La Ligabloggen: Intervju med la Ligas passningsgeni
Av många anses han vara en av la Ligas bästa passningsspelare vilket även statistiken visar. Han har spelat i klubbar som Barcelona, Real Madrid, Celta Vigo och sen 2011 är han en del av Rayo Vallecano. Alexander Ivanovski från la Liga-bloggen har fått en pratstund med Roberto Trashorras, Rayos mittfältsmotor.
Du flyttade till Barcelona vid endast 14 års ålder då du lämnade din familj och vänner i Lugo, hur var flytten och var det svårt?
Till en början var det svårt, att byta en by som Lugo mot en storstad som Barcelona och att lämna dina vänner och din familj är aldrig lätt men det var det jag hade önskat och drömt om väldigt länge. Självklart ville jag till en storklubb som Barcelona med en väldigt bra ungdomsakademi vilket gjorde att tag tillslut tog beslutet att flytta.
Hur var tiden i La Masia? Du delade rum med Iniesta och spelade med Xavi…
Allting var väldigt nytt för mig och när jag väl kom dit lärde jag mig väldigt mycket nya saker, inte bara som fotbollsspelare utan även som person. Många av de värderingar och tankar jag har idag har jag fått därifrån och jag gick igenom både väldigt bra och mindre bra perioder. Som du sa spelade jag med Xavi, Iniesta, Valdés, Pepe Reina och Puyol som spelade kontinuerligt i Barcelona och nu de är väldigt stora spelare i fotbollsvärlden. Det har format mig både som person och som fotbollsspelare.
Kunde man se då att de skulle komma att bli några av världens bästa spelare…
Det är svårt att såga, alla gjorde sitt bästa och drömde om att bli stora fotbollsspelare och tillägna stora delar av våra karriärer i Barcelona. I Andrés (Iniesta) och Víctor (Valdés) fall fick de mycket kontinuitet som jag inte riktigt fick. Man kunde mer eller mindre se på Iniesta att han skulle komma att bli en storspelare.
Du debuterade i A-laget i en Champions League-match mot Wisla Krakow, hur var det att debutera i Barcelonas A-lag?
Det var som att en dröm gick i uppfyllelse. Om du skriver på för ett lag som jag gjorde vid 14 års ålder och tar dig igenom ungdomslagen samtidigt som du ser att många av dina lagkamrater inte går samma väg som du gör. Du kommer närmare och närmare att få spela och blir uttagen i truppen flera gånger och tillslut får du debutera i Champions League, jag menar, tänk dig själv. Det hela var som att uppfylla en dröm som man haft sedan barnsben. Därefter fick jag även spela i ligan och i Copa del Rey, matcher som har varit viktiga moment i min karriär.
Quique Costas omskolade dig till mittfältare, kände du bekväm direkt på den positionen eller tog det tid att anpassa sig?
Tidigare hade jag alltid spelat på positioner långt fram i banan där jag gjorde mycket mål. Jag kände mig hemma direkt då jag tidigare spelat som mediapunta eller på kanten och jag fortsatte att göra mål samtidigt som jag var mer delaktig i spelet. Omskolningen blev väldigt lätt då jag fick friare tyglar i spelet vilket gjorde att jag kunde bidra med mer.
Efter att ha spelat åtta år i Barcelona valde du överraskande nog att flytta till deras värsta rival, Real Madrid Castilla, hur tänkte och fick du höra något negativt?
Det var en svår situation för mig, jag hade varit i klubben i många år samtidigt som man hade bytt klubbledning, president och tränare samtidigt som de värvade storstjärnor som Ronaldinho. De sa till mig att de inte hade plats för mig i A-laget och tillslut kom vi överens om att jag skulle stanna ett år till för att därefter riva mitt kontrakt. När det var dags för mig att lämna hade jag möjligheten att gå till några andra klubbar i Primera División men så ringde Valdano och jag pratade även med Florentino Pérez och vi tog beslutet att skriva ett kontrakt. Vi tänkte att det var en väldigt bra möjlighet att återigen prova lyckan i en av de bästa ungdomskategorierna. Där fick det inte heller riktigt som jag tänkt men men det var extra erfarenhet, vilket alltid är bra.
