbaka efter att ha missat den föregående matchen mot Rayo p.g.a. avstängningar. Det i sin tur innebär att enbart Tiago saknas.
Simeone testade inte någon startelva i samband med lagets sista träning innan matchen, men det är ingen vågad gissning att Filipe Luís återvänder till startelvan ihop med Gabi samtidigt som Jackson Martínez, Ángel Correa och Thomas samtliga knackar på dörren till startelvan efter sina inhopp mot Rayo.
SPELARTRUPPEN
Moyà, Oblak; Juanfran, Jesús Gámez, Giménez, Godín, Savic, Filipe Luís; Gabi, Koke, Saúl, Thomas, Carrasco; Griezmann, Fernando Torres, Jackson Martínez, Vietto, Correa
-
Tiago
STARTELVAN (4-3-3)
Oblak; Juanfran, Giménez/Savic, Godín, Filipe Luís; Gabi, Koke, Saúl/Thomas; Carrasco/Correa, Jackson Martínez/Fernando Torres, Griezman
DATUM: Lördagen den 2 januari 2016
MATCHSTART: 20:30
SPELPLATS: Estadio Vicente Calderón, Madrid
KAPACITET: 54,907 åskådare
PLANEN: 105 X 70 m (naturgräs)
DOMARE: Carlos Clos Gómez (Zaragoza, Aragón)
