Inför Atlético – Osasuna
Falcao avgjorde borta mot Real Sociedad i slutminuten via ett vackert frisparksmål och är på väg att fira målet med bland annat Tiago, RG8 och Koke.

Inför Atlético – Osasuna

Toppen mot botten ställs mot varandra när krislaget Osasuna gästar den rödvitrandiga borgen på söndagskvällen. För det är verkligen två ytterligheter som möts för Atlético de Madrid har aldrig varit bättre och elva raka segrar är bara ett bevis av flera på lagets slagstyrka. För Pamplonalaget ser det dock dystrare ut och då framförallt på bortaplan där man torskat samtliga fyra matcher i ligan så här långt. Det kan väl bara gå på ett sätt, eller?

Atlético de Madrid fortsätter att slå rekord och i med vinsten hemma mot Académica de Coimbra i den tredje gruppspelsomgången av Europa League har man den här hösten elva raka segrar, 16 raka vinster i Europaspelet och 21 matcher utan förlust! Diego Simeone har på tio månader skrivit in sig i historieböckerna och jag har aldrig upplevt något liknande som Atléticosupporter och då har jag ändå följt laget sedan 1996.


Vila i frid, El Pupas

Fram till Cholos inträde i klubben som tränare dagarna innan jul i fjol, var ju tre segrar på raken ytterst ovanliga för Los Rojiblancos trots spelare som till exempel Agüero och Forlán i startelvan. Atlético de Madrid var ju själva sinnesbilden personifierad när man tänkte på världens ojämnaste lag. Skulle man slå upp ordet ojämn i en spansk ordlista skulle du med lätthet hitta en bild från en match med Atlético de Madrid, en lika självklar som en naturlig liknelse. Ena omgången slog man Barcelona för att omgången efter förlora stort mot ett bottenlag. Laget åkte på baklängesmål i slutminuterna via det ena märkliga sättet efter det andra. Ända sedan mitten av 70-talet har man kallats El Pupas, lidandets lag och dessutom gjort skäl för namnet otaliga gånger. Trots det har man alltid haft och har hängivna fans som har stött laget i med och motgång. Där framförallt senaste 15 åren har varit en sanslös berg- och dalbana emotionellt, allt sedan den klassiska dubbeln våren 1996.

Men efter Cholo Simeones intåg i klubben har El Pupas begravts (förhoppningsvis för gott, men knappast troligt för klubben leds ju av klåpare), nu är det en match i taget som gäller och fötterna stadigt nerborrade i den spanska myllan. Atlético de Madrid är numera ett lag som avgör i slutminuterna som en mästare. De tidigare tendenserna har vi inte sett skymten av under argentinarens framgångsrika era och framförallt inte efter det senaste derbyt mot Real Madrid i början av april. Eller vad sägs om 21 raka matcher utan förlust, det är statistik som har varit helt främmande för oss Atléticos tidigare, varav 18 dessutom är segrar. Det är en dröm åtminstone för mig som skadad Atléticosupporter och jag får nypa mig i armen för att inse att det är sant och att jag inte svävar uppe i det blå.

Tre raka segrar i Europa League med merparten bänkspelare i startelvorna är även det ett styrkebesked. Lägg därtill att lagets skyttekung Radamel Falcao inte har spelat en enda minut i höstens gruppspel av Europa League. Den bredden i truppen har inte funnits tidigare och det känns tryggt för både ledning och supportar. Med maximal utdelning hittills står man med ena benet i 16-delsfinalen efter att halva gruppspelet är avverkat, men gruppsegern och lagets målsättning är inte säkrad än, då tjeckiska Viktoria Plzen skuggar tre poäng bakom. I torsdagens regniga och ödsliga tillställning på Calderón, vilades ordinarie spelare som Courtois, Juanfran, Godín, Mario och en viss Tiger. Som för övrigt enligt klubbens senaste videoproduktion har sitt hem i den rödvitrandiga borgen Vicente Calderón och det klippet kan ni avnjuta nedan! Klippet är ett led i klubbens marknadsföringskampanj för El Tigre inför omröstningen av Guldbollen!