Som du sa lyckades du aldrig få spela i A-laget och 2008 återvände du hem till Galicien, hur var det att komma tillbaka efter så pass många år på andra ställen och i andra lag?
Intentionen man har när man skriver på för Real Madrid är ju självklart att få spela i A-laget och få mycket speltid och kontinuitet. Det var även det de sa till mig men det blev tyvärr inte så och därmed flyttade jag till Numancia och därefter till Las Palmas. 2008 hade jag möjligheten att återvända till Galicien efter att inte ha spelat där sen säsongen 1995-1996 då jag lämnade för Barcelona och jag fick möjligheten att spela för ett så pass stort lag som Celta Vigo och återvända till mina hemtrakter. Jag såg fram emot det väldigt mycket samtidigt som de erbjöd mig ett femårskontrakt och jag bestämde mig för att flytta.
Paco Jémez kom till Rayo Vallecano 2012 och flyttade ner dig ännu längre ner i banan och efter det har du varit en av de bästa passningsspelarna i la Liga och i världen, hur lyckades du och Paco med det och hur jobbade ni?
När Paco kom till klubben gav han mig väldigt mycket självförtroende och hans spelidé gör att jag får ut ännu mer av mina kvalitéer. Han sa till mig att han ville se mig spela lite längre ner i banan för att föra bollen framåt och hjälpa till mer i defensiven så att jag skulle få mer bollkontakt i matcherna. Jag tyckte att jag förstod det bra och de senaste åren har mina insatser varit väldigt bra. Som du sa kan man se det på statistiken att jag har blivit en av de bästa passningsspelarna och jag är väldigt stolt över detta. Det var ett smart drag att flytta ner mig i banan då jag är en spelare som vill ha mycket boll och i denna positionen får jag det.
Vad betyder det för dig att representera området Vallecas och Rayo Vallecanos värderingar?
Det är fundamentalt. När jag blir frågat om detta säger jag som det är, det ligger i Rayos DNA att vara solidariska, och då pratar jag om Rayo som en grupp. Klubbledningen, spelarna, tränarstaben och fansen försöker att vara där för området och hjälpa de som lider och behöver hjälp. Vi i truppen gör så gott vi kan för sträcka ut en hjälpande hand till de som är i nöd.
Vad är skillnaden på årets Rayo Vallecano och förra årets lag?
Det är egentligen inte så mycket som ändrats då vår filosofi och spelidé är mer eller mindre den samma. Vi försöker alltid vara ett modigt lag som inte är rädda för något, det är många i laget som redan förstår det sen har det kommit in fler inför denna säsongen som sakta men säkert börjar komma in i filosofin. Det viktigaste är att tränaren fortsätter i laget och förhoppningsvis kommer det gå bra för oss denna säsong, det viktigaste är dock sättet som vi förstår fotboll på.
Du nämde innan att det kommit in många spelare inför säsongen, är det inte svårt att spela i ett lag som byter spelare så pass ofta?
Jo, det är svårt. Det är som ett handikapp både för oss i laget och för klubben i sin helhet att behöva byta så pass många där viktiga spelare lämnar. Vi har även problem med att många spelare kommer sent inför säsongsstarten vilket gör att de inte hinner anpassa sig men i slutändan är det så då klubben behöver sköta sin ekonomi. Rayo är en klubb som haft det väldigt svårt med ekonomin men nu ser det ut att vara bättre. Klubben behöver intäkter för att kunna jobba vidare och det behövs framför allt då man måste utmana de andra lagen med högre intäkter och högre budget. Vi försöker så mycket som möjligt att det inte ska märkas när vi väl går ut på planen, detta genom att hjälpa de som kommer in sent extra mycket genom att visa vilja och motivation.
Vad tycker du om Paco Jémez spelstil där du är en av de viktigaste spelarna?
