La Semana Madrileña v.39: Keylor-effekten
En vecka med ligaledning och poängtapp hemma på Santiago Bernabeu, det har varit en vecka i tydlig Benitez-anda. Vi fortsätter att sammanfatta veckan i Real Madrids värld.
San Mames-demonen besegrades och Benitez mannar kunde återvända från strid med en tidig ligaledning (som man tappade lagom till helgen) efter att Barcelona åkte på en rejäl landmina mot Celta Vigo. Även om ingen underskattade betydelsen i en vinst på baskisk-mark var det inga lyriska rubriker som prydde tidningarna när solen reste sig över Madrid dagen efter. Det var ingen fin vinst på San Mames, men pragmatiken som är typisk för säsongsinledningen påminde sig snabbt och betygen var självklart höga när krönikörerna vässade pennan. Det finns möjligen någonting att skriva om hur det gick mindre än tre dygn mellan resan bortamatchen mot Bilbao och hemmamatchen mot Malaga, men just där tänker jag inte sätta allt för stor energi. Alla spelar under samma omständigheter.
Keylor-effekten var det ju, just det. Han som fick agera andrafiol till Casillas förra säsongen och var minuter från att lämna klubben när jakten på De Gea intensifierades, han som nu är kung mellan stolparna i Madrid. Det finns fortfarande mycket som är oskrivet kring Navas. Han är lite för ofta på vift för vad jag skulle önska från en målvakt och om han håller i de allra största matcherna återstår att se. Man kommer däremot inte från att han nog har varit lagets viktigaste spelare så långt under säsongen och att ligaledningen till stor del är mödan för hans hängivna arbete. Just här och nu bör man kanske bara försöka njuta av det här.
För några år sedan uppstickaren i ett annars rätt så tråkigt Levante, nu den hyllade målvakten i ett av världens största klubblag. Trots att Keylor i omgångar visade på sina fina kvalitéer så var det bisarrt nog få som räknade med honom, han skulle kort och gott bli ett mellankapitel i en klubb som alltid vill knipa åt sig de största namnen. Någon från Costa Rica kan inte vara förstamålvakt i Real Madrid lika mycket som någon från Levante inte kan stå i Real Madrid. En tuff, men lika relevant, tes att bedriva.
Som supporter vill jag naturligtvis alltid se mitt lag vinna och jag delar spelarnas glädje vid varje framgång. Men få gånger unnar man någon lyckan lika mycket som när publiken applåder en av Navas många fantastiska räddningsaktioner. Real Madrid har alltid varit klubben för den som uppskattar galenskap och stjärnglans, men med jämna mellanrum behöver vi någon som Navas för att påminna oss om fotbollens charmiga enkelhet.
Det är lite av underdog-berättelse värdig den vita duken i tydlig Hollywood-anda med pampiga stråkorkestrar iscensatt med mjuka berättarröster och vackra skådespelare. Hur den här filmen slutar återstår att se, vägen dit kan vi väl bara njuta av.