I och med att Cholo Simeone roterar friskt, så avlastar han sina spelare på ett väl avvägt sätt så att man kan mönstra den bästa möjliga startelvan i varje ligamatch, trots ett fullspäckat spelschema och det är något som verkligen har lönat sig den här magiska hösten. Att Atlético de Madrid skulle ligga i toppen av tabellen efter åtta omgångar på samma poäng som Barcelona, var vi nog få som trodde på innan säsongen drog igång. Personligen trodde jag att det skulle gå bra för mitt älskade Atleti, men inte alls så här bra. För tabellen i Liga BBVA ljuger inte och det är som en våt dröm att läsa den. Där det är fyra poäng ner till trean Málaga (som i skrivande stund har en match mer spelad) och åtta poäng ner till Real Madrid. Poäng som verkligen är bra att ha i bagaget då Atleti ska möta direkta rivaler som Valencia, Real Madrid och Barcelona på bortaplan innan jul- och nyårsuppehållet.

1 Barcelona 25
2 Atlético* 22
3 Málaga 18
4 Betis 16
5 Real Madrid* 14
6 Sevilla 14
7 Levante* 13
8 Zaragoza 12
9 Mallorca* 11
10 Valencia 11

* Har spelat åtta matcher

I helgens omgång är det en hel del intressanta matcher sett ur Atléticoögon då nästan alla våra direkta konkurrenter spelar på bortaplan. Om det sedan innebär poängtapp för våra konkurrenter är ju en helt annan femma, men Málaga kryssade borta mot Espanyol och avståndet ner till trean kan öka vid vinst för Atleti till sju poäng. Den nionde omgången ser i alla fall ut så här för lagen omkring Atlético i tabellen, där Málaga, Valencia och Barcelona spelar på lördagen:

Omgång nio:
Espanyol – Málaga 0-0
Real Betis - Valencia 1-0
Rayo Vallecano – Barcelona 0-5

Real Zaragoza - Sevilla 2-1
Mallorca - Real Madrid

Men närmast på tur för ett formstarkt Atlético de Madrid är jumbon Osasuna, ett lag som upplever raka motsatsen jämfört med Madridlaget. Där det rödvitrandiga Madridlaget under Cholo Simeones ledning sjuder av självförtroende efter det senaste halvårets fina framgångar. Argentinaren kan dessutom räkna med en helt skadefri trupp när turken Arda Turan är tillbaka efter den vristskada som han ådrog sig under det senaste landslagsuppehållet. Efter lördagens träning tog Simeone ut en 19-manna trupp till söndagens match, där således en ska bort från de som anmäls till matchen. Ska vi tippa på att det blir Sílivio?

Truppen

Målvakter: Asenjo och Courtois

Försvarare: Juanfran, Godín, Filipe, Miranda, Sìlvio, Cata

Mittfältare: Mario, Tiago, Koke, Raúl García, Arda, Cristian Rodríguez, Gabi, Emre

Anfallare: Adrián, Falcao och Diego Costa.
 

Atléticos fem senaste matcher:

E. League

Atlético - Ac. Coímbra

2-1

Liga

R. Sociedad - Atlético

0-1

Liga

Atlético - Málaga

2-1

E. League

Atlético - Viktoria Pilsen

1-0

Liga

Espanyol - Atlético

0-1

 

Preliminär startelva:

                      Courtois

Juanfran – Miranda – Godín – Filipe

                  Mario – Emre

         Koke – Costa – Cebolla

                      Falcao
 

Jag är inne på att Emre kommer att få spela från start efter sin fina insats mot portugiserna i torsdags och frågan är egentligen bara hur offensivt Cholo kommer att ställa upp? Han har ju inte direkt gjort sig känd som en tränare som frångår balansen i laget för en hejdlös offensiv direkt och han har ju rätt angenäma problem då i stort sett hela truppen är i bra form också. Men en tänkbar och intressant uppställning skulle kunna vara den som ni ser ovan, med det välinspelade försvarsblocket med Courtois som sista utpost den samspelta fyrbackslinjen med Juanfran, Miranda, Godín och Filipe. Den passningsskicklige Emre får i min elva ta plats bredvid självskrivne Mario på det centrala mittfältet och ha rollen som speluppbyggare. Framför honom en trio med Koke  Costa och Cebolla som understödjer den glödhete anfallaren Radamel Falcao! Där Koke kommer att ha utgångsposition till höger i försvarsspelet men har en ganska fri roll i offensiven där han kan vika in i banan och ge plats åt Juanfran som kan komma ångandes i högerkorridoren mot sina gamla lagkamrater. Det är oklart om Arda Turan kommer att spela från start efter sin skada och speciellt med tanke på att Valencia väntar på bortaplan, så det troliga är att mittfältseleganten börjar på bänken. Tycker att Costa fortfarande visar en bättre form än Adrián så han får bli mitt val och brassen kommer att sjunka ner lite centralt i försvarsspelet, men ge laget en större tyngd i offensiven då jag räknar med att Atlético de Madrid kommer att bli spelförande mot Osasuna. Cebolla har varit het i sina två senaste inhopp och borde rimligen få chansen från start för att bomba på i djupled längs vänsterkanten.