För mig är det otroligt viktigt att ha den positionen jag har. Som jag sa till dig innan så tycker jag att Pacos sätt att spela fotboll den bästa. Det kvittar om han hade varit i ett större eller i ett mindre lag då det är en attraktiv fotboll, både för spelare och för fans. Vi försöker att alltid att anfalla och visa mod genom att pressa högt upp i banan och när vi väl har bollen försöker vi hålla i den. Vi kommer att ha bättre och sämre matcher men jag tycker att hans idé är bra oavsett spelare eller lag.
Du sa att ni alltid försöker att följa samma spelidé, oavsett om det är ett större eller mindre lag spelar ni alltid med bollen på marken, fungerar det att alltid spela så?
Det finns många sätt att spela fotboll och var och en har sin egen uppfattning, vilket jag respekterar. Vi tycker att vårt sätt att spela är det bästa oavsett om vi spelar mot större eller mindre lag. Den kommande helgen spelar vi mot Barcelona och ni kommer se att vi idé är den samma som alltid, vi kommer att spela likadant som vi gjorde förra veckan mot Real Betis eller som för två veckor sen mot Las Palmas. Vi kommer inte att släppa vår spelidé då vi alltid har samma oavsett om vi spelar på Camp Nou eller något annan arena. Ingen kan försäkra oss att vi kommer vinna om vi byter taktik när vi spelar på Nou Camp och vi kommer inte tillåta att ändra sättet vi spelar eller tränar på. Vi kommer åka till Camp Nou och försöka gör det vi måste göra.
Kan ni förbättra förra säsongens resultat och hur är känslan i laget efter sju omgångar?
Det är vår intention. Varje år försöker vi bli bättre och och komma högre upp i tabellen. Det är ännu bättre om vi kan vara med i kampen om större saker men det gäller att ha fötterna på marken och ta en match i taget för att därefter se om det räcker till något mindre eller till större. Förhoppningsvis kommer vi kämpa om något större men vi har inte satt något mål annat än att försöka vinna mot Barcelona. Efter den matchen får vi se hur matcherna går och hur laget är och om vi kan vara med i kampen om något speciellt.
Vad ska ni göra för att såra Barcelona så mycket som möjligt?
Det är väldigt svårt. Matchen kommer att spelas på Nou Camp där Barca både har Leo (Messi) och Andrés (Iniesta) borta och även om de inte kommer till spel har Barcelona ett otroligt bra lag. Det kommer att bli otroligt svårt för oss men vi åker dit med intentionen att göra en bra match där det gäller att inte ge Barcelona för mycket boll så att de blir lidande. Vi måste försöka pressa de högt upp i banan för att de inte ska kunna anfalla och komma nära vårt straffområde. Detta är i alla fall vad vi kommer försöka göra men vi får även se hur matchbilden blir, i en fotbollsmatch kan allt hända och vår vilja och vårt hopp kommer att hjälpa oss på vägen.
Vilken är den bästa spelare som du spelat med?
Jag har haft möjligheten att få spela och träna med oerhört många duktiga spelare. Bland annat med Iniesta, Guardiola, Zidane och Ronaldo så jag kan inte välja ut en enskild. Då jag delat omklädningsrum, tränat och spelat med så pass många duktiga spelare är det svår att säga en.
Finns det någon spelare i Rayos ungdomskategori som du tror kommer att blomma ut snart?
Ja, Rayos ungdomsakademi jobbar på väldigt bra och dörren är alltid öppen till A-laget. Nu ligger Rayo B tyvärr i Tercera División vilket gör att de kanske kommer vara svårare för de att ta steget upp till A-laget, men det finns flera duktiga spelare både i B-laget och i Juvenil-lagen. Det finns en spelare som heter Jhonatan Montie som har mycket kvalité och alltid tränar med oss. Även om han endast är 17 år ser han lovande ut och vi får se hur det går men Rayo jobbar väldigt bra med ungdomsleden och förr eller senare kommer de att lyfta upp spelare till A-laget.
