Lucka #11: När Ronaldinho blev hyllad av Real Madridfansen
Spanienredaktionens julkalender avslutar året som varit 2019 med en rad krönikor, anekdoter och berättelser från den spanska fotbollen. Minns ni när fotbollens gladaste stjärna blev hyllad av sina värsta antagonister efter att han besegrat dem på hemmaplan?
Bernabeustadion den 19 november 2005. El Clásico hade precis spelats färdigt och på resultattavlan stod det 3-0 till gästerna.
Det som händer sedan får denna match att ta plats i fotbollens historieböcker. Istället för att på klassiskt vis vifta med sina vita näsdukar för att visa sitt missnöje stod Madridpubliken upp och applåderade motståndarna. Eller åtminstone en av dem – Ronaldinho.
Den glada brasilianaren hade precis gjort matchens två sista mål och höll show. Inget kunde stoppa honom den här kvällen. Och som vanligt när Ronaldinho var på spelhumör lyste hans leende stort över hela planen.
Brasilianaren hade säsongen innan varit en stor del i Barcelonas ligatitel och växte fram som världens bästa spelare.
Två snabba mål avgjorde El Clásico
I hans första mål för kvällen på Bernabeu visade han en snabbhet inte någon hängde med i. Dessutom med sin vrickningar och vändningar i full speed var han omöjlig att stoppa. Det kan vi fråga Sergio Ramos om.
Efter att Ronaldinho hade plockat upp bollen på egen planhalva och satte fart längs vänsterkanten räckte det med en liten vrickning för att lämna Ramos sittande på röven. Därefter full fart framåt innan han vek in i banan innanför Ivan Helguera och sedan tryckte in bollen bakom Iker Casillas.
Bara några minuter senare var det dags igen. Denna gång om möjligt ännu snabbare så gick han på utsidan av Sergio Ramos som stod upp men hade inte en chans att hänga med. Och sedan ett distinkt avslut.
Detta var trotsallt mitt under Real Madrids Galatico era. Även om Los Blancos startade med Beckham, Raúl och Roberto Carlos var den starkaste lysande stjärnan ändå Ronaldinho.
?
Efter matchen fick Ronaldinho frågan i en intervju om han hade hört att Real Madridfansen hade applåderat honom. Men det var inget han hade märkt av.
– Nej, jag upptäckte inte det i den stunden. När jag kom in i omklädningsrummet pratade alla om det och då var jag tvungen att kolla upp det på tv:n, sa han till journalisterna och fortsatte.
– Glädjen att göra mål gjorde att jag inte lade märke till de stående ovationerna. Det är väldigt speciellt. Bara ett fåtal spelare har blivit applåderad av motståndarlagets supportrar i ett derby tidigare.
Vilket ögonblick. Vilken spelare.