Pamplonasonen Raúl García nickar in segermålet borta mot Espanyol

Osasuna

Efter en bra försäsong för Pamplonalaget har det inte funkat alls i ligan i säsongsöppningen, en seger, två oavgjorda och fem förluster på åtta spelade matcher är inte den inledning som klubben ville ha efter förra årets fina sjundeplats. Det innebär att man ligger sist inför den nionde omgången och tränaren Mendilibar har en tuff nöt att knäcka framförallt psykoligiskt. Det som har varit lagets signum genom åren, det lite brittiska spelsättet med enkel fotboll, tufft och rakt spel. Sedan har man varit duktiga i luften och sökt sina anfallare med inläggsspel från båda kanterna.

Men under sommaren tappade man en fjolårets viktigaste spelare i form av mittfältaren Raúl García som återvände till Atlético de Madrid efter att ha varit utlånad i en säsong. Där Pamplonasonen verkligen hittade tillbaka till den spelare han en gång värvades för att vara i Los Rojiblancos. Det var ju bara det att han inte fick spela på den positionen i Madridlaget, då man oftast spelade 4-4-2 och RG8 fick spela som en av två centrala mittfältare, men även som någon sorts yttermittfältare. Det ledde till mindre och mindre speltid och fansen var inte nöjda med det de fick se på planen. Utlåningen till Osasuna säsongen 2011-12 var klockren, då Mendilibar hade vett nog att placera García som Mediapunta (den centrala positionen bakom den ensamme anfallaren i ett 4-2-3-1) i sitt Osasuna och succén lät inte vänta på sig. Med elva mål var han lagets bäste målgörare och därtill några assister, så det är inte underligt att Los Rojillos saknar den förlorade sonen. I somras såldes även en annan Atléticobekanting i form av anfallaren Ibrahima. Bland nyförvärven finns en spelare som har ett förflutet i Atléticotröjan efter två säsonger i rödvitrandigt i form av mittfältaren / ytterbacken Nano som dock kom närmast från Numancia.

Vi har som vanligt spelat in ett nytt avsnitt av Atlético Podcast där vi givetvis diskuterar den kommande ligamatchen mot Osasuna och den kan ni höra här! Bara till att dra fram snacket till cirka 29 minuter...

Osasunas fem senaste:

Liga

Osasuna-Betis

0-0

Liga

Athletic-Osasuna

1-0

Liga

Osasuna-Levante

4-0

Liga

Zaragoza-Osasuna

3-1

Liga

Osasuna-Mallorca

1-1

Truppen

Målvakter:  Andres Fernández och Asier Riesgo

Försvarare: Arribas, Echaide, Lolo, Nano, Oier och Rubén

Mittfältare: Cejudo, Annan, Armenteros, Lamah, Puñal, Raoul Loe och Timor

Anfallare: Joseba Llorente, Nino och Kike Sola


Preliminär startelva
 
             Fernández
Oier - Arribas - Lolo - Nano
          Annan - Puñal
Cejudo - Armenteros - Lamah
             Llorente


Förra säsongens möte på Vicente Calderón slutade mållöst, trots att hemmalaget pressade på hårt för att få till ett vinstmål. I Pamplona var det dock det Madridlaget som drog det längsta strået sedan Tiago peppat spelarna innan matchen med sitt klassiska" Hombres, hombres, hombres" innan de klev in på Reyno de Navarra. Ovanlig matchvinnare var mittbacken Diego Godín, som slog in en retur från nära håll.

2011-12 Osasuna - Atlético 0-1
2011-12 Atlético - Osasuna 0-0

2010-2011 Osasuna - Atlético 2-3
2010-2011 Atlético - Osasuna 3-0



Matchen
Datum
: Söndagen den 28 oktober klockan 19:45
Arena: Vicente Calderón, Madrid
Kapacitet 54 851 åskådare
Planen: 105 x 70 m (naturgräs)
Domare: Mateu Lahoz
TV:   
Streaming: Det går naturligtvis att streama matchen via nätet också om man inte skulle ha tillgång till det som numera heter CMore. Bokmärk gärna sidor som Wiziwig, Rojadirecta, Sportlemon och LS Hunter om ni inte redan har gjort det, annars finns möjligheten att se matchen på Unibet eller bet365. 

 

Niclas Boberg2012-10-27 19:15:00
Author

Fler artiklar om Atlético